• Du har valt: Sörmland
Pulspalpation, pulsmätning

Tillvägagångssätt

Mätställen

Var pulsen kan palperas

Pulsen kan palperas på flera olika ställen på kroppen. Val av mätställe beror på situationen och syftet med kontrollen.

Det är lättast att palpera pulsen där:

  • kärlet ligger ytligt
  • kärlet är centralt eller grovt [1,5].

Faktorer som påverkar bedömningen

Det blir svårare att bedöma pulsens fyllnadsgrad ju smalare artären är längre ut i armar och ben. Detta märks särskilt vid:

  • lågt blodtryck
  • generell cirkulationspåverkan [1,5].

Radialispuls och vad den visar

Det vanligaste stället att palpera puls är arteria radialis på tumsidan av handleden. En stark och fyllig radialispuls talar ofta för ett tillräckligt blodtryck.

När blodtrycket sjunker blir pulsen:

  • tunnare
  • snabbare
  • svårare att palpera.

Vid cirka 80 mm Hg blir radialispulsen svår att känna och vid ännu lägre blodtryck kan den försvinna helt. Radialispulsen kan också vara svår att palpera eller saknas vid kärlsjukdom i pulsåder ut mot handen, till exempel i arteria subclavia.

Arteria brachialis - alternativt palpationsställe på armen

Om radialispulsen är svår att känna kan pulsen palperas över arteria brachialis, som ligger högre upp på armen mot lillfingersidan av armvecket. Brachialisartären är grövre och därför ofta lättare att palpera.

Vid auskultatorisk blodtrycksmätning placeras stetoskopet över denna artär.

Femoralis – palpation i ljumskvecket

Arteria femoralis kan palperas i ljumskvecket. Detta görs ofta:

  • vid kärlpunktioner
  • hos patienter med hemodynamisk påverkan
  • när radialispulsen inte säkert går att palpera
  • hos personer som är kraftigt nedkylda.

Vid nedkylning drar perifera kärl ihop sig, vilket gör pulsen svår att känna längre ut på armar och ben.

Carotispuls vid allvarlig cirkulationspåverkan

Arteria carotis, som ligger mellan struphuvudet och den sneda halsmuskeln, är en mycket central pulsåder där den palpabla pulsen försvinner sent vid blodtrycksfall.

Carotispalpation används:

  • hos medvetslösa patienter
  • vid kraftig cirkulationssvikt.

Om pulsen över arteria carotis inte kan kännas ska hjärtlungräddning påbörjas.

Pulsar på foten

Efter vissa röntgenundersökningar via arteria femoralis och hos patienter med kärlsjukdom i benen kontrolleras pulsar på foten:

  • Arteria dorsalis pedis på fotryggen.
  • Arteria tibialis posterior på fotens insida bakom den inre fotknölen.

Se pulsarnas lokalisation i nedanstående bild [1,5,6,9,11].

Bild som visar mätställen för pulspalpation.
Några av de ställen på kroppen där pulsen kan palperas.

Material och förberedelser

Ta också fram:

  • Klocka med sekundvisare.
  • Stetoskop om pulsfrekvensen auskulteras över hjärtat.

Förberedelser

Förklara för patienten varför pulsen ska kontrolleras och hur undersökningen går till. Det skapar trygghet och underlättar samarbetet.

Pulskontrollen bör, om möjligt, göras under liknande förhållanden vid varje tillfälle för att resultaten ska bli jämförbara.

Patienten bör:
  • vila i minst 5 minuter före kontrollen
  • undvika kaffe, te, tobak och tyngre fysisk ansträngning i 30 minuter innan mätningen
  • sitta eller ligga bekvämt och vara så avslappnad som möjligt
  • vila armen mot ett stabilt underlag under mätningen.

Tillvägagångssätt

Följ också instruktionerna nedan [1,3,5,7,9,11]:

  • Lokalisera pulsen på det valda mätstället. Pulsen känns bäst med fingerblomman, fingertoppens inre mjuka del. Placera pek-, lång- och eventuellt ringfinger över artären med ett lätt till måttligt tryck. Om nagelbädden blir vit är trycket för hårt. För hårt tryck kan komprimera kärlet, vilket gör pulsen svårare att känna och kan orsaka obehag för patienten.

  • Om pulsfrekvensen ska mätas genom auskultation över hjärtat, placera stetoskopet över fjärde eller femte intercostalrummet på vänster sida av bröstkorgen.

  • Pulsfrekvensen bör mätas under en hel minut, särskilt vid långsam puls eller oregelbunden rytm. Använd en klocka med sekundvisare eller stoppur.

Hjälpmedel vid svårigheter att känna eller höra puls

Vid svårigheter att palpera eller höra pulsationer, till exempel vid lågt blodtryck eller nedsatt cirkulation i ben och fötter, kan en doppler användas för att förstärka ljudet från pulsslagen.

Doppler är särskilt användbar för att:

  • höra svaga pulsationer i perifera kärl
  • bedöma perifer genomblödning vid uttalad kärlsjukdom
  • mäta ett systoliskt blodtryck hos patienter med hemodynamisk påverkan när auskultatorisk blodtrycksmätning inte är möjlig.

Auskultation av hjärtfrekvens

Hjärtfrekvensen kan också mätas genom auskultation med stetoskop placerat över hjärtat. Mät under en minut och använd en klocka med sekundvisare eller stoppur [5,6,9].

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner

Samlingssida för alla sidor om basala hygienrutiner.

Patientens rättsliga ställning

Samlingssida för alla sidor inom patientens rättsliga ställning.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan