Logopedens roll och uppföljning

När en person får afasi är det viktigt att omgivningen får råd om hur man bör stimulera språket samt stöd och träning i hur man underlättar kommunikationen med en person med afasi. Symtomen är allvarligast direkt efter insjuknandet och minskar oftast med tiden. Efter det akuta skedet är det av stor vikt att personen följs upp av logoped för att genomföra utförlig testning och planera lämplig behandling. Studier visar att intensiv behandling har störst effekt [15]. Vid kronisk afasi kan logopeden ge information och råd om  kommunikationshjälpmedel som ibland kan vara till hjälp för personen med afasi och deras närstående [13,14]. Även träning i samtalskommunikation kan understödja kommunikation och öka delaktigheten [16].

Behandling av afasi är uppdelad i direkt eller indirekt intervention. Direkt intervention inriktar sig på språklig träning för att förbättra individens språkliga och lingvistiska funktioner. Indirekt intervention fokuserar på rådgivning och är inriktad på att kompensera för funktionsbortfallen och att förbättra den funktionella kommunikationen. Behandlingsplan bör upprättas av logoped tillsammans med patienten. Behandling kan ske både individuellt och i grupp eller tillsammans med anhöriga/samtalspartner när kommunikationsbehandling ges.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för stroke omfattar även rehabilitering av afasi efter stroke [17]. Riktlinjerna innebär följande rekommendation:

• Personer med afasi bör erbjudas intensiv språklig träning fyra timmar i veckan, minst 60 timmar totalt.
• Anhöriga och/eller närstående ska få stöd och hjälp i form av träning för kommunikationspartner.

Länk till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid stroke finns på sidan Relaterad information.

Personer med afasi bör få ett strukturerat omhändertagande i akutskedet med bedömning av nedsatta funktioner av logoped och upprättande av en behandlingsplan. Intensiv språklig träning har bättre effekt jämfört med lågintensiv språklig behandling [5]. Dock behöver träningens intensitet bestämmas utifrån patientens allmäntillstånd och huruvida patienten kan tillgodogöra sig behandling eller inte.

Läs mer om behandling av afasi på Afasiföreningen Stockholms webbplats. Länk finns på sidan Relaterad information. 

Vid dysartri syftar behandling framför allt till att öka talförståeligheten hos en person. Beroende på typ och grad av dysartri kan behandling vara inriktad mot kompenserande tekniker kring tal-och röstfunktion eller bestå av funktionsförbättrande insatser. Vid dysartri kan logopeden även ordinera kommunikationshjälpmedel och stötta personal samt närstående i hur dessa används.

Behandling av dysartri baseras på

• grad och typ av dysartri
• progression av tillståndet
• patientens upplevda besvär och motivation.

Vid lätt dysartri där förståeligheten av talet är bevarad, syftar behandling till att ge rådgivning och information. Patienten kan också vara i behov av röstträning. En typ av röstträning är Lee Silvermann Voice Treatment (LSVT) [18], vilken med fördel används vid dysartri till följd av Parkinsons sjukdom.

Vid måttlig dysartri där förståeligheten av talet är nedsatt, inriktas träning på att sänka taltempot och rådgivning om talstrategier. Reduktion av taltempo ger ökad artikulatorisk precision och därmed ökad förståelighet av talet.

Vid grav dysartri behöver talet kompenseras och ofta ersättas av kommunikationshjälpmedel. Logoped bedömer och provar ut lämpligt hjälpmedel tillsammans med personal vid hjälpmedelsenhet. Dessa kan vara både manuella så som exempelvis bokstavstavla, papper och penna, eller digitala och datoriserade hjälpmedel som till exempel talsyntes, ögonstyrning och röstförstärkare.

Det finns också flertalet mobila applikationer (appar), för att kompensera för talet vid svår dysartri, exempelvis text-till-tal-verktyg som konverterar text till tal.

Vid dysfagi ger logopeden sväljningsråd och visar sväljtekniker för att säkerställa intaget via munnen och göra sväljningen så säker som möjlig.

Vid påtaglig, kronisk eller långvarig dysfagi kan logopeden erbjuda behandling för att hantera svårigheterna och även rekommendera hjälpmedel. En viktig del av dysfagibehandlingen är regelbunden uppföljning av svårigheterna och utvärdering av vidtagna åtgärder och insatser [11].

Dysfagibehandling består ofta av såväl preventiva, kompenserande som träningsbaserade strategier.

Preventiva strategier kan bestå av information och råd om en persons sväljsvårigheter. Det kan också innebära förebyggande åtgärder såsom rekommendationer att söka tandläkare eller tandhygienist vid till exempel nedsatt munhälsa.

Kompensatoriska strategier kan innebära konsistensanpassning av mat och olika sväljtekniker för att minska risken för aspiration under sväljning eller att rester blir kvar i munhåla eller svalg efter sväljning.

Träningsbaserade strategier innebär olika övningar för att rehabilitera och förbättra sväljningsfysiologi vid dysfagi. McNeill Dysphagia Therapy Program är ett exempel på en strukturerad intervention för att träna sväljfunktionen hos vuxna [19].

Logopedförbundet har tillsammans med Senior Alert tagit fram informationsfilmer om dysfagi, se länk på sidan Relaterad information.