• Du har valt: Sörmland

Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten
Trycksår

Hudbedömning

Genomför hudbedömning

En hudbedömning ska ske inom ett par timmar (men inte senare än 8 timmar), efter ankomst eller i början av en vårdperiod oavsett om personen är på en vårdinrättning eller vårdas i det egna hemmet. Genomför en hudbedömning från "huvud-tå" och med speciellt fokus på benutskott där ben ligger nära huden, korsben/sakrum, sittbensknölar, höftbenskam och hälar (se illustration) och hudområden vid medicinteknisk utrustning. Detta upprepas dagligen på personer med risk för trycksår. Använd fingertrycktest-metoden för att urskilja om hudrodnaden bleknar vid tryck eller inte. Bedömning av rodnad på melaninrik hud (mörk hud) kan uppfattas som mörkare, lila- eller gråfärgat område jämfört med omgivande hud. Vid avsaknad av hudförändring, palpera, observera temperaturskillnader, konsistensskillnader (fastare/mjukare än omkringliggande hud) samt smärta över tryckutsatt område.

Resultat av hudbedömningen ska dokumenteras, såväl intakt hudkostym som eventuella identifierade trycksår. För en bedömning av svårighetsgraden av ett trycksår klassificeras trycksår enligt nedan klassifikationssystem (EPUAP/NPIAP/PPPIA: 2019).

Inkontinens-associerad dermatit (IAD) kan vara differentialdiagnos till trycksår. IAD-skador skiljer sig främst från trycksår genom lokalisation och form. Spricka mellan klinkorna, ytliga småsår eller spegelsår på klinkorna talar för att det är IAD och inte trycksår. Fuktskador delas in i två kategorier enligt GLOBIAD. Se länk på sidan Relaterad information.

Sårsjuksköterskor i Sverige (SSIS) har publicerat ett fukt- och trycksårskort - Nollvision trycksår. Länk till trycksårskortet finns på sidan Relaterad information.

Kategori 1: Hudrodnad som inte bleknar vid tryck

Intakt hud med rodnad på ett avgränsat område, vanligtvis över benutskott, som inte bleknar vid tryck. Melaninrik hud (mörk hud) kan sakna detta tecken, men färgen skiljer sig från omkringliggande hudområden. Trycksår kategori 1 kan därför vara svårt att upptäcka hos personer med mörk hudfärg. Området kan vara smärtsamt, fast, mjukt, varmare eller kallare än annan hud.

Bild som visar trycksår, kategori 1
Trycksår kategori 1.


Kategori 2: Delhudsskada

Delhudsskada som visar sig som ett ytligt öppet sår med rosaröd sårbädd utan fibrinbeläggning. Kan också vara en intakt eller öppen/sprucken serumfylld blåsa. Visar sig som ett blankt eller torrt ytligt sår utan fibrinbeläggning eller ytligt hematom. Denna kategori ska inte användas för att beskriva hudfliksskada, hudskador efter häfta, inkontinensrelaterad dermatit eller maceration.

Bild som visar trycksår, kategori 2
Trycksår kategori 2.
Trycksår kategori 2 på vänster säteshalva
Trycksår kategori 2.


Kategori 3: Fullhudsskada

Subkutant fett är synligt men ben, sena, muskel syns inte. Fibrinbeläggning kan vara synlig men döljer inte skadans djup. Kan inkludera underminering eller fistlar. Djupet av ett trycksår kategori 3 varierar beroende på anatomisk lokalisation. Näsrygg, öra, bakhuvud och malleoler saknar subkutan fettvävnad och trycksår kategori 3 kan vara ytliga på dessa lokalisationer. Motsatsen gäller för områden med riklig subkutan fettvävnad som kan utveckla djupa trycksår i kategori 3. Ben och senor är inte synliga eller palpabla.

Bild som visar trycksår, kategori 3
Trycksår kategori 3.
Trycksår kategori 3 på knät
Trycksår kategori 3.


Kategori 4: Djup fullhudsskada

Djup fullhudsskada som involverar ben, sena eller muskel. Fibrin eller nekros kan synas. Ofta förekommer underminering och fistlar. Djupet av trycksår kategori 4 varierar med anatomisk lokalisation. Exempelvis saknas subkutan fettvävnad på näsrygg, öra, bakhuvud och malleoler och sår på dessa lokalisationer kan vara ytliga. Trycksår kategori 4 kan involvera muskler och stödjevävnad (till exempel fascia, sena, ledkapsel) vilket gör det sannolikt att osteomyelit och osteit uppstår. Blottade ben och muskler är synliga eller direkt palpabla.

Bild som visar trycksår, kategori 4
Trycksår kategori 4.
Trycksår kategori 4 på foten
Trycksår kategori 4.


Icke klassificerbart trycksår: sårdjup okänt

Fullhudsskada där sårbotten är täckt av fibrinbeläggning (gul, gulbrun, grön eller brun) och/eller nekros (gulbrun, brun eller svart). Det är inte möjligt att avgöra djupet förrän tillräckligt med nekros och/eller fibrin har tagits bort. Stabil (torr, fast, intakt utan rödhet eller fluktuation) sårskorpa på hälarna fungerar som kroppens naturliga (biologiska) ”plåster” och ska inte avlägsnas.

Bild som visar trycksår, icke klassificerbart
Icke klassificerbart trycksår: sårdjup okänt.


Misstänkt djup hudskada: sårdjup okänt

Lila eller rödbrunt lokaliserat område med missfärgad intakt hud eller blodfylld blåsa som uppstått på grund av tryck, och/eller skjuv som medfört skada på underliggande vävnad. Området kan upplevas smärtsamt, hårt, mjukt, varmare, och kallare vid jämförelse av intilliggande hud. Djup vävnadsskada kan vara svårt att upptäcka på individer med melaninrik hud (mörk hud). Såret kan utvecklas vidare och döljas av en tunn nekros. Utvecklingen kan gå fort och involvera ytterligare vävnadslager trots optimal behandling.

Bild som visar trycksår, misstänkt djup skada
Misstänkt djup hudskada: sårdjup okänt.
Trycksår kategori 1 på hälen
Misstänkt djup hudskada: sårdjup okänt.

För lokal sårbehandling av trycksår hänvisas till avsnittet om sårbehandling i Vårdhandboken. Omläggningsmetoden måste anpassas efter trycksårets utseende, lokalisation och kunskapen hos den som genomför sårbehandlingen. Fortsatta förebyggande åtgärder måste genomföras för att trycksåret ska kunna läka.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan