• Du har valt: Sörmland

Det finns mycket bra och funktionella hjälpmedel som kan kompensera för en individs funktionsvariation. För att en person ska kunna använda sin fulla förmåga optimalt i relation till omgivningen, krävs det först en bedömning av personens fysiska och kognitiva förmågor. Detta bedöms sedan i relation till de olika aktiviteter som personen anser är meningsfulla att utföra. Med stöd av bedömningens resultat provas hjälpmedel därefter ut.

Syftet med att engagera individens fulla förmåga och anpassa miljön med hjälpmedel, är att upprätthålla individens förmågor eller att fördröja en försämring i aktivitetsnivå. Ett annat syfte kan också vara att minska belastningen för vårdpersonalen. Att få medverka och vara delaktig i sin vardag, som till exempel vid olika förflyttningar och andra vardagsaktiviteter, bidrar vanligtvis till en ökad självkänsla, självförtroende och självständighet.

Läs mer i Vårdhandbokens avsnitt om förskrivning av hjälpmedel i innehållet om hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar.

Exempel på vardagsaktiviteter och hjälpmedel kan vara 

  • att själv ha hand om handkontrollen till sängen
  • att få utföra delar av sin personliga hygien
  • användning olika typer av hjälpmedel som stärker de aktiviteter som personen vill göra
  • användning av friktionspåverkande hjälpmedel i sängen som till exempel glidlakan
  • användning av grepphjälpmedel som till exempel helgrind, fyrdelad grind, halvgrind, stöd- och vändhandtag, lyftbåge och uppresningsstöd till sängen
  • användning av hjälpmedel som motverkar tyngdkraften som till exempel personlyft och lyftvästar, lyftbyxor, lyftband och lyftselar
  • rullstol
  • mobil dusch-/toalettstol
  • överflyttningsplattform, gåbord, rollator.

Läs mer om förflyttningshjälpmedel i Vårdhandbokens avsnitt om förflyttningskunskap.

Tryckavlastande madrasser finns som hjälpmedel för att förebygga sår. Hjälpmedel får inte ersätta aktiv rehabilitering utan ska vara ett komplement till andra åtgärder. Till exempel kan lägesändring, cirkulationsträning, omläggning och nutritionsbehandling komplettera sårbehandlingen tillsammans med den tryckavlastande madrassen.

Praktiska tips

  • Använd sängens reglerande funktioner. Se bildspel nedan hur vårdsängens bensektion respektive ryggsektion kan regleras.
  • Gör en sittgrop i sängen för att förhindra nedhasning och därmed skjuvrisk.
  • Om personen använder rullstol, se till att den är rätt anpassad och att fotstöden sitter på för att ge bra sittställning och förhindra att personen glider fram i rullstolen. Läs mer i Vårdhandbokens avsnitt om förflyttningskunskap
  • Om mobil dusch-/toalettstol används, se till att fotstöden är på för att förhindra nedglidning samt förbättra möjlighet till tarmtömning.
  • Uppmuntra och bevara möjlighet till stående förflyttningar i möjligaste mån. Läs mer om förflyttning från sittande till stående och om förflyttning i och ur rullstol i Vårdhandbokens avsnitt om Förflyttningskunskap.

Vårdsamverkan och bedömning av behov, metoder och hjälpmedel

Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har god kunskap om vilka metoder och hjälpmedel som kan vara aktuella för den enskilde person som har en medfödd eller förvärvad funktionsvariation.

Fysioterapeuter och arbetsterapeuter kan bedöma vilka rörelseförmågor samt vilka aktiviteter som begränsar det dagliga livet hos personen. De kan tillsammans eller enskilt förskriva hjälpmedel och/eller olika träningsåtgärder, som underlättar den dagliga livsföringen.

Till exempel kan ett glidlakan som minskar friktionen mellan personen och madrassen underlätta vändning i säng.  I kombination med ett stöd- och vändhandtag monterat bredvid sängen kan det skapa möjlighet för individen att självständigt kunna lägga sig på sidan. Om en skada eller sjukdom har påverkat förmågan att laga mat kan en arbetsterapeut i samråd med den enskilde, träna detta för att åter kunna klara av matlagningen. Detta är exempel på specifika rehabiliteringsåtgärder.

Om personen har omvårdnadsinsatser exempelvis via hemtjänst, kan delar av rehabiliteringen utföras via omvårdnadspersonal. Det kan vara specifika åtgärder som utförs som en riktad hälso- och sjukvårdsinsats eller innebära mera generella insatser som benämns vardagsrehabilitering.

Sjuksköterskor kan i samråd med patientansvarig läkare bedöma medicinska behov som kan behandlas med läkemedel eller andra behandlingsmetoder, exempelvis för att ett sår ska läka på ett bra sätt och för att personen ska ha mindre ont i sin vardag. Legitimerad personal arbetar oftast i team tillsammans med omvårdnadspersonal kring personer med komplexa behov av rehabilitering, vård och omvårdnad.

Rengöring och desinfektion av hjälpmedel

Både personbundna hjälpmedel och hjälpmedel som delas av flera personer ska rengöras regelbundet. Läs mer om rengöring av hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan