Intramuskulär, im

Biverkningar och komplikationer är oftast läkemedelsrelaterade. Läs alltid i Fass i läkemedlets produktresumé innan du administrerar läkemedel.

Webbplatsen Janusinfo innehåller läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal. På webbplatsen finns tydliga riktlinjer för vilka antitrombotiska läkemedel som kräver särskild handläggning samt rekommendation kring kompression av insticksställe i samband med injektion.

Val av sprutstorlek avgörs av mängden läkemedel som ska administreras.

Stickskyddade kanyler ska användas. Kanyllängd bör anpassas efter läkemedlets viskositet och tjockleken på den subkutana vävnaden. Det är viktigt att alltid välja en kanyl som är tillräckligt lång för att läkemedlet säkert ska nå muskeln.

Så bedömer du stickdjup vid intramuskulär injektion

För att välja rätt stickdjup behöver du uppskatta hur tjock den subkutana vävnaden (underhudsfettet) är.

Gör så här:

1. Lyft ett hudveck. Använd båda händernas tumme och pekfinger.
2. Mät hudveckets bredd och bedöm avståndet mellan tumme och pekfinger.
   Detta motsvarar den dubbla tjockleken av den subkutana vävnaden.
3. Räkna ut vävnadens tjocklek. Halvera värdet för att få den faktiska tjockleken.
4. Lägg till mått för muskeln: cirka 6–13 mm, beroende på hur tjock du bedömer att muskeln är.
5. Välj en kanyl som är tillräckligt lång för att nå ner i muskeln.

Exempel:

• Uppmätt hudveck: 30 millimeter (dubbel tjocklek).
• Halverad tjocklek: 15 millimeter.
• Lägg till för muskel: 6–13 millimeter.
• Totalt stickdjup: cirka 21–28 millimeter.

Om injektionsstället inte kan mätas ut med stöd av benstruktur på grund av stor mängd subkutant fett, bör man överväga en annan injektionsform.

Val av injektionsställe grundar sig på:

• rekommendation i Fass och produktresumé om var läkemedel bör administreras
• patientens ålder
• patientens tillstånd avseende cirkulation, rörlighet eller fysiskt hinder.

Med rätt teknik och god kännedom om anatomin är risken för att råka träffa ett större blodkärl mycket liten. Därför är aspiration vid rekommenderade injektionsställen inte nödvändig [8,9]. Att aspirera har även visat sig vara mer smärtsamt, speciellt hos barn [10]. Följ dock alltid Fass rekommendation för aspirering om sådan finns.

Följande områden rekommenderas för intramuskulära injektioner:

• Sätesregionen: ventroglutealt i den mellersta sätesmuskeln (m.gluteus medius) och i lilla sätesmuskeln (m.gluteus minimus).
• Låret: i den yttre breda lårmuskeln (m.vastus lateralis) [11].
• Överarmen: i deltamuskeln (m.deltoideus). Lämpar sig bäst för mindre mängder läkemedel upp till cirka 2 mL, samt vaccinationer.

Det har funnits en lång tradition av att administrera läkemedel intramuskulärt i sätesregionen dorsoglutealt. Det ventrogluteala injektionsstället är säkrare avseende tjockleken på subkutan vävnad, avsaknad av stora blodkärl och nerver, samt minskad smärtupplevelse [12,13]. Om det dorsogluteala injektionsstället används rekommenderas den övre yttre kvadranten samt aspiration innan läkemedlet ges [8].

Intramuskulär injektion i den raka lårmuskeln (rectus femoris) rekommenderas inte längre som ett säkert område för intramuskulära injektioner på grund av risken för att träffa större blodkärl och nerver [11].

Allmänna förberedelser innan samtliga injektioner och injektionsområden:

• Kontrollera patientens identitet, läkemedelsform, läkemedelsnamn, styrka, dos, dosnummer, administreringssätt och tidpunkt mot ordinationsunderlaget i samband med iordningställande [4].
• Kontrollera i patientjournalen om det finns några kända allergier eller överkänsligheter.
• Kontrollera aktuellt läkemedel i Fass och märk sprutan [4].
• Om patienten medicinerar med läkemedel som ger ökad blödningsbenägenhet, behövs ibland särskild handläggning. Läs mer på webbplatsen Janusinfo om riktlinjer för vaccinationer hos patienter som behandlas med antitrombotiska läkemedel. Länk finns ovan under rubriken Biverkningar.
• Säkerställ att patienten informeras om läkemedlets indikation, effekt och eventuella biverkningar.
• Kontrollera med patienten om det finns någon känd allergi eller överkänslighet innan du ger läkemedlet.
• Anpassa momentet utifrån patientens önskemål och individuella omständigheter. 
• Tillämpa särskilda förberedelser framför allt på barn enligt Lilla Barnsmärtguiden.

Det saknas vetenskapligt stöd för huddesinfektion vid injektioner via huden, men enligt försiktighetsprincipen bör huddesinfektion tillämpas, framförallt i sjukvårdsmiljö. Läs mer i Vårdhandbokens avsnitt Huddesinfektion.

Huddesinfektion är inte medicinskt motiverat vid vaccinationer. Vid eventuell huddesinfektion före vaccination är det viktigt att huden är helt torr innan injektionen ges. Desinfektionsmedel som blir kvar på huden kan försvaga effekten av levande vaccin och förstöra RNA-vaccinets mRNA [3].

Aspiration rekommenderas i samband med injektion av vissa läkemedel. Vid injektion i sätesmuskeln dorsoglutealt rekommenderas alltid aspiration.

Tillvägagångssättet för aspiration beskrivs under rubrik Sätesregion dorsoglutealt nedan och kan användas vid samtliga injektionssområden [8].

Z-teknik kan användas för att förhindra läkemedel från att läcka ut i överliggande vävnad och kan appliceras på samtliga injektionsställen. Tekniken rekommenderas i första hand till de större muskelgrupperna i sätesregionen och låret [9,14].

Huden förskjuts minst 2,5 cm med din icke-dominanta hand. Medan hudförskjutningen hålls kvar penetreras huden. I samband med att sprutan avlägsnas, släpps hudförskjutningen.

Injektion i överarmens deltamuskel (m. deltoideus) kan användas vid injektioner upp till 2 mL, samt på barn över ett år. Aspiration vid injektion är generellt sett inte nödvändig. Utgå alltid från rekommendationen i Fass.

För utmätning av injektionssområde hos barn hänvisas till Rikshandboken i barnhälsovård.

Identifiera injektionsställe

Gör så här för att lokalisera korrekt injektionsställe i överarmens deltamuskel:

• Utgå från skulderbladets yttersta benutskott akromion och lägg din hand så att ditt pekfinger utgör den övre delen på triangeln, två till tre fingerbredder nedanför akromion.
• Lägg din andra hand så att fingrarna pekar uppåt mot axeln. Sära på pekfingret och långfingret så att de bildar ett V. Nu har du bildat en triangel med dina fingrar och injektionsstället är i mitten av triangeln.
• Var noga då du mäter ut insticksstället så att du inte sticker i bursan eller muskelfästet då detta kan orsaka skador och lidande för patienten [11].

Tillvägagångssätt

Följ också instruktionerna nedan:

• Desinfektera injektionsstället vid behov. Läs mer i Vårdhandbokens texter om Huddesinfektion. Låt torka helt.
• Håll sprutan i ett penngrepp med din dominanta hand. Vila din icke-dominanta hand på patientens axel och lyft upp deltamuskeln för att undvika att sticka i axillarisnerven. Alternativt sträck ut huden mellan tumme och pekfinger. Penetrera huden snabbt och bestämt och för sedan in kanylen långsammare till önskat djup.
• Granska sprutan för att se om det backar upp blod. Om det backar upp blod, avbryt injektionen, byt kanyl och/eller iordningställ ny injektion. Om läkemedlet kräver aspiration, följ texten om aspiration som finns i listan för tillvägagångssätt under rubriken dorsogluteal injektion [15].
• Administrera läkemedlet långsamt, 0,1 mL per sekund.
• Håll i kanylens ansatsstycke och dra ut kanylen snabbt.
• Aktivera kanylens stickskydd om sådant finns.
• Lägg kanylen direkt i behållare för stickande och skärande avfall [7]. Använd alltid enhandsfattning.
• Sätt vid behov på plåster.
• Signera och dokumentera i patientjournalen.
• Observera patientens allmäntillstånd efter injektionen. Olika lång observationstid rekommenderas beroende på vilket läkemedel eller vaccination som givits. Se Fass och lokala anvisningar.
• Observera också eventuella komplikationer såsom blödning vid behandling med antitrombotiska läkemedel.

Dokumentation

Dokumentera följande i patientens journal:

• Förskrivare.
• Läkemedelsordination.
• Administreringssätt.
• Indikation.
• Person som administrerar injektionen.
• Datum och tid då läkemedlet administrerades.
• Läkemedlets batchnummer, om sådant finns.
• Dosnummer, om läkemedelsinjektionen är en dos i en serie av flera, till exempel i ett vaccinationsschema.
• Effekt av läkemedlet. 
• Eventuella biverkningar.
• Tecken på lipohypertrofi eller andra hudskador.
• Patientens egna iakttagelser och upplevelser av injektionen.

Injektion i låret rekommenderas för injektioner som överstiger 2 mL, samt för barn under ett år. Aspiration vid injektion är generellt sett inte nödvändig. Utgå alltid från rekommendationen i Fass.

För utmätning av injektionssområde hos barn hänvisas till Rikshandboken i barnhälsovård.

Identifiera injektionsställe

Gör så här för att lokalisera korrekt injektionsställe i den yttre breda lårmuskeln (m.vastus lateralis):

• Palpera höftbenet (trochanter major) och knäskålen (patella) och dela in området i tre delar.
• Injektionen ges i den mittersta tredjedelen på lårets lateralsida (utsidan).

Tillvägagångssätt

Följ också instruktionerna nedan:

• Desinfektera injektionsstället vid behov. Läs mer i Vårdhandbokens avsnitt om Huddesinfektion. Låt torka helt.
• Håll sprutan i ett penngrepp med din dominanta hand. Applicera om möjligt Z-teknik, alternativt sträck ut huden mellan tummen och pekfinger. Penetrera huden snabbt och bestämt, för sedan in kanylen långsammare till önskat djup.
• Granska sprutan för att se om det backar upp blod. Om det backar upp blod, avbryt injektionen, byt kanyl och/eller iordningställ ny injektion. Om läkemedlet kräver aspiration, följ texten om aspiration som finns i listan för tillvägagångssätt under rubriken dorsogluteal injektion [15].
• Administrera läkemedlet långsamt, 0,1 mL per sekund.
• Håll i kanylens ansatsstycke och dra ut kanylen snabbt.
• Aktivera kanylens stickskydd om sådant finns.
• Lägg kanylen direkt i behållare för stickande och skärande avfall [7]. Använd alltid enhandsfattning.
• Sätt vid behov på plåster.
• Signera och dokumentera i patientjournalen.
• Observera patientens allmäntillstånd efter injektionen. Olika lång observationstid rekommenderas beroende på vilket läkemedel eller vaccination som givits. Se Fass och lokala anvisningar.
• Observera också eventuella komplikationer såsom blödning vid behandling med antitrombotiska läkemedel.

Dokumentation

Dokumentera följande i patientens journal:

• Förskrivare.
• Läkemedelsordination.
• Administreringssätt.
• Indikation.
• Person som administrerar injektionen.
• Datum och tid då läkemedlet administrerades.
• Läkemedlets batchnummer, om sådant finns.
• Dosnummer, om läkemedelsinjektionen är en dos i en serie av flera, till exempel i ett vaccinationsschema.
• Effekt av läkemedlet. 
• Eventuella biverkningar.
• Tecken på lipohypertrofi eller andra hudskador.
• Patientens egna iakttagelser och upplevelser av injektionen.

Injektioner i sätesmuskeln ventroglutealt rekommenderas vid injektioner som överstiger 2 mL. Aspiration vid injektion är generellt sett inte nödvändig. Utgå alltid från rekommendationen i Fass.

Identifiera injektionsställe

V-metoden

Stå bakom patienten. För att uppnå god muskelavslappning bör patienten ligga i sidoläge med det undre benet rakt och det övre benet böjt i 90 ^o vinkel mot underlaget (knät vilande mot underlaget). Är patientens högra ben överst använder du din vänstra hand för att lokalisera injektionsställe och vice versa [16].

Gör så här för att lokalisera korrekt injektionsställe i sätesregionen ventroglutealt [16]:

• Placera din handflata över trochanter major med fingrarna pekande upp mot patientens överkropp.
• Sträck ut och rikta pekfingret mot höften och den yttre främre delen av crista iliaca - spina iliaca anterior superior.
• Sträck maximalt ut långfingret mot patientens ryggsida längs höftkammen. Din tumme pekar mot patientens ljumske.
• Korrekt injektionsplats kan nu märkas ut i mitten av det "V" som bildas mellan pekfinger och långfinger nedanför höftbenskammen.
• Det går bra att markera med en penna för att inte tappa bort det utmätta området.

Geometrisk metod

Injektionsställe i sätesregionen ventroglutealt kan också identifieras med geometrisk metod [16].

Identifiera med hjälp av fingrarna:

1. benutskottet på framkanten av höftbenets övre kant (spina iliaca anterior superior)
2. utskott på höftbenkammen (tuberculum iliacum) ungefär fem centimeter bakom framkanten
3. stora lårbensknölen (trochanter major).

Från varje hörn i triangeln dras en median (en linje till mitten av den motstående sidan). Där de tre medianerna möts i triangelns mitt ska injektionen ges.

Tillvägagångssätt

Följ också instruktionerna nedan:

• Desinfektera injektionsstället vid behov. Läs mer i Vårdhandbokens avsnitt Huddesinfektion. Låt torka helt.
• Håll sprutan i ett penngrepp med din dominanta hand. Applicera om möjligt Z-teknik, alternativt sträck ut huden mellan tummen och pekfinger. Penetrera huden snabbt och bestämt, för sedan in kanylen långsammare till önskat djup.
• Granska sprutan för att se om det backar upp blod. Om det backar upp blod, avbryt injektionen, byt kanyl och/eller iordningställ ny injektion. Om läkemedlet kräver aspiration, följ texten om aspiration som finns i listan för tillvägagångssätt under rubriken dorsogluteal injektion [15].
• Administrera läkemedlet långsamt, 0,1 mL per sekund.
• Håll i kanylens ansatsstycke och dra ut kanylen snabbt.
• Aktivera kanylens stickskydd om sådant finns.
• Lägg kanylen direkt i behållare för stickande och skärande avfall [7]. Använd alltid enhandsfattning.
• Sätt vid behov på plåster.
• Signera och dokumentera i patientjournalen.
• Observera patientens allmäntillstånd efter injektionen. Olika lång observationstid rekommenderas beroende på vilket läkemedel eller vaccination som givits. Se Fass och lokala anvisningar.
• Observera också eventuella komplikationer såsom blödning vid behandling med antitrombotiska läkemedel.

Dokumentation

Dokumentera följande i patientens journal:

• Förskrivare.
• Läkemedelsordination.
• Administreringssätt.
• Indikation.
• Person som administrerar injektionen.
• Datum och tid då läkemedlet administrerades.
• Läkemedlets batchnummer, om sådant finns.
• Dosnummer, om läkemedelsinjektionen är en dos i en serie av flera, till exempel i ett vaccinationsschema.
• Effekt av läkemedlet. 
• Eventuella biverkningar.
• Tecken på lipohypertrofi eller andra hudskador.
• Patientens egna iakttagelser och upplevelser av injektionen.

Injektioner i sätesmuskeln dorsoglutealt kan i vissa fall tillämpas vid injektioner som överstiger 2 mL. Aspiration rekommenderas.

Identifiera injektionsställe

Injektionsstället identifieras genom att mäta ut en kvadrat mellan trochanter major, höftbenskammen (crista iliaca) och sätesfåran. Dela in den stora kvadraten i fyra mindre kvadranter. Ge injektionen i den övre - yttre kvadranten.

Tillvägagångssätt

Följ också instruktionerna nedan:

• Desinfektera injektionsstället vid behov. Läs mer i Vårdhandbokens avsnitt Huddesinfektion. Låt torka helt.
• Håll sprutan i ett penngrepp med din dominanta hand. Applicera om möjligt Z-teknik, alternativt sträck ut huden mellan tummen och pekfinger. Penetrera huden snabbt och bestämt, för sedan in kanylen långsammare till önskat djup.
• Aspirera. Kontrollera att kanylens öga inte hamnat i ett blodkärl genom att aspirera och vrida kanylen ett kvarts varv och sedan aspirera igen. Om kanylen hamnat i ett blodkärl, avbryt injektionen, byt kanyl och/eller iordningställ ny injektion. Aspirera igen innan injektionen ges.
• Administrera läkemedlet långsamt, 0,1 mL per sekund.
• Håll i kanylens ansatsstycke och dra ut kanylen snabbt.
• Aktivera kanylens stickskydd om sådant finns.
• Lägg kanylen direkt i behållare för stickande och skärande avfall [7]. Använd alltid enhandsfattning.
• Sätt vid behov på plåster.
• Signera och dokumentera i patientjournalen.
• Observera patientens allmäntillstånd efter injektionen. Olika lång observationstid rekommenderas beroende på vilket läkemedel eller vaccination som givits. Se Fass och lokala anvisningar.
• Observera också eventuella komplikationer såsom blödning vid behandling med antitrombotiska läkemedel.

Dokumentation

Dokumentera följande i patientens journal:

• Förskrivare.
• Läkemedelsordination.
• Administreringssätt.
• Indikation.
• Person som administrerar injektionen.
• Datum och tid då läkemedlet administrerades.
• Läkemedlets batchnummer, om sådant finns.
• Dosnummer, om läkemedelsinjektionen är en dos i en serie av flera, till exempel i ett vaccinationsschema.
• Effekt av läkemedlet. 
• Eventuella biverkningar.
• Tecken på lipohypertrofi eller andra hudskador.
• Patientens egna iakttagelser och upplevelser av injektionen.