Steriliseringsmetoder och kontroller
Sterilisering och skötsel av steriliseringsutrustning kräver kunskap och rutiner. Det är verksamhetsledningens ansvar att säkerställa att personal har nödvändig utbildning och att det upprättas hållbara rutiner oavsett var utrustningen är uppställd.
Hantering av utrustning och instrument ställer krav på användaren. Om utrustningen är placerad på en mindre enhet bör det övervägas både ur personalsynpunkt och ur ekonomisk synvinkel, att skicka instrumenten för sterilisering på en annan större enhet, till exempel sterilteknisk enhet på ett sjukhus.
Sterilisering med torr och mättad ånga (ångautoklav)
Sterilisering med torr, mättad vattenånga under övertryck är den miljövänligaste och vanligaste steriliseringsprocessen inom vården. Effekten är beroende av att tillräckligt hög temperatur uppnås under tillräckligt lång tid och hur fullständigt luften har evakuerats samt ersatts med ånga av hög kvalitet.
För att uppnå sterilitet rekommenderas 121 °C i 15 minuter eller 134 °C i 3 minuter under steriliseringsfasen, den så kallade hålltiden. Förpackade långa rörformiga instrument, textilpaket och instrumentset med mer än enstaka instrument ska steriliseras i autoklaver med så kallat pulserande förvakuum.
Dagliga kontroller av ångautoklav
Värm upp autoklaven
Börja dagen med att värma upp autoklaven. Det kan göras med ett snabbprogram eller ett ordinarie program på 134°C. Ingen last ska finnas i autoklaven.
Ångpenetrationstest - Bowie och Dick
Utför dagligen ångpenetrationstest, så kallat Bowie och Dick (BoD), på autoklaver som har detta program. Använd annars ett kort program på 134 °C (en del autoklaver har flera program på 134 °C). Testet ska placeras strax ovan avloppet som räknas som det svåraste stället för autoklaven. Ingen annan last är tillåten.
Bowie och Dick-testet är en kontroll av autoklavens förmåga att evakuera luft och ett ångpenetrationstest. Testet består vanligen av en bunt papper där en kemisk indikator ligger i mitten.
Vid sterilisering av rörformiga instrument kan Process Challenge Device (PCD) användas som ett tillägg till det klassiska Bowie and Dick-testet. Indikatorn som används vid PCD ska vara för Bowie and Dick.
Idag finns det även autoklaver som har inbyggt BoD program. Då används inget paket med kemisk indikator eller PCD för BoD, utan avläsning sker på parametrar.
Efter varje process kontrolleras:
- temperatur
- tid
- tryck
- att ångtemperaturen ligger inom föreskrivna temperaturer.
Signera och dokumentera. Alla förpackningar ska efter processen vara torra och hela.
I händelse av avvikelser i samband med kontroller räknas inte godset som sterilt och kan då inte användas.
Veckovisa kontroller och skötsel av ångautoklav
Läckagetest
Utför läckagetest minst en gång i veckan, om det finns program för detta. Kontrollera annars i en kort process utan gods att temperatur, tryck och tid stämmer med typkurvan. Typkurva kan fås av tillverkare. Läckagetest görs för att påvisa att autoklavens kammare är tät och att ånga/luft inte kan tränga in eller ut ur autoklaven någonstans. Om luft kan tränga in i kammaren finns risk för att luften isolerar lasten så att värme och ånga inte når godset, vilket kan påverka steriliseringsresultatet.
Rengöring av ångautoklav
Städning av autoklav bör ske minst en gång i veckan. Väl skötta autoklaver kan oftast rengöras med enbart avjoniserat vatten. Ett milt rengöringsmedel kan dock behövas vid punktinsats. Rengöringsmedlet ska vara rekommenderat av maskinleverantören. Det är viktigt att allt rengöringsmedel torkas bort med en duk doppad i rent vatten.
Polering av ångautoklavens kammare
Rengöringsmedel som utsätts för höga temperaturer till exempel 134 °C skapar ofta beläggningar som är mycket svåra att städa bort. Om det finns beläggningar i ångautoklavens kammare bör kammaren poleras. Polering får endast utföras av personal med adekvat utbildning och utrustning. Vid förekomst av beläggning i kammare ska alltid en utredning göras så att åtgärder mot beläggning kan sättas in.
Årliga kontroller av ångautoklav
Minst en gång per år ska förebyggande underhåll (FU), service, kalibrering och upprepad processkontroll (UPQ) utföras. Läs mer på sidan Validering av steriliserade produkter.
Utvärdering som innefattar validering och UPQ, samt rutinkontroller av processen beskrivs i standarden SS-EN ISO 17665:2024.
Sterilisering med torr värme (torrsterilisering)
Sterilisering med torr värme utförs vid 160 ºC eller högre. Parametrarna är:
- temperatur
- tid.
För att sterilitet säkert ska uppnås rekommenderas 160 ºC under minst två timmar eller 180 ºC under minst 30 minuter.
Denna process lämpar sig främst för metall och glas. Den kräver också speciellt förpackningsmaterial.
Kontroller av autoklav med torr värme
Dagliga kontroller
Efter varje process kontrolleras:
- temperatur
- tid.
Signera och dokumentera. På minst en last varje dag och för varje program ska tre kemiska indikatorer placeras ut i lasten.
Regelbundna kontroller
Varje kvartal kontrolleras sterilisatorns funktion med minst tre biologiska indikatorer.
I händelse av avvikelser i samband med kontroller räknas inte godset som sterilt och kan då inte användas.
Sterilisering med formaldehyd (lågtemperatursterilisator)
Steriliseringen sker med formaldehyd som omvandlas till gas i mättad vattenånga. Temperaturen är 60–80 ºC.
Parametrarna är:
- temperatur
- tid
- koncentration av gas.
Kontrollera att en tryckhöjning har skett i kammaren. Sterilisering med formaldehyd är en känslig metod där förhållanden mellan parametrarna inte får ändras.
Kontroller av lågtemperatursterilisator med formaldehyd
Dagliga kontroller
Efter varje process kontrolleras parametrarna. Signera och dokumentera. På minst en last varje dag och för varje program ska tre kemiska indikatorer placeras ut i lasten.
För att kontrollera sterilisering av rörformiga instrument, till exempel cystoskop och laparoskop, används Process Challenge Device (PCD) av helixtyp, som inte får vara av metall.
Regelbundna kontroller
Varje program kontrolleras minst var 14:e dag med biologiska indikatorer. Minst varannan månad kontrolleras att gränsvärdet för formalinrestmängder på produkterna inte överskrids. Årligen kontrolleras och dokumenteras åtgången av formalin som ett led i miljöarbete.
I händelse av avvikelser i samband med kontroller räknas inte godset som sterilt och kan då inte användas.
Sterilisering med väteperoxid (lågtemperatursterilisator)
Sterilisering sker med väteperoxid som diffunderar in och når alla ytor under tryck. Temperaturen är 46–50 ºC och processen är torr.
Det finns olika program beroende på instrumentets storlek när det gäller lumen och/eller längd.
Produkter som innehåller material såsom cellulosa, till exempel bomull, papper och textil, går inte att använda då dessa absorberar väteperoxiden vilket medför en ej godkänd process eller för höga restvärden av väteperoxid.
Förpackningsmaterial, etiketter och förteckningar måste därför vara framställda utan ovanstående innehåll.
Se tillverkarens anvisningar angående handhavande och utbildning i handhavande av lågtemperatursterilisator.
Kontroller av lågtemperatursterilisator med väteperoxid
Dagliga kontroller
Efter varje process kontrolleras:
- temperatur
- tid
- tryck
- plasmaeffekt.
Signera och dokumentera.
På minst en last varje dag och för varje program ska tre kemiska indikatorer placeras ut i lasten.
För att kontrollera sterilisering av rörformiga instrument, till exempel cystoskop och laparoskop, används Process Challenge Device (PCD) av helixtyp.
Regelbundna kontroller
Samtliga program kontrolleras med biologisk indikator varje månad.
Åtgången av väteperoxid kontrolleras och dokumenteras årligen som ett led i miljöarbetet.
Om något av ovanstående inte stämmer räknas inte godset som sterilt och kan då inte användas.
Sterilisering med andra metoder
Sterilisering med Etylenoxid eller joniserande strålning är framförallt en industriell metod.