• Du har valt: Uppsala län

Bröstmjölk från givare (bankmjölk, donatormjölk) används till för tidigt födda och eventuellt andra sjuka nyfödda barn. Den ges endast efter läkarordination och föräldrarnas samtycke och ska dokumenteras i journalhandlingar. Mjölk till det enskilda barnet ges från så få givare som möjligt och det ska vara möjligt att spåra givaren.

Hälsodeklaration

Givare accepteras först efter värdering av skriftlig hälsodeklaration. Den ska innehålla uppgifter om tidigare sjukdomar, eventuella missbruk, blodtransfusioner och läkemedelsintag (även naturläkemedel). Rökare och snusare är olämpliga som bröstmjölksdonatorer. Kvinnor med kontinuerlig generell läkemedelsanvändning bör inte bli givare, med undantag vid levotyroxinbehandling (Levaxin), insulinbehandling av diabetes samt inhalationsbehandling för astma. Allmänt sett bör kvinnor som injicerat narkotika eller kan anses ha en ökad risk för nedanstående infektionssjukdomar inte rekryteras som bröstmjölksgivare.

Givare ska ha testats och befunnits vara negativ med avseende på antikroppar mot HIV-1, HIV-2, HTLV-I, HTLV-II, hepatit B och hepatit C. Denna provtagning upprepas med 3 månaders mellanrum så länge givaren fortsätter att donera bröstmjölk.

Bakteriologiska krav

Den första portionen mjölk från varje potentiell givare ska testas med en bakteriologisk kontroll/odling. Alternativt kan mjölken odlas omedelbart före pastöriseringen, vilket innebär att all mjölk blir testad. Men samtidigt innebär detta en risk för att hela mjölksamlingen måste kasseras om nedanstående gränsvärden överskrids.

För att accepteras får mjölken inte innehålla patogena (sjukdomsalstrande) bakterier som exempelvis beta-hemolyserande streptokocker, salmonella eller listeria. För övriga bakterier får det finnas maximalt 107 cfu/L. Dock finns inget övre gränsvärde för hudbakterier.

Om mjölken innehåller patogener eller inte uppfyller ovanstående kvantitativa krav ges upprepad skriftlig information till givaren och nytt prov tas för odling. Om mjölken då är godkänd kan mjölken pastöriseras. Under fortsatt mjölkgivning upprepas bakteriologisk provtagning med en månads intervall. Om mjölken inte kan godkännas trots förnyad bakteriologisk provtagning kan inte modern accepteras som givare. Bakteriologisk undersökning med stickprov efter pastörisering av donatormjölk är inte rekommenderat.

Värmebehandling

Bankmjölk ska värmebehandlas för att reducera risken för smittspridning, såvida inte användning av obehandlad mjölk är indicerad av särskilda skäl. Den använda metoden är oftast så kallad Holder-pastörisering (62,5 oC i 30 minuter), men alternativa dokumenterade metoder finns. Värmebehandling ska utföras under kontrollerade former i för ändamålet anpassad apparatur [9].

Användning av mikrovågsugn är inte lämplig vare sig för värmebehandling, upptining eller uppvärmning av bröstmjölk.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan