• Du har valt: Skåne
Urininkontinens

Behandling

Läs om orsak, utredning och behandling av urininkontinens hos barn och ungdomar på sidan Urininkontinens hos barn och ungdomar.

Mål för behandlingen

Målen för behandling av urininkontinens ska vara mätbara och formuleras tillsammans med individen om möjligt:

  • Inget eller minskat urinläckage.
  • Normaliserat eller förbättrat blåstömningsmönster.
  • Förbättrad livskvalitet trots eventuell kvarvarande urininkontinens.
  • Ökad fysisk och social aktivitet.
  • Individuellt anpassat stöd för toalettbesök.
  • Individuellt anpassade inkontinenshjälpmedel.

Rådgivning

Kost- och vätskeintag

Mat och dryck kan öka behovet av att tömma blåsan, ett vanligt exempel är kaffe. Vissa livsmedel, som till exempel soppor, frukt och grönsaker, består till största delen av vätska. För högt vätskeintag leder till onödigt kissande och kan medföra trängningssymtom och i vissa fall svårigheter att hinna till toaletten. Ett alltför lågt vätskeintag kan ge koncentrerad urin och verka irriterande på blåsan, ge illaluktande urin och trängningssymtom. Informera om normalvärden och ge råd. Läs om normalvärden under Kontroller.

Tarmfunktion

Förstoppning och hård avföring kan medverka till blåstömningssvårigheter och urinvägsinfektion och ska därför förebyggas och förhindras. Ge råd om kost, vätskeintag, motion, sunda toalettvanor, laxeringsmedel och anal irrigation. Målet är regelbunden avföring med normal konsistens.

Toalettvanor

Stressade toalettbesök kan, liksom mycket glesa toalettbesök, göra att blåsan inte tömmer sig ordentligt. Ge råd om normal miktionsfrekvens, korrekt sittställlning och olika tekniker för att förbättra tömningen.

Urinvägsinfektion

Ofullständig blåstömning, urin- och analinkontinens, förstoppning och samlag kan vara en anledning till upprepade urinvägsinfektioner. Kvinnor som har återkommande urinvägsinfektioner efter menopausen kan ofta få hjälp av lokalt verkande östrogen.

Hygien

Överdriven intimhygien skadar slemhinnans skyddsfunktion och gör att irritationer lättare uppstår. Ge råd om tvättning med tvättkräm eller olja. Kvinnor bör tvätta underlivet framifrån och bakåt.

Övervikt

Övervikt ger ett ökat tryck på bäckenbotten, vilket kan leda till ansträngningsinkontinens. Ge råd om kost och motion. 

Rökning

Ständig hosta ökar trycket på urinblåsa och bäckenbotten. Det kan leda till ansträngningsinkontinens. Ge råd om rökavvänjning.

Alkohol

Alkohol påverkar hjärnans funktioner och försämrar därmed kontinensförmågan samtidigt som urinproduktionen ökar. Alkohol kan också utlösa urinstopp hos män, det vill säga en oförmåga att tömma blåsan. Informera personen om dessa effekter.

Kläder

Kläderna kan vara avgörande för om en person med rörelsehinder eller långsam motorik hinner till toaletten eller inte. Föreslå lämpliga kläder som är lätta att ta av och på.

Omgivning

Bostaden, toalettens läge, möblering, belysning, familjesituation och liknande, kan påverka förmågan att klara av toalettbesöken. Tänk på personens totala miljö och anpassa råden och hjälpinsatserna individuellt.

Nedladdningsbar checklista för rådgivning finns på webbplatsen för det nationella nätverket för blås- och tarmdysfunktion (Nikola). Länk till webbplatsen på sidan Relaterad information.

Behandling

Bäckenbottenmuskelträning

Bäckenbottenmuskelträning är en effektiv behandling av ansträngningsinkontinens. Fysioterapeut, uroterapeut eller distriktssköterska/sjuksköterska/barnmorska med särskild kompetens kan ge råd och anvisningar om hur bäckenbottenmusklerna kan tränas. Syftet med träning av bäckenbottenmuskler är att förbättra styrkan och uthålligheten i muskulaturen. En stark bäckenbotten har betydelse även för möjligheten att häva trängningar. Träningen används också som stöd vid blåsträning. Patientinformation finns på webbplatsen för det nationella nätverket för blås- och tarmdysfunktion (Nikola). Länk på sidan Relaterad information.

Blåsträning

Vid trängningsbesvär utan inkontinens kan blåsan i vissa fall tränas. Syftet är att öka kontrollen över blåsmuskeln genom att öka intervallerna mellan toalettbesöken samt förbättra blåsans kapacitet. Reglera blåstömningsintervallen med hjälp av mätning av volymen och dagliga urinmätningslistor. Läs mer om urinmätning på sidan Kontroller.

Toalettassistans

Äldre som har svårt att tolka kroppens signaler eller får alltför kort varsel inför blåstömningen kan behöva toalettassistans. Kartlägg blåstömningsvanorna och hjälp personen till toaletten på bestämda tider. Instruktion finns på på webbplatsen för det nationella nätverket för blås- och tarmdysfunktion (Nikola). Länk på sidan Relaterad information.

Farmakologisk behandling

Antikolinergiska läkemedel, beta-3-adrenoceptoragonister och botulinumtoxin typ A, har alla en avslappnande effekt på urinblåsan och minskar överaktiviteten i denna. Vid ökad nattlig urinproduktion (nattlig polyuri) kan desmopressin förskrivas för att minska denna. Vid ansträngningsinkontinens kan duloxetin provas då detta höjer spänningen i urinrörets slutningsmuskulatur. För kvinnor i övergångsåldern är tillägg med lokalt östrogen i vagina positivt. Det stärker slemhinnorna och minskar irritation som kan liknas vid trängningar. Alla dessa läkemedel ordineras av läkare.

Kirurgisk behandling

Vid ansträngningsinkontinens kan olika kirurgiska metoder användas. Den vanligaste operationen är tension free vaginal tape (TVT) och transobturatorband (TOT). Det är effektiva operationsmetoder vars resultat visar på 80 procentig bot efter 1 år. Vid överrinningsinkontinens åtgärdas avflödeshindret. Trängningsinkontinens opereras inte, men i svåra fall kan blåsförstorande eller urinavledande ingrepp övervägas.

Elektrisk stimulering

Vid trängningsinkontinens eller blandinkontinens, där instabilitet i blåsmuskeln har konstaterats, kan tibial stimulering ges. Stimulering kan också användas som stöd vid bäckenbottenmuskelträning för att lättare lokalisera muskulaturen och stärka den. Frekvens 10 eller 50 Hertz väljs beroende på syfte. Elektroderna placeras vanligen i bäckenbottenmuskelnivå i ändtarm och slida. Behandlingen ges i serier, där varje behandling är 20 minuter lång.

Akupunktur

Vid trängningsbesvär kan akupunktur lindra symtomen.

RIK (ren intermittent kateterisering)

RIK är en metod som används vid blåstömningssvårigheter. Det innebär att personen själv för in en engångskateter i urinblåsan och tömmer denna regelbundet. Det är en enkel metod med små risker för infektion och skador på urinröret. På sidan Relaterad information finns en länk till webbplatsen Kateterfakta.nu för vidare läsning om RIK.

Utvärdering av behandling

Personer med urininkontinens ska erbjudas utredning av sina besvär, få förebyggande åtgärder och behandlingar insatta samt utvärderade. Inkontinenshjälpmedel ska vara individuellt utprovade.

Vården för personer med urininkontinens behöver följas upp för att kunna utvecklas och förbättras. Olika indikatorer kan användas för att få en uppfattning om hur många patienter på vårdenheten eller i hemsjukvårdsområdet som har besvär, behandlingens effekter och eventuella komplikationer. Indikatorer som speglar verksamhetens kvalitet kring blåsdysfunktion på patientnivå kan vara:

Andel personer

  • med kvarliggande kateter
  • med kvarliggande kateter där indikationen för behandlingen är dokumenterad och omprövad
  • som fått basal utredning avseende dysfunktion de senaste tolv månaderna
  • som har fått individuellt anpassade hjälpmedel
  • som efter utredning fått minst en åtgärd eller behandling, utöver inkontinenshjälpmedel eller kateter
  • som får toalettassistans som behandling.

Indikatorer som speglar verksamhetens struktur och vårdpersonalens kompetens när det gäller blåsdysfunktion kan vara:

  • Antal sjuksköterskor med specifik utbildning om blåsdysfunktion.
  • Förekomst av rutiner för vård och behandling av blåsdysfunktion inom verksamhet [1].

Kateterbehandling

En ordination av kateter ska innehålla:

  • indikation för kateterbehandlingen
  • målet med behandling
  • när behandlingen ska omprövas
  • typ av behandling och hur katetern ska skötas.

Kvarliggande kateter (KAD) ordineras i första hand vid urinretention där ren intermittent kateterisering (RIK) inte är ett alternativ. Urininkontinens eller hög vårdbelastning är ingen indikation till kateterbehandling. Indikationen ska omprövas kontinuerligt. Kvarliggande kateter orsakar en stor del av alla vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Risken för bakteriuri ökar med 10 % för varje dygns kateterbehandling och efter 3 veckar har 90 % av patienterna bakterier i urinen. Kateterrelaterad bakteriuri ska endast antibiotikabehandlas vid feber och ökande blåssymtom. 

Läs mer i Vårdhandbokens innehåll om Kateterisering av urinblåsa.

Överanvändningen av kateterar är stor enligt studier och indikationen för kateterbehandling bör ses över. I första hand ska toalettassistans användas där personen får hjälp till toaletten regelbundet, vilket möjliggör en förbättrad blåstömning. Räcker inte detta bör patienten erbjudas RIK. RIK innebär en minskad risk för vårdrelaterade urinvägsinfektioner och andra komplikationer så som förträngningar i urinröret och inflammationer i urinblåsan och som är vanliga vid användandet av KAD. RIK ökar även patientens livskvalitet. Det finns en webbplats för patienter som är framtagen av nätverket Nikola och som tar upp olika typer av kateterbehandling med kateter. Se länk till Kateterfakta.nu på sidan Relaterad information.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan