• Du har valt: Uppsala län
Nefrostomi

Omläggning och skötsel

Förbandet runt instickstället inspekteras dagligen. Olika typer av förband har olika bytesfrekvens, se nedan. Byte av kopplingsstycket (förbindelseslangen) mellan nefrostomikatetern och urinuppsamlingspåsen görs enligt lokal anvisning samt i samband med byte av nefrostomikatetern.

Urinuppsamlingspåsen byts 1 gång/vecka eller oftare vid behov [13]. Välj en urinuppsamlingspåse där slanglängden anpassas till patientens rörlighet. Fördelen med kort slanglängd är att risken minskar för patienten att fastna med urinuppsamlingspåsen i samband med aktivitet och sängläge. Läs mer på sidan Komplikationer vid misstanke om lägesrubbning av nefrostomikatetern. 

Nefrostomikatetern byts med jämna intervall enligt läkarordination, vanligen mellan 3-6 månader.

Ibland monteras en trevägskran på nefrostomikatetern för att underlätta vid spolning av nefrostomin. Trevägskranen byts med intervallet 1 gång/dygn - 1 gång/vecka enligt tillverkarens anvisning. För att behålla det slutna systemet bör kranen ur hygiensynpunkt bytas i samband med att förbindelseslangen byts. Om trevägskran används ska man vara observant på att tryck inte uppstår mot hud. Täck vid behov kranen med rena kompresser för att förebygga hudskada till följd av tryck.

När trevägskran används i hemmet är det viktigt att säkerställa att patienten och närstående är undervisade i och informerade om dess syfte och funktion för att undvika ett felaktigt handhavande med negativa konsekvenser som följd.

Olika typer av förband

Det finns olika typer av förband. Val av förband bör anpassas individuellt. Förbandets syfte är att fixera nefrostomikatetern och att skydda insticksstället. Det är viktigt att se till att det inte bildas en knick på katetern.

  • Förband utvecklat för drän och nefrostomi, har en hudskyddande platta som är hydrocolloid och tillåter läkning av sår med liten sekretion samt fästanordning som väl fixerar katetern. Förbandet byts 1 gång/vecka eller oftare vid behov. Patienten kan duscha utan att förband behöver skyddas eller bytas.
  • Självhäftande absorberande kompress. Byts 2-3 gånger/vecka. Bör bytas efter dusch. Vid användande av självhäftande absorberande kompress kan med fördel en liten ren kompress lindas runt eller läggas under nefrostomin närmast huden för att minska risken för knickbildning.
  • Allt-i-ett förband med transparent film och en absorberande dyna. Förbandet är vattentätt. Patienten kan duscha med förbandet. Förbandet bör bytas 1-2 gånger/vecka.

 

Exempel på omläggning och förband vid nefrostomi. Nefrostomikatetern fixeras men det får inte strama. Katetern måste ha viss rörelsemån då patienten rör sig.

Byte av förband och urinuppsamlingspåse

Material:

  • Handdesinfektionsmedel.
  • Engångs plastförkläde.
  • Rena undersökningshandskar.
  • Natriumklorid 9 mg/mL (alternativt Klorhexidinsprit 5 mg/mL enligt lokala anvisningar)
  • Hygienunderlägg.
  • Kompresser.
  • Specialförband för nefrostomi.
  • Urinuppsamlingspåse, exempelvis 350 mL tömbar.
  • Ficka eller band för fixering av urinuppsamlingspåsen.
  • Hudvänlig häfta eller specifik häfta anpassad för fixering av katetrar och dränage.
  • Avfallspåse.

Gör så här:

  1. Informera patienten och tänk på patientens integritet.
  2. Ta fram det material som behövs. Lägg allt lätt åtkomligt på en rengjord och desinfekterad yta eller på ett rent underlägg.
  3. Ta på engångs plastförkläde.
  4. Desinfektera händer och underarmar, gnid in tills det är torrt [12].
  5. Ta på rena undersökningshandskar.
  6. Placera hygienunderlägget under nefrostomikatetern.
  7. Lossa och ta bort det nedsmutsade förbandet och lägg det i en plastpåse.
  8. Byt handskar.
  9. Inspektera huden runt nefrostomikatetern [13]. Eventuell mätning av nefrostomikateterns längd.
  10. Rengör huden kring nefrostomin samt själva nefrostomikatetern med en ren kompress fuktad med Natriumklorid 9 mg/mL alternativt Klorhexidinsprit 5 mg/mL enligt lokal anvisning.
  11. Torka försiktigt den omgivande huden torr med en mjuk kompress och applicera det nya förbandet .
  12. Fixera nefrostomikatetern mot kroppen med hudvänlig häfta så knickbildning undviks [13]. En extra förstärkning av katetern är i de flesta fall nödvändig. Kateterslangen fixeras med en tejp mot huden 10-20 cm från insticksstället. Det är viktigt att man ser till att katetern fixeras men det får inte strama. Katetern måste kunna ha viss rörelseförmåga när patienten rör sig. Sitter det för stramt kan katetern åka ut och/eller orsaka smärta. Patienten kan med fördel sitta framåtlutad när katetern fixeras för att skapa en naturlig rörelseförmåga.
  13. Anslut den rena urinuppsamlingspåsen till förbindelseslangen.
  14. Fixera påsen i benband/ficka på benet [13].
  15. Knyt ihop avfallspåsen och kassera i soporna.
  16. Ta av engångs plastförkläde och handskar, desinfektera händer och underarmar.

Byte av kopplingsstycke (förbindelseslang)

På nefrostomikatetern (vid nyinläggning eller byte) kopplas i de flesta fall ett mellanstycke för att möjliggöra att en urinpåse kan kopplas på. Byte av kopplingsstycket görs enligt lokal anvisning.

Se lokala anvisningar för vilket material som förskrivs till patienter med nefrostomi i hemmet.

Material

  • Engångs plastförkläde
  • Handdesinfektionsmedel
  • Engångshandskar
  • Rena kompresser
  • Hygienunderlägg
  • Avfallspåse
  • Kopplingsstycke (förbindelseslang)
  • Urinuppsamlingspåse
  • Eventuellt trevägskran

Gör så här:

  1. Informera patienten.
  2. Ta fram det material som behövs. Lägg allt lätt åtkomligt på en rengjord och desinfekterad yta eller på ett rent underlägg.
  3. Ta på engångs plastförkläde.
  4. Desinfektera händer och underarmar, gnid in tills det är torrt [12].
  5. Ta på engångshandskar.
  6. Placera ett rent absorberande underlägg under nefrostomikatetern.
  7. Håll ett par rena kompresser under kopplingen och koppla loss urinuppsamlingspåsen. Skruva bort kopplingsstycket och lägg det i avfallspåse. Skruva på det nya kopplingsstycket och ny trevägskran om sådan används.
  8. Sätt på en ny urinuppsamlingspåse. 
  9. Knyt ihop avfallspåsen och kassera i soporna.
  10. Ta av engångs plastförkläde och handskar, desinfektera händer och underarmar.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan