• Du har valt: Sörmland
Blodprov, venös provtagning

Tillvägagångssätt

Val av punktionsställe

Välj i första hand någon av de ytliga vener som finns i mitten av armbågsvecket (antecubital fossa). Vena mediana cubiti är ett lämpligt förstahandsval eftersom den går över ett fibröst membran (bicipital aponeurosis) som ger ett visst skydd för underliggande strukturer såsom nerver och artärer. I övrigt är vena cephalica på utsidan av armen att föredra före vena basilica på insidan av armen då den senare ligger närmre artär och nerver [3]. Det går också bra att använda vener på underarmen eller handryggen. Vener utanför dessa områden bör undvikas i möjligaste mån. Vid tryck ska en ven svikta medan en sena är stum och i en artär känns puls.

För att vidga blodkärlen och öka blodflödet kan värme, dock inte över 42 ºC, användas. Iaktta försiktighet för patienter med nedsatt känsel och på de som av andra skäl inte själva kan bedöma eller förmedla vad som är för varmt.

Vener i armbågsvecket och på handryggen.

Se lokala anvisningar angående huddesinfektion.

  1. Desinfektera dina händer.
  2. Ta på skyddshandskar.
  3. Placera patientens arm lätt sluttande nedåt eller plant så att ingen reflux kan ske.
  4. Följ lokala anvisningar angående huddesinfektion. Om lokala anvisningar saknas utförs alltid huddesinfektion
  5. Hud som är synligt smutsig bör alltid tvättas och därefter desinfekteras. Vid desinfektion används klorhexidinsprit (5 mg/mL) eller medel med motsvarande effekt [4]. Avvakta inverkningstid minst 30 sekunder då huden får lufttorka.
  6. Applicera eventuell stas. Stasen får sitta åtdragen i högst 1 minut. Om stasen varit åtdragen längre än 1 minut ska den släppas och kan dras åt igen efter 2 minuter.
När blodtrycksmanschett används som stas sätts trycket till 40 mm Hg [5]. När stas används bör den på vuxna placeras cirka 7,5 cm från stickstället.

Provtagning

Venpunktion med vakuumrör. Observera att vinkeln mellan kanyl och arm inte ska överstiga 30 grader. Kanylens öppning ska vara helt inne i venen för att undvika hematom och otillräcklig fyllnad av rör.
  1. För lättare punktion, sträck patientens hud genom att sätta ett finger över venen en bit nedanför punktionsstället och dra lite lätt.
  2. Punktera venen med kanylens öppning vänd uppåt.
  3. Håll kanyl och hållare stadigt genom att stödja din hand mot patientens arm.
  4. För försiktigt in vakuumröret i hållaren så att rörets kork perforeras och provröret fylls med blod.
  5. Släpp stasen så snart blod börjar rinna ner i röret. 
  6. Samtala med patienten under provtagningen för att avleda rädsla och minska risken för svimning.
  7. När röret är fyllt, dra försiktigt ur det från hållaren och för in ett nytt om flera prov ska tas.
  8. Blanda varje rör direkt efter att det fyllts. Vänd röret lugnt, minst 5 gånger för hand eller 10 gånger på blodvagga/blandare. Efter provtagningen förvaras provrören stående i rumstemperatur tills de svalnat.
  9. När provtagningen är klar:
    - Dra alltid ur vakuumröret innan kanylen dras ur armen. 
    - Dra ut kanylen från punktionsstället. Håll en torr tork beredd vid punktionsstället, men tryck inte förrän kanylen är ute. Kanylskydd (skydd mot stickskador) aktiveras direkt i samband med att kanylen dras ut genom att trycka fast det med tummen (enhandsgrepp). Stickskydd på vingkanyl aktiveras på särskilt sätt, se tillverkarens bruksanvisning.
  10. Tryck på punktionsstället med en torr tork och sätt på ett plåster. Plåstret bör sitta kvar i minst 15 minuter. Be gärna patienten trycka på punktionsstället en liten stund, för att minska risken för blåmärke.
  11. Kasta kanyl och monterad hållare i behållare för skärande/stickande smittförande avfall.
  12. Ta av dig skyddshandskarna. Desinfektera händerna.
  13. Ange datum och tidpunkt för provtagning samt din signatur och eventuella andra nödvändiga uppgifter på remissen.

Se lokala anvisningar angående hantering av använd kanyl respektive hållare. 

Se även lokala provtagningsanvisningar angående hur provtagningstid ska anges.

Se tillverkarens bruksanvisning angående hur stickskydd aktiveras.

Åtgärder att prova vid uteblivet blodsvar i provtagningsrör

I händelse av uteblivet blodsvar i provtagningsrör kan följande åtgärder provas:

  1. Prova att försiktigt dra i huden.
  2. Är nålen placerad för ytligt – prova att försiktigt föra in den lite till.
  3. Är nålen placerad för djupt – prova att försiktigt dra tillbaka den lite.
  4. Har venen kollapsat kring nålen (vakuumet i röret har gjort att nålsögat sugits fast mot kärlväggen) – prova att vänta lite, dra lätt i huden eller dra ur röret, vänta lite och för in röret igen.
  5. Har röret förlorat sitt vakuum – prova med ett nytt rör.
  6. Om stasen redan är släppt – prova att stasa lite igen.
  7. Om kanylen inte är placerad i venen – försök inte att punktera venen genom att i blindo flytta nålen. Det kan göra mycket ont och orsaka skada.
  8. Avbryt provtagningen, byt ut både kanyl och rör och gör ett nytt försök.
  9. Be om möjligt en kollega att ta över om du provat ett par gånger utan resultat.

Rengöring av utrustning som delas mellan patienter/vårdtagare

Stasband för engångsbruk kan med fördel användas. Om stasband för flergångsbruk används ska dessa rengöras enligt tillverkares anvisning. Verksamheten ska definiera hur regelbunden rengöring av utrustning som delas mellan patienter/vårdtagare ska utföras. Vid eventuell förorening av kroppsvätskor gäller som alltid punktdesinfektion enligt lokal rutin.

Se lokala anvisningar angående rengöring av utrustning som delas mellan patienter/vårdtagare.

Stasband för flergångsbruk ska rengöras enligt tillverkares anvisning.

Förvaring och transport av venösa prover

Hur länge ett provrör kan stå i rumstemperatur utan åtgärd framgår av det analyserande laboratoriets föreskrifter. Tiden är beroende av analys och analysmetod.

Se lokala anvisningar från laboratoriet angående förvaring och transport av venösa prover.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan