• Du har valt: Sörmland

Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten
Lymfödem, vård och behandling

Utredning och undersökning

Lymfödem med uppenbar orsak, till exempel uppkommet inom året efter cancerbehandling, erbjuder sällan några diagnostiska svårigheter. Men om orsaken är oklar, måste en noggrann utredning göras för att säkerställa diagnosen och utesluta allvarliga sjukdomar som kräver omedelbar behandling. Utredningen bör innefatta:

Anamnes

  • Lokalisation, debut, eventuellt utlösande faktorer
  • Sjukdomar och behandlingar som kan ha samband med ödemet
  • Förlopp
    • Förbättring
    • Försämring
    • Dygnsvariationer
  • Förekomst av rosfeber
  • Tyngd- och spänningskänsla, samt smärta/värk (oftast sekundär, men kan bero på spänningskänsla i vävnaden)
  • Tidigare erhållen behandling av ödemet
  • Patientens uppfattning av besvären med hänsyn till arbete och fritid, både fysiskt och psykosocialt

Inspektion

Vid undersökningen bör patienten vara väl avklädd så att den affekterade kroppsdelen och intilliggande områden är väl synliga. Undersökningen innefattar inspektion av

  • lokalisation och utbredning
  • hudförändringar: tunn, glansig, torr, utspänd hud, hyperkeratos
  • färgförändringar
  • sidoskillnad i kärlteckningen
  • avtryck av klädesplagg eller smycken
  • ärr, sår, lymfblåsor
  • utfyllnad kring hälsenan
  • utseende och form på tår
  • rörelsemönster
  • rörelseomfång.
Lymfödem i höger arm efter bröstcancerbehandling.
Bild som visar lymfödem i vänster arm
Lymfödem i vänster arm efter bröstcancerbehandling.
Bild som visar ödem som kan leda till rörelseinskränkning.
Ödem kan leda till rörelseinskränkning.
Bild som visar tonåring med primärt lymfödem vänster ben
Tonåring med primärt lymfödem vänster ben. Det latenta lymfödemet blev synligt efter ett trauma mot foten.
Bild som visar sekundärt lymfödem i vänster ben efter behandling av urologisk cancer
Sekundärt lymfödem i vänster ben efter behandling av urologisk cancer.
Bild som visar att huden på foten är tjock och gråfärgad
Samma tonåring som i bild ovan: Huden på foten är tjock och gråfärgad (elefanthud) som avslöjar att lymfödemet i foten har funnits en längre tid innan man sökte för volymökningen i benet.
Bild som visar olämplig klädsel där BH och smala axelband skär in.
Olämplig klädsel. BH och smala axelband skär in och kan därigenom ytterligare försämra lymfflödet.
Bild som visar hälseneutfyllnad
Hälseneutfyllnad.
Bild som visar djupa veck vid tåbasen samt hudförändringar
Djupa veck vid tåbasen samt hudförändringar.
Bild som visar lymfläckage
Tunn, torr, glansig och utspänd hud samt lymfläckage.
Bild som visar lymfblåsa
Lymfblåsa hos en ung cancerpatient med hypoalbuminemi i palliativt skede.

Palpation

  • Konsistens i subkutis, jämförelse eventuellt med frisk sida [9].
  • Pitting - tummen trycks hårt mot vävnaden under 60 sekunder. Vid förekomst av pitting ses därefter en fördjupning i vävnaden på grund av att vätska trycks ut i omgivningen. Svullnad som domineras av fettväv och/eller fibros uppvisar minimal eller ingen pitting. På barn kan pekfingret användas.
  • Förhårdnader
  • Ärrvävnad
  • Positivt Stemmers tecken - det är svårt att med tumme och pekfinger lyfta ett hudveck vid tå- eller fingerbaserna på grund av förtjockning av hud och subkutan vävnad, jämför med normala sidan.
Exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
Bild som visar exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
Exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
Bild som visar pitting, undersökning av handen
Pitting.
Bild som visar pitting, undersökning av handen
Pitting.
Bild som visar Stemmers tecken
Stemmers tecken.

Objektiva mått

Notera patientens längd och vikt för att bestämma Body mass index (BMI). Övervikt är vanligt förekommande hos ödempatienter.

Volym- och/eller omkretsmätning för att få en uppfattning om volymskillnaden vid unilaterala ödem. Omkretsmätningen ger dessutom upplysning om ödemets utbredning/lokalisation. Omkretsmätning var 4:e cm rekommenderas och med dessa omkretsmått kan extremitetens volym beräknas [1]. Ödemvolymen kan uttryckas i absolut (mL) eller i relativt värde (%). Det relativa värdet tar hänsyn till personens kroppskonfiguration. Exempel: 200 mL (absolut ödemvärde) kan motsvara 5 % (relativt ödemvärde) hos en person med övervikt, mot 10 % hos en mager person.

Endast ett omfångsmått av vardera arm eller ben är otillräckligt. Att använda anatomiska strukturer som mätpunkter ökar risken för mätfel vid upprepade mätningar över tid.

Vid större lymfödem kan fotodokumentation ha ett pedagogiskt värde för att påvisa för patienten eventuell förbättring/försämring av lymfödemet och därmed kunna motivera till fortsatt behandling.

För tidig diagnos rekommenderas både mätning av ödemvolym och lokal vävnadsvätska med Tissue dielectric constant (TDC) [1].

Lokal vävnadsvätska kan mätas med TDC (Tissue Dielectric Constant).

Exempel på volym- och omkretsmätning, bägge armarna mäts och differensen
uttrycks i mL och i procent %.

Bild som visar volumetri
Volumetri.
Bild som visar fasta mätpunkter
Fasta mätpunkter, utanför den anatomiska strukturen, för omkretsmätning.
Bild som visar omkretsmätning
Omkretsmätning var 4:e centimeter.
Bild som visar specialmåttband
Med fördel används ett specialmåttband där vikter drar ihop måttbandet för att minska felkällan vid upprepade mätningar.


Kompletterande undersökningar

  • Ultraljud (UL)
  • Magnetisk resonanstomografi (MRT)
  • Tissue dielectric constant (TDC) mäter vätska i subkutana vävnaden med elektromagnetiska vågor
  • Lymfscintigrafi (nuklearmedicinsk undersökning med hjälp av radioaktiva spårämnen)
Bild som visar MRT överarm utan lymfödem
Överarm utan lymfödem.
Bild som visar MRT överarm med lymfödem
Överarm med lymfödem. Notera det förtjockade subkutana fettlagret.

MRT-bilder av överarmarna på en patient med ensidigt armlymfödem.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan