• Du har valt: Uppsala län

Det saknas en juridisk definition av hjälpmedel, men kan beskrivas utifrån olika perspektiv. En definition utgår från syftet med hjälpmedel, vilken sjukdom och funktionsnedsättning personen har, eller i vilken situation och miljö som hjälpmedlet ska användas.

Hjälpmedel kan kategoriseras enligt nedan:

  • Hjälpmedel för det dagliga livet är individuellt utprovade produkter för att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera för en funktionsnedsättning [2].
  • Hjälpmedel för vård och behandling är förskrivna medicintekniska produkter som övervakar eller bedömer en persons medicinska tillstånd. Det kan också vara produkter som används för att stimulera eller träna fysiologiska och psykologiska funktioner [1]. 

Ett angränsande område är välfärdsteknik, det vill säga digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning [2].

Hjälpmedel kan även kategoriseras utifrån lagrum och ansvarig verksamhet:

  • En person kan enligt hälso- och sjukvårdslagen få individuellt förskrivna hjälpmedel för att förflytta sig, uppfatta/förstå samt kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och i närmiljön, sköta vardagslivets rutiner i hemmet, gå i skola, sköta ett arbete och delta i fritids- och rekreationsaktiviteter (SFS 2017:30, lagändring SFS 2023:191).

  • Om en person med funktionsnedsättning behöver hjälpmedel på arbetsplatsen är det arbetshjälpmedel enligt förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel (SFS 1991:1046, ändringsförordning SFS 2022:1442). Dessa hjälpmedel förskrivs inte utifrån hälso- och sjukvårdslagen.

  • Hjälpmedel i skolan är ett delat ansvar mellan skolan och hälso- och sjukvården. Skolan kan till exempel ansvara för pedagogiska hjälpmedel medan vården ansvarar för övriga hjälpmedel.

  • Arbetstekniska hjälpmedel används för att underlätta för personal som deltar i vård och omsorg. Att personal har den utrustning som behövs för att utföra arbetsuppgifter på ett säkert sätt är arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160, lagändring SFS 2023:349) och förskrivs inte utifrån hälso- och sjukvårdslagen. Exempel på produkter som ofta faller under arbetstekniska hjälpmedel är personlyftar, sängar, mobila dusch- och toalettstolar och olika typer av förflyttningshjälpmedel såsom vårdbälte, glidbräda, glidmatta och vridplatta. De kan ibland kallas personalstödjande utrustning eller grundutrustning och är inte avsedda för en specifik person.

Välfärdsteknik och välfärdsteknologi är begrepp som ofta används parallellt med hjälpmedel. En applikation (app) i en mobiltelefon kan vara både ett hjälpmedel och välfärdsteknik.

Arbetsgivarens och personalens ansvar

Arbetsgivaren har skyldighet att tillhandahålla de arbetstekniska hjälpmedel som behövs samt utbildning om dessa. Arbetstagaren har en skyldighet att använda de hjälpmedel som finns samt ha kunskap om hur de används, rengörs och underhålls.

Gränsen mellan vad som är ett individuellt förskrivet hjälpmedel och ett arbetstekniskt hjälpmedel är inte alltid tydlig. Exempelvis kan en duschstol på hjul eller en säng, i en situation vara ett individuellt förskrivet hjälpmedel och i en annan situation ett arbetstekniskt hjälpmedel. Det bedöms utifrån huvudsakligt syfte och lokala överenskommelser. De hjälpmedel som inte kan användas av den enskilde på egen hand betraktas ofta som utrustning, men bedömningen försvåras av att ett hjälpmedel ofta är till stor nytta för såväl den enskilde som för personalen. Många individuella och arbetstekniska hjälpmedel används även i kombination med varandra.

När arbetstekniska hjälpmedel används är det viktigt att tänka på personens förmågor och naturliga rörelsemönster. Om hen får den tid som behövs för att delta i exempelvis förflyttningar så bibehålls den egna förmågan samtidigt som personalens arbetsbelastning minskar.

Personlyftar och lyftselar bör vara individuellt förskrivna. Vid akuta situationer kan allmänna lyftselar användas. Detta är selar som passar de flesta, men då de inte är personligt utprovade kan selen vara för stor eller för liten vilket innebär en risk.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan