• Du har valt: Uppsala län
Sårbehandling

Diagnostik och utredning

Orsaken eller orsakerna till såret bör fastställas tidigt eftersom diagnosen styr den fortsatta behandlingen [1,2,7,8]. Nedanstående ska alltid kompletteras med utredning av cirkulatoriska orsaker. Läs mer på sidan Utredning av cirkulatoriska orsaker.

Anamnes

I anamnesen bör följande uppgifter finnas med:

  • Tidigare förekomst av sår.
  • Uppkomst av nuvarande sår, eventuellt trauma.
  • Duration nuvarande sår.
  • Åderbråck, tidigare trombos, underbenssvullnad.
  • Tidigare kirurgisk intervention av arteriell och/eller venös insufficiens.
  • Hälsohistoria och nuvarande sjukdomar.
  • BMI.
  • Aktuell medicinering.
  • Bedömning av nutritionsstatus.
  • Rörlighet.
  • Multiresistenta bakterier.
  • Rökning, nu eller tidigare.
  • Sårsmärta och övrig smärta.
  • Tidigare och nuvarande sårbehandling.
  • Levnadsvanor såsom fysisk aktivitet, tobaksanvändning, alkoholkonsumtion och matvanor.

Läs mer om levnadsvanor i Vårdprogram ohälsosamma levnadsvanor på sidan Relaterad information.

Läkningshämmande faktorer

För att sår ska kunna läka bör följande faktorer uppmärksammas och ligga till grund för bedömning och fortsatt behandling.

Identifiera läkningshämmande faktorer 
Tabell 1. Identifiera läkningshämmande faktorer.
Sårinfektion Riklig bakterieväxt och biofilmsbildning, samt närvaro av vissa typer av bakterier.
Psykosocial situation Brist på social kontakt och depression.
Sjukdomstillstånd Diabetes, arteriell och/eller venös insufficiens, njursvikt, RA, minskad aktivitetsförmåga, smärta och infektioner samt nedsatt allmäntillstånd.
Ålder Förändringar i den åldrande huden påverkar sårläkning. Hudens förmåga att reparera sig minskar. Minskad kollagen och elasticitet i huden som en naturlig del av åldrandet. Ökad förekomst av sjukdomar som kan påverka sårläkning och försämrad perifer cirkulation förekommer oftare.
Anemi Bristfällig generell syrsättning av hud och sårområde.
Ödem Det är viktigt att behandla vävnadsödem vid bensår. De flesta sår som befinner sig i inflammationsfasen har också mikroödem som fördröjer sårläkningen. Ödem är inte alltid synligt för blotta ögat.
Näringstillstånd Vid dåligt eller lågt näringsintag (malnutrition) kan det vara aktuellt att behandla med protein- och C-vitamintillförsel, liksom med zinktillförsel om patienten har zinkbrist. Näringsdryck med arginin bidrar till läkning av trycksår. Vid stora vätskande sår kan proteinbehovet behöva fördubblas. Läs mer i Vårdhandbokens texter om Nutrition
Dehydrering Lågt vätskeintag exempelvis hos medvetslösa eller personer med kognitiv svikt alternativt lång väntan på akutmottagning ökar risken för uppkomst av dehydrering, vilket är en riskfaktor för uppkomst av trycksår.
Tryck Tryck mot utsatta punkter.
Minskad rörlighet Kan ge långvarigt tryck mot utsatta punkter, öka risken för trycksår och hämma sårläkningen. Minskad rörlighet leder även till minskad cirkulation.
Smärta Leder till vasokonstriktion vilket hämmar sårläkningen, eventuella konsekvenser av smärta så som dålig aptit och försämrad sömn.
Tobaksrökning Genom minskad perifer genomblödning, minskad tillförsel av syre och näring till huden, nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukter och nedsatt förmåga till kollagenbildning. Syremolekylerna i hemoglobinet slås ut av kolmonoxid, vilket minskar syrsättning av hud, sårområde och andra vävnader.
Läkemedel Läkemedel, antiinflammatoriska och immunosuppressiva läkemedel samt cytostatika och antikoagulantia.
Lokala Ischemi, nekros, fibrin och hypergranulation. Tät omläggningsfrekvens stör sårläkningsprocessen och gynnar inte fuktig sårbehandling som rekommenderas för god läkning.

Inspektion av sår och omgivande hud

Anamnesen kompletteras med inspektion av sår och omgivande hud. 

Inspektion av sår och omgivande hud bör beakta

Lokalisation

  • typisk
  • atypisk

Sårets storlek

  • sårets längsta samt bredaste område
  • sårets djup
  • underminering
  • fistel

Sårets utseende, procent av ytan

  • frisk röd granulation, hypergranulation, epitelisation, fibrinbelagt, nekros, atypiskt, djupare struktur, till exempel sena

Sårsekretion

  • färg
  • mängd: ingen, ringa, måttlig, riklig

Lukt

  • ingen, ringa, måttlig, riklig

Sårkanter

  • friska, uppluckrade, uppdrivna, hårda, rodnade, smärtsamma, blåtonade, sluttande

Omgivande hud

  • normal hud, rodnad, blåsor, klåda (VAS-skala/NRS-skala), macererad, eksem, torr hud, ödem runt såret, hudförändringar sekundärt till venös insufficiens, hyperemi

Tecken på klinisk infektion

  • smärta, ilsken rodnad runt såret, svullnad av omgivande vävnad, ökad sårsekretion

Kompletterande utredning

  • Vid sår med atypisk misstanke ska biopsi övervägas [2,7,8].
  • Komplettering med blodprover, gäller framförallt Hb, Hba1c, albumin, CRP och njurfunktion.
  • Radiologisk undersökning kan bli nödvändig för att fastställa fistlar och djup alternativt vid misstanke om osteit eller främmande kropp.
Till toppen av sidan