Huvudlöss

Huvudlössen förefaller vara mer aktiva på sommaren varför ökad risk för smittspridning föreligger i samband med barns olika sommaraktiviteter. Efter skolstart brukar sedan lusepidemierna ta fart.

Informationen i den här texten gäller även  för vuxna och inom slutenvård, men det är ovanligt att löss smittar här eftersom det krävs kontakt hår mot hår.

Definition

Huvudlöss (Pediculus capitis) är 2-3 mm långa, vinglösa insekter som lever av blod. Huvudlusen är genomskinlig och färgen varierar från grå, brun, svart till röd beroende på när födointaget ägt rum.

Huvudlusen suger blod tre gånger per dygn för sin överlevnad. Utanför hårbotten blir lusen redan efter 2-4 timmar uttorkad och oförmögen att suga blod. Livstecken kan ses under längre tid beroende på miljön.

Spridning

Lusen sprids genom kontakt hår mot hår. Då lusen vare sig kan flyga eller hoppa måste den krypa över från ett hår till ett annat. Användning av mobiltelefoner och läsplattor ger ofta kontakt mellan hår då flera personer tittar på samma enhet eller trycker ihop sig för att ta en "selfie". Huvudlusen trivs nära hårbotten där miljön är fuktig och optimalt tempererad. Det är framför allt sjuka och döende löss som lämnar håret. Utanför hårbotten är lusen oförmögen att förflytta sig och kan därför inte etablera sig i nya hår. Det finns en liten risk för smitta via hårstrån i kammar och mössor, men knappast via föremål, kläder och sängkläder. Då huvudlusen lever av blod och inte av smuts kan alla drabbas. Ingen är immun.

Symtom

Klåda i hårbotten är det vanligaste symtomet men märks först 4-6 veckor efter smitta. Klådan är en överkänslighetsreaktion på lusens saliv. Barn, liksom vuxna, som nyligen smittats saknar därför symtom. Vid återsmitta börjar klådan redan efter 24-48 timmar.

Ibland ses rivsår i hårbotten och även tecken på ytlig sårinfektion. Svart puder på huvudkudden eller kragen kan vara lusens avföring eller ömsade lusskinn.

Diagnos

Med hjälp av luskam identifieras levande löss och ägg nära hårbotten. Diagnostiken underlättas om håret är fuktigt och behandlat med balsam, vilket förhindrar att lössen förflyttar sig. Vid kamning är det viktigt att vara systematisk och noggrann. Kamning skall ske från hårbotten längs hela hårstråt ut till toppen. Efter varje kamtag stryks kammen av mot ett vitt papper. Utbytet inspekteras eventuellt med hjälp av förstoringsglas.

Finkamning av barnen rekommenderas inför terminsstart och sedan en gång i veckan under terminens första två månader för att i tid upptäcka eventuella löss. Att behandla de med levande löss innan skolan börjar skulle begränsa epidemierna avsevärt.

Kontaktspårning

Om huvudlöss konstaterats ska familjemedlemmar och andra personer som den drabbade haft nära kontakt med senast månaden undersökas med finkamning, helst varannan dag under två veckor. Skolan och/eller förskolan ska informeras. Skolsköterskan bör kopplas in på ett tidigt stadium. Korrekt information om diagnostik, kontaktspårning, smittspridning och behandling bör delas ut.

Behandling

Då resistens mot tidigare rekommenderade produkter konstaterats rekommenderas idag dimetikon- (silikonolje-) baserade preparat, som är medicintekniska produkter. Det finns olika varianter av dimetikon varför de olika produkterna som finns på marknaden inte är jämförbara. Rekommenderad verkningstid varierar varför anvisningarna på bipacksedeln måste följas. Schampoprodukter rekommenderas inte i första hand på grund av risk för felanvändning och utspädningseffekter.

Bara de med levande löss behandlas. Behandlingen av drabbade ska ske samtidigt. Hela håret skall vara täckt med lusmedlet. Behandlingen ska upprepas efter 1 vecka då effekten på lusäggen inte kan garanteras. Följ i övrigt de behandlingsanvisningar som följer med lusmedlet.

Kamning med luskam som enda behandling kräver noggrannhet och upprepade kamningar över tid och rekommenderas därför inte som enda behandling.

Behandlingsuppföljning

Behandlingseffekten följs upp genom regelbunden finkamning, också av närstående som bor under samma tak.

Vid behandlingssvikt överväg återsmitta eller felaktigt utförd behandling.