Vårdhandboken

Vårdhandboken är ett nationellt kunskaps- och metodstöd för verksamheter inom vård och omsorg i kommuner och regioner. Den används också i vårdutbildningar på både universitet och gymnasier.

Innehållet är kliniskt anpassat och tas fram i samverkan med sakkunniga manusförfattare och faktagranskare från hela landet. Vårdhandboken förvaltas av Inera på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Vårdhandboken omfattar cirka 120 ämnesområden och innehåller:

• faktatexter
• filmer och bildspel
• kunskapstest
• illustrationer och fotografier.

Materialet är utformat för att stödja vårdpersonal i det dagliga arbetet och bidra till en god och säker vård.

Vårdhandboken har funnits som webbplats sedan 2002. Den är helt webbaserad.

Webbplatsen har cirka fem miljoner besök per år, vilket motsvarar drygt tolv miljoner sidvisningar. Läs mer om besöksstatistik på Inera.se.

Tillgänglighet och användning

Vårdhandboken är öppen för alla:

• Ingen inloggning krävs.
• Innehållet är fritt tillgängligt.

Webbplatsen är responsiv och anpassas automatiskt efter skärmstorlek. Det innebär att den fungerar på:

• dator
• mobiltelefon
• surfplatta.

Vårdhandboken riktar sig i första hand till personal inom vård och omsorg, oavsett huvudman.

Den kan användas i flera verksamheter, till exempel:

• sjukhus
• primärvård
• hälso- och sjukvård i hemmet
• äldreomsorg
• tandvård.

Vårdhandboken används även i utbildningar inom vård och omsorg. Vissa delar kan också vara ett stöd när närstående medverkar i vård av patienter.

Ansvar

Personal inom vård och omsorg ska alltid arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har hälso- och sjukvårdspersonal ett eget ansvar för sina handlingar i varje enskild patient­situation. Flera aktörer kan ibland dela på ansvaret, till exempel när det finns fastställda rutiner och instruktioner i verksamheten.

Ineras ansvar

Inera ansvarar för att förvalta Vårdhandboken, men inte för hur innehållet tillämpas i praktiken. Det innebär att Inera inte ansvarar för:

• medicinska bedömningar som görs med stöd av Vårdhandboken
• hur vårdgivare fullgör sitt ansvar inom hälso- och sjukvården.

Innehållet är främst utformat för vård av vuxna patienter. Det ger praktiskt stöd i det dagliga arbetet och bidrar till att:

• upprätthålla och utveckla kvaliteten i vården
• stärka patientsäkerheten
• skapa en mer enhetlig vård i hela landet.

Vårdhandboken samlar kliniska riktlinjer, metoder och verktyg baserade på bästa tillgängliga kunskap, det vill säga:

• evidens och forskning
• vetenskap och beprövad erfarenhet
• etablerad god praxis (best practice).

Genom att använda Vårdhandboken kan verksamheter minska behovet av att ta fram egna lokala riktlinjer, rutiner och arbetssätt. Det bidrar till en mer effektiv användning av resurser.

Bakgrund

Vårdhandboken har sitt ursprung i 1990-talets arbete med att samordna lokala metod- och handböcker till en gemensam nationell handbok för hälso- och sjukvård.  Den nationella handboken publicerades på webben 2002. Webbplatsen fick namnet Vårdhandboken 2010.

About us - 1177 för vårdpersonal

Vårdhandbokens innehåll tas fram och kvalitetssäkras i samverkan med cirka 230 sakkunniga manusförfattare och faktagranskare. De har specialistkunskap inom sina respektive områden.

Manusförfattare och faktagranskare rekryteras genom förslag från till exempel:

• Vårdhandbokens nationella råd
• Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
• yrkes- och riksföreningar
• tidigare manusförfattare och faktagranskare.

För att spegla vården i hela landet eftersträvas en spridning mellan olika geografiska områden och verksamheter. Innehållet ska belysa både medicinska och omvårdnadsrelaterade perspektiv.

Nationellt råd

Ett nationellt råd arbetar tillsammans med redaktionen med att planera och prioritera innehållet.

Rådet:

• representerar olika verksamheter inom vård och omsorg
• har ledamöter från olika delar av landet
• bidrar med kunskap och kontakter via sina nätverk.

Rådet kan bestå av representanter från till exempel:

• vårdhygien
• kommunal verksamhet
• högskola och utbildning
• vård- och kvalitetsutveckling
• klinisk träning.

Rådet och redaktionen har regelbundna möten.

Produktion av bilder och film

Vårdhandboken använder olika typer av visuellt material som tas fram i samverkan med relevanta aktörer:

• Illustrationer produceras av en extern illustratör i samarbete med redaktionen och manusförfattare.
• Fotografier publiceras med tillstånd från exempelvis sjukhus.
• Filmer produceras av Vårdhandboken eller publiceras med tillstånd från vårdverksamheter.

Revideringsprocess

Vårdhandbokens innehåll revideras regelbundet för att vara aktuellt och tillförlitligt.

Revideringsarbetet inleds med att synpunkter samlas in från flera källor:

• Vårdhandbokens nationella råd och deras nätverk
• Användare av webbplatsen via kontaktformuläret.
• Redaktionen.
   

Underlag för revidering

Redaktionen sammanställer inkomna synpunkter och förslag. Dessa skickas till manusförfattaren som underlag för revideringen. Vid behov samarbetar Vårdhandboken med bibliotekstjänsten Eira i frågor som rör referenser.

Granskning och publicering

Det reviderade innehållet granskas i flera steg:

• Faktagranskare lämnar synpunkter på innehållet.
• Redaktionen bearbetar texten och kompletterar vid behov med bilder.
• Manusförfattare och faktagranskare godkänner innehållet före publicering.

När manusförfattaren godkänner innehållet intygar hen att det bygger på bästa tillgängliga kunskap, det vill säga evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet.

Löpande uppdatering

Manusförfattaren ansvarar för att följa utvecklingen inom sitt område. Om ny kunskap tillkommer som påverkar innehållet kan det uppdateras innan nästa planerade revidering.

Läs mer på sidan Så här arbetar vi. 

Vårdhandbokens innehåll revideras löpande för att vara aktuellt. Tidplanen påverkas av tillgängliga resurser och prioriteringar, till exempel om det finns behov av en snabbare uppdatering.

Längst ned på varje webbsida finns information om när innehållet senast godkändes. Datumet visar när den senaste revideringen publicerades och ger stöd för att bedöma hur aktuell informationen är.

Vid utskrift läggs även ett utskriftsdatum till.

Produktspecifik information

För uppgifter som rör specifika produkter gäller andra anvisningar, till exempel:

• tillverkarens instruktioner
• lokala riktlinjer i verksamheten.

Det kan gälla exempelvis:

• hållbarhetstid
• hantering
• rengöring.

Dessa anvisningar ska följas framför information i Vårdhandboken.

Det finns flera sätt att hitta innehåll i Vårdhandboken.

Du kan söka direkt på webbplatsen. Sökmotorn EpiFind sorterar automatiskt sökträffarna efter relevans.

Du kan också navigera via webbplatsens menyer:

• Toppmenyn, till exempel Vård och behandling eller Undersökning och provtagning.
• Startsidans A–Ö-lista.

På startsidan finns dessutom länkar till de senast reviderade avsnitten.

Avsnittens uppbyggnad

Varje avsnitt består av flera tillhörande webbsidor som visas i högerspalten. Där finns också länkar till:

• referenser
• relevanta regelverk.

Lokala anvisningar

Vårdhandboken ger övergripande rekommendationer. I vissa fall behöver de kompletteras med:

• lokala anvisningar
• tillverkarens bruksanvisningar.

Detta framgår i den löpande texten eller på särskilda sidor om lokala anvisningar.

Dela innehåll

Du kan enkelt dela information från en sida i Vårdhandboken. Använd någon av delningsfunktionerna som finns längst ner på varje sida.

Prenumerera på nyhetsbrev

Du kan prenumerera på Vårdhandbokens nyhetsbrev för att få information om:

• senaste revideringar
• nya avsnitt.

Du registrerar din prenumeration via formuläret på sidan Prenumeration. 

Redaktion

Redaktionen består av:

• Emma Frid, tjänsteansvarig  
• Karin Strand, medicinsk redaktör
• Lisa Nordqvist, medicinsk redaktör
• Sandra Tidblom, medicinsk redaktör.

Nationellt råd

Det nationella rådet består av:

• Beatrice Lennartsson, specialistsjuksköterska inom intensivvård och kirurgisk omvårdnad. Simuleringspedagog och instruktör på kliniskt träningscentrum (KTC), patientsäkerhetsenheten. Region Örebro län.
  Representerar Klinisk träning och medicinsk simulering i Sverige (KlinSim). 
• Berith Carlsson, leg. sjuksköterska. Vårdhygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Region Västra Götaland.
  Representerar Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH). 
• Elisabet "Lisa" Johannesson, leg. fysioterapeut och med. dr. Regionutvecklare inom patientsäkerhet. Region Västra Götaland.
• Helena Thulin, leg. sjuksköterska och med. dr. Omvårdnadsansvarig vid Karolinska Universitetssjukhuset och assisterande lektor vid Karolinska Institutet. Region Stockholm-Gotland.
• Robert Eklund, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS),  Falköpings kommun.
  Representerar kommunal hälso- och sjukvård och omsorg.
• Sara D. Alvrud, specialistsjuksköterska i kirurgi, kirurgisk vård Ystad. Region Skåne.
• Ulf Nilsson, leg. sjuksköterska och med. dr. Undervisar vid läkarprogrammet på Umeå Universitet. Forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Region Västerbotten.
• Ulrica Hedlund, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Timrå kommun.
  Representerar kommunal hälso- och sjukvård och omsorg.

Adjungerad ledamot

Till det nationella rådet för Vårdhandboken är en adjungerad ledamot knuten:

• Gita Singh, specialistläkare i allmänmedicin och medicinskt sakkunnig, Inera AB.

Uppdragsgivare

Vårdhandboken tas fram på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner. Läs mer på inera.se.