Självständighet

Bidra till större självständighet

Vård- och omsorgspersonal ska genom sitt bemötande och sin kompetens inte bara stödja och vårda utan även möjliggöra en utveckling till så stor självständighet som möjligt. En förutsättning för detta är engagerad personal med ett professionellt förhållningssätt.

Stärka självkänslan

För att en person ska kunna utvecklas måste hen ha en självbild och självkänsla. Enkelt uttryckt måste hen få känna att hen finns och är. För en person med begåvningsmässigt funktionshinder kan det handla om att ha kroppsuppfattning. Det handlar också om att få sina känslor och upplevelser, både positiva och negativa, bekräftade. Den som har en begåvningsmässig funktionsnedsättning kan behöva få hjälp att sätta ord eller kroppsspråk på sina känslor och lära sig att förstå att andra kan ha liknande känslor.

Individens påverkansmöjligheter och delaktighet har en central plats i funktionshinderspolitiken, vilket även återfinns i den nya patientlagen: 5 kap,1 §. Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Detta innebär att individen ska, i så stor utsträckning som det är möjligt, kunna hantera sina vardagsbestyr. Detta är viktigt för självkänslan, självförtroendet samt den egna hälsan. Vårdpersonal bör utgöra ett stöd samt möjliggöra delaktighet genom uppmuntran och att ställa rimliga krav.

Lyhördhet och omsorg

Lyhördhet inför och omsorg om personer med funktionsnedsättningar och deras önskemål är A och O. Genom att samtala, lyssna och tolka kan personal som stöder och ger service till personer med funktionsnedsättningar bli medvetna om hur den enskilde personen vill bli bemött. Det som känns bra och normalt för en behöver inte vara rätt för en annan.