• Du har valt: Uppsala län

Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten

Tidsschema för suturtagning

Lämplig tid för suturtagningen bestäms utifrån sårets lokalisation och den hudsträckning eller tension som förekommer i området [8]. När sutur planeras att tas bort måste hänsyn alltid tas till läkningsgraden. Om såret vätskar och sårkanterna ser ut att glipa så kan det betyda att alla eller vissa suturer måste sitta några dagar extra. Vid tension i sårkanterna kan suturerna behöva sitta kvar upp till 3 veckor. En del personer har en väldigt effektiv läkning så att suturer nästan växt in i vävnaden trots att det inte gått särskilt lång tid. Generellt är det dock viktigt att komma ihåg att en total läkning tar lång tid, upp emot 6 månader. Trots individuella skillnader finns riktmärken för borttagning av suturer (se tabell nedan). Ansvarig läkare informerar patienten när det är lämpligt att duscha på det suturerade såret [18,19].

Riktmärken för suturtagning i olika hudområden
[8]  
Hudområde Tid för suturtagning
Ögonlock 4-6 dagar
Ansikte 5-7 dagar
Munslemhinna 10-14 dagar
Skalp 7-10 dagar
Bål framsida 8-10 dagar
Rygg 14 dagar
Övre extremiteter 7-10 dagar
Nedre extremiteter 14-17 dagar
Fot och fotsulor 14-17 dagar

Patienter som genomgått en transplantation kan ha andra tider för suturtagning på grund av risk för kortisonutlöst diabetes postoperativt vilket kan påverka sårläkningen. Det är viktigt med noggranna och regelbundna kontroller av blodsocker eftersom onormala nivåer påverkar sårläkningen negativt [42]. Patienter som har genomgått strål- eller cytostatikabehandling innan kirurgi kan behöva längre tid innan suturer tas bort eftersom hudens hållfasthet kan ha påverkats av behandlingen. Följ läkares ordination.

Suturtagningsteknik

Patienten ska informeras om när och var suturtagning eller borttagning av metallclips bör ske.

Innehållet i följande text baseras på bästa praxis, eftersom evidens kring suturtagningsteknik saknas i litteraturen.  Tillämpa alltid basala hygienrutiner som grund och vid suturtagning dessutom ren rutin, vilket bland annat innebär höggradigt rena instrument. Suturer kan tas bort med pincett och sax, alternativt pincett och suturkniv. Engångsset finns innehållande tork, kniv och plastpincett. Se även filmen om suturborttagning.

Material

  • Engångs plastförkläde
  • Handskar, rena 2 par
  • Soppåse
  • Underlägg av papper eller plast
  • Pincett
  • Liten sax (ögonsax, gärna böjd) eller suturkniv, alternativt tång för borttagning av metallclips
  • Steril suturtejp vid behov
  • Omläggningsmaterial vid behov

Tillvägagångssätt

  1. Desinfektera händer och underarmar, gnid in tills det är torrt.
  2. Vid risk för kontamination av arbetsdräkten använd skyddskläder/plastförkläde. Ta på handskar och ta av förbandsmaterialet. Släng förbandet och handskarna samt desinfektera händerna.
  3. Inspektera såret samt bedöm om suturtagning är lämplig utifrån utseendet. Observera till exempel om såret vätskar eller är rodnat.
  4. Ta ställning till vilken suturteknik som använts.
  5. Ta fram material för suturtagning samt öppna förpackningen på eventuell suturkniv.
  6. Desinfektera händer och underarmar på nytt och ta på rena handskar.
  7. Ta med en pincett tag i knuten på suturen och klipp eller skär av tråden. Suturtekniken avgör hur suturerna avlägsnas, se illustration med schematisk översikt. Vid enstaka suturer klipper man nära huden. Det görs för att endast en kort del av suturtråden som varit utanför huden ska dras innanför huden vid borttagningen.
  8. Lägg om såret enligt ren rutin.

Det förekommer att hudområdet med suturer desinfekteras med klorhexidinsprit 5 mg/mL, som får lufttorka innan suturerna tas bort. I litteraturen saknas vägledning och evidens kring desinfektion för suturtagning och rutiner kan därför se olika ut. Följ alltid ansvarig läkares rekommendation.

Bild som visar suturtagning
Schematisk översikt av suturtagning vid olika suturtekniker.

Borttagning av metallclips

Vid borttagning av metallclips används samma teknik som beskrivs för suturer ovan, men istället för sax används en tång för borttagning av metallclips. Se även filmen om borttagning av metallclips (i filmen används ordet agraff istället för metallclips).

Bild som visar borttagning av staples
Borttagning av metallclips.

Omläggning efter borttagande av suturer eller metallclips

Om såret inte är helt läkt när suturer eller metallclips har tagits bort, bör valet av sårförband baseras på förekomst av nekrotisk vävnad, bakterieinfektion, mängd sårvätska, behov av barriär samt eventuell konsultation av läkare [36]. Eventuella glipor i såret kan förstärkas med steril suturtejp. Ta reda på om patienten har någon överkänslighet mot tejp. Ofta kan det vara bra att tejpa sårkanterna för ett kosmetiskt optimalt resultat, dock ej vid anaeroba infektioner. Ett optimalt förband suger upp överflödig vätska utan att torka ut, skyddar mot bakterieangrepp, fastnar inte samt skadar inte omgivande vävnad [6].

Om sömmar från kläder skaver mot ärret kan det vara bra att täcka ärret med ett enklare förband eller steril suturtejp tills området blir mer tåligt mot friktion [43]. Ärret kan vara rodnat i upp till ett par år. Det är av värde att skydda ärret från sol, hålla huden smidig och eventuellt täcka med lämpligt förband [43,44,45]. Hur länge ärret bör täckas beror på orsaken till operation och på ärrets storlek och placering. Kirurgen avgör i varje enskilt fall hur länge ärret ska skyddas. För att reducera olika former av problem relaterade till ärr så som smärta, klåda, hypergranulation, keloider och pigmentering, finns olika metoder bland annat silikongel, silikonförband, laserterarapi, ultraljud och ljus [46]. Fler välgjorda studier behövs för att säkerställa mest lämpade val.

Läs mer Vårdhandbokens texter om sårbehandling.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan