• Du har valt: Uppsala län
Subkutan venport

Subkutan venport - Översikt

En subkutan venport består av en subkutant implanterad silikonmembranförsedd dosa av metall eller plast som är kopplad till en kärlkateter med kateterspetsen liggandes i en central ven nära hjärtat, vanligtvis i vena cava superior [1]. Subkutan venport introducerades inom sjukvården under 1980-talet och har sedan dess utvecklats när det gäller material och utformning. Det finns idag flera olika typer av subkutan venport, men alla är avsedda för långtidsbruk (mer än 3-4 veckor). En subkutan venport-kateter har oftast ett lumen, men kan ha flera. De vanligaste materialen är silikon (som ger en lite styvare kateter som tål etanol) och polyuretan (som möjliggör en tunnare kateter med högre flöde). Ett beslut om inläggning ska alltid övervägas noggrant för varje enskild patient, då användandet av subkutan venport är förenat med risk för komplikationer [1]. Läs mer under Komplikationer.

Vanliga vener för inläggning av subkutan venport:

  • Vena subclavia.
  • Vena jugularis interna.

De medicinska enheter som rutinmässigt lägger in och/eller använder subkutan venport ska ha en organisation med goda rutiner för utbildning, inläggning, handhavande, dokumentation och uppföljning. Endast läkare eller sjuksköterska som är väl förtrogen med hur en subkutan venport ska hanteras får använda en subkutan venport. Varje enhet som lägger subkutan venport ska ordna med kvalitetssäkrande verksamhet, gärna i form av ett CVK-team med specifikt ansvar för att fortlöpande utvärdera rutiner och kompetens hos personalen. Detta minskar risken för infektionsrelaterade komplikationer [1]. Kvalitetskontroll avseende antalet kateterrelaterade komplikationer och följsamhet till rekommenderade riktlinjer bör också ske fortlöpande. En subkutan venport kan användas i många år (tillverkaren garanterar oftast produkten för ett stort antal punktioner), men bör i samråd med patienten avlägsnas när indikation för subkutan venport saknas [1].

Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De ska konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett diagnos och vårdgivare.

Det dokument som i flertalet fall refereras till i texten är Svensk Förening för Anestesi och Intensivvårds (SFAI) nationella dokument "Riktlinjer för central venkateterisering", som även behandlar subkutan venport [1]. Dessutom har Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nationella satsning för ökad patientsäkerhet "Åtgärder för att förebygga infektioner vid centrala venösa infarter" använts [2].

Anatomisk bild som visar subkutan venport
Exempel på inläggning av subkutan venport.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan