• Du har valt: Sörmland

Referenser och regelverk

    Innehållet är grundat på beprövad erfarenhet, lagar, regelverk, nationella riktlinjer och med stöd från relevanta vetenskapliga studier.  

    Referenser

    1. Pavy-Le Traon A, Heer M, Narici MV, Rittveger J, Vernikos J. From space to Earth: advances in human physiology from 20 years of bed rest studies (1986-2006). Eur J Appl Physiol. 2007;101(12):143-194.
    2. Zegelin A. Tied down - the process of becoming bedridden through gradual local confinement. J Clin Nurs. 2008;17(17):2294-301.
    3. Sand O, Sjaastad ØV, Haug E. Människans fysiologi. Stockholm: Liber; 2004.
    4. Parmelund N, Reifeldt K. Arbeta med manuella förflyttningar. Göteborg: Hjälpmedelcenter Sverige (HMC); 2020.
    5. Jaul E. Assessment and management of pressure ulcers in the elderly: current strategies. Drugs and Aging. 2010;27(4):311-25.
    6. Wu X, Li Z, Cao J, Jiao J, Wang Y, Liu G, et al. The association between major complications of immobility during hospitalization and quality of life among bedridden patients: A 3 month prospective multi-center study. PloS One. 2018;13(10):e0205729.
    7. Antonovsky, A. Hälsans mysterium. 2. uppl. Stockholm: Natur och kultur; 2005.
    8. Börjesson M. Kontraindikationer för fysisk aktivitet. I:Ståhle A, Hagströmer M, Jansson E, redaktörer. FYSS 2017: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Skantz Distribution; 2017. s. 227-228.
    9. Frändin K. Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. I: Ståhle A, Hagströmer M, Jansson E, redaktörer. FYSS 2017: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Skantz Distribution; 2017. s. 114-125.
    10. Wennerberg P. Fysisk aktivitet som prevention. I: Ståhle A, Hagströmer M, Jansson E, redaktörer. FYSS 2017: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Skantz Distribution; 2017. s. 66-68.
    11. Hassmén P. Metoder för att individanpassa fysisk aktivitet. I: Ståhle A, Hagströmer M, Jansson E, redaktörer. FYSS 2017: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Skantz Distribution; 2017. s. 278.
    12. Henriksson J, Sundberg CJ. Biologiska effekter av fysisk aktivitet. I: Ståhle A, Hagströmer M, Jansson E, redaktörer. FYSS 2017: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Skantz Distribution; 2017. s. 53.
    13. Kronhed Grahn AC, Ribom EL. Fysisk aktivitet vid osteoporos. I:Ståhle A, Hagströmer M, Jansson E, redaktörer. FYSS 2017: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Skantz Distribution; 2017. s. 510-512.
    14. Bilezikian JP, Bouillon R, Clemens T, Compston J, Bauer DC, Ebeling PR, et al., redaktörer. Primer on the Metabolic Bone Diseases and Disorders of Mineral Metabolism. 9. New York: Wiley-Blackwell; 2018.

    Nedanstående referenser gäller generellt för texterna i ämnet

    • Sand O, Sjaastad ØV, Haug E. Människans fysiologi. Stockholm: Liber; 2004.

    Övrig litteratur

    Till toppen av sidan