• Du har valt: Sörmland
Artärkateter

Handhavande och kalibrering

Handhavande

Endast hälso- och sjukvårdspersonal som är väl förtrogen med hur en artärkateter fungerar, får hantera katetern eller byta tryckmätningsset när katetern är på plats [5], (SOSFS 2008:1). Artärkatetern kan sitta så länge som den behövs och fungerar, under förutsättning att den inte ser infekterad eller irriterad ut. Artärkatetern ska avlägsnas när den inte längre fyller sitt behov [4]. Vid oklara infektionssymtom hos patienten bör blododling tas ur artärkatetern, alternativt tas den bort och kateterspetsen skickas för odlingsanalys.

Hygien

Arbeta aseptiskt vid hantering av invasiva infarter [4,6].

Vid provtagning tas eventuell skyddspropp bort och den provtagningsport eller den kran som ska användas desinfekteras med klorhexidinsprit 5 mg/mL. Låt lufttorka.

Katetersystem och rutiner för byte

Ett katetersystem med så kallat slutet provtagningssystem kan användas. Ett slutet provtagningssystem minskar risken för att personal exponeras för blod i samband med provtagning. Det har även observerats i studier [7,8] att patienten som har en artärkateter under lång tid kan förlora en ansenlig mängd blod genom blodprovstagning. Dels förlorar de den mängd som själva provet utgör, dels den mängd som tas för att tömma systemet på flushvätska (så kallad ”slask”). Med ett slutet provtagningssystem ges "slasken" tillbaka, vilket minskar blodförlusten.

  • Insticksstället och cirkulation distalt om insticksstället inspekteras och dokumenteras vid varje arbetspass.
  • Omläggning av artärkatetern samt byte av flushpåse med Natriumklorid 9 mg/mL 500 mL och tryckmätningsset sker var tredje till fjärde dag [4,9] med aseptisk metod. Märk med datum.
  • Om lös provtagningsport används byts denna var tredje till fjärde dag eller vid behov.
  • Provtagningsport byts alltid samtidigt som hela setet. Flushpåsen ska vara märkt med patientnamn, datum och signatur.
  • Byte av artärkateter ska ske endast vid klinisk indikation. Rutinmässigt byte för att förebygga infektioner bör inte ske.

I en artärkateter får endast isoton Natriumklorid (NaCl) 9mg/mL infunderas.

Patientansvarig sjuksköterska ska varje arbetspass kontrollera artärkateter, tryckmätningssetet samt hudfärg och temperatur i extremiteter och dokumentera detta. Kontrollera extremitetens hudfärg att den inte blir vit eller missfärgad. Extremitetens temperatur ska motsvara den andra extremitetens temperatur. Kall eller temperaturökad extremitet kan tyda på trombos, spasm eller infektion.

Tryckmätningssetet ska vara fritt från luftbubblor. Luftbubblor i systemet är en risk för patienten, dessutom dämpas eller förstärks tryckvågen. Blodtrycket blir inte tillförlitligt. Vid misstanke om otillförlitliga värden ska fyrkantstest genomföras, läs mer under Omläggning och byte av tryckmätningsset.

Artärkatetern ska vara märkt så att ingen tvekan kan uppstå beträffande dess ändamål.

Kalibrering (nollning)

Behov av blodtrycksövervakning är en av indikationerna för att ha artärkateter. Om artärkatetern är kopplad till övervakningsutrustning ska artärtrycket kalibreras minst tre gånger/dygn.

Gör så här

  1. Informera patienten.
  2. Desinfektera händerna.
  3. Vrid kranen närmast tryckdomen så att den stängs mot patientens artär.
  4. Öppna kranen mot luft enligt tillverkarens instruktion, vilket antingen innebär att proppen tas bort helt eller på vissa modeller att den befintliga proppen skruvas upp utan att tas bort.
  5. Kalibrera övervakningsutrustningen så att trycket ställs in på 0 mm Hg.
  6. Sätt på en ny steril skyddspropp eller skruva in den befintliga proppen. Stäng kranen mot skyddsproppen så att blodtrycksmätningssystemet är öppet.
  7. Kontrollera att tryckdomen är placerad i rätt läge för blodtrycksmätning. Rätt läge är en referenspunkt i medellinjen mellan rygg och bröstsida, i fjärde intercostalrummet vid bröstbenet, se bild nedan. Detta motsvarar nivån för höger förmak [1].

 

Bild som visar referenspunkt för tryckdom
Referenspunkt för tryckdom.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan