• Du har valt: Uppsala län

Subkutan venport - Översikt

SUBKUTAN VENPORT

En subkutan venport består av en subkutant implanterad silikonmembranförsedd dosa av metall eller plast som är kopplad till en kärlkateter med kateterspetsen liggandes i en central ven nära hjärtat, vanligtvis i vena cava superior [1]. Subkutan venport introducerades inom sjukvården under 1980-talet och har sedan dess utvecklats när det gäller material och utformning. Det finns idag flera olika typer av subkutan venport, men alla är avsedda för långtidsbruk (mer än 3-4 veckor). En subkutan venport-kateter har oftast ett lumen, men kan ha flera. De vanligaste materialen är silikon (som ger en lite styvare kateter som tål etanol) och polyuretan (som möjliggör en tunnare kateter med högre flöde). Ett beslut om inläggning ska alltid övervägas noggrant för varje enskild patient, då användandet av subkutan venport är förenat med risk för komplikationer [1]. Läs mer under Komplikationer.

Vanliga vener för inläggning av subkutan venport:

  • Vena subclavia.
  • Vena jugularis interna.
  • Vena cefalika.

De medicinska enheter som rutinmässigt lägger in och/eller använder subkutan venport ska ha en organisation med goda rutiner för utbildning, inläggning, handhavande, dokumentation och uppföljning. Endast läkare eller sjuksköterska som är väl förtrogen med hur en subkutan venport ska hanteras får använda en subkutan venport. Varje enhet som lägger subkutan venport ska ordna med kvalitetssäkrande verksamhet, gärna i form av ett CVK-team med specifikt ansvar för att fortlöpande utvärdera rutiner och kompetens hos personalen. Detta minskar risken för infektionsrelaterade komplikationer [1]. Kvalitetskontroll avseende antalet kateterrelaterade komplikationer och följsamhet till rekommenderade riktlinjer bör också ske fortlöpande. En subkutan venport kan användas i många år (tillverkaren garanterar oftast produkten för ett stort antal punktioner), men bör i samråd med patienten avlägsnas när indikation för subkutan venport saknas [1].

Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De ska konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett diagnos och vårdgivare.

Det dokument som i flertalet fall refereras till i texten är Svensk Förening för Anestesi och Intensivvårds (SFAI) nationella dokument "Riktlinjer för central venkateterisering", som även behandlar subkutan venport [1]. Dessutom har Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella satsning för ökad patientsäkerhet "Åtgärder för att förebygga infektioner vid centrala venösa infarter" använts [2].

Anatomisk bild som visar subkutan venport
Exempel på inläggning av subkutan venport.
Anatomisk bild som visar subkutan venport
Exempel på inläggning av subkutan venport.
Till toppen av sidan