• Du har valt: Sörmland

Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten
Medicintekniska produkter för transfusion, infusion och injektion

Pumpar, infusionsaggregat, infusionsregulator

Utrustning för enteral nutrition

Nutritionspump

Nutritionspumpar är vanliga, inom såväl intensivvård som inom hemsjukvård. Det medför att många olika personalkategorier, liksom patienter och närstående, kommer i kontakt med dessa pumpar. Det är därför särskilt viktigt att de är enkla och säkra att hantera. Det ska tydligt framgå att pumpen endast är avsedd att användas för nutrition. Många infusionsapparater använder sig av nycklade aggregat som är specialtillverkade för apparattypen. Detta för att undvika sammanblandning.

Utrustning för intravenös tillförsel

Infusionsaggregat

Det enklaste och vanligaste sättet att tillföra en vätska eller ett läkemedel till en patient är att använda ett infusionsaggregat av standardtyp, kopplat till en infusionspåse eller infusionsflaska.

Höjdskillnaden mellan infartens placering på patienten och vätskenivån i droppkammaren eller infusionspåsen gör att vätskans tyngd skapar ett så kallat hydrostatiskt tryck. Det är detta tryck som är "motorn" och som gör att infusionslösningen kan passera via aggregatet in i patienten. Observera att infusionshastigheten påverkas om höjdskillnaden ändras mellan patienten och droppkammaren/infusionspåsen. Även en perifer venkateters läge och storlek kan påverka flödet.

Det finns alltid risker förenade med infusionsterapi. Utvecklingen av infusionsregulatorer och infusionspumpar har till stor del varit fokuserad på att minska dessa risker och att tillföra möjligheter som en enkel rullklämma inte kan erbjuda.

Infusionsregulator (droppräknare)

Den så kallade dropptaktsregulatorn eller infusionsregulatorn utvecklades för att man skulle kunna kontrollera infusionsvätskans hastighet. Denna saknar en aktiv pumpfunktion och larm. Vanligtvis finns en graderad skala på infusionsregulatorn för att ställa in önskad hastighet.

Volympumpar

Volympumpen (även kallad volyminfusionspump) är den vanligaste typen av infusionsapparat och förekommer allmänt på vårdenheter inom sjukvården. Volympumpens fördel är att stora volymer kan infunderas på ett kontrollerat sätt. Dess uppgift är att tillföra patienter läkemedel, vätskor och näringslösningar med ett förutbestämt flöde. I dess funktioner kan även finnas inprogrammerade protokoll där tillförseln kan styras utifrån olika förutsättningar.

Till skillnad från infusionsregulatorn har pumpen någon typ av aktiv pump som ger infusionsvätskan det tryck som krävs för att den ska kunna tillföras patienten (ett tryck större än ventrycket).  De vanligaste principerna för volympumpar är den linjära peristaltiska pumpen och den roterande peristaltiska pumpen. Likväl som man på aggregatets förpackning ska se vilken utrustning som aggregatet passar till, så ska det i volympumpens instruktioner framgå vilka nycklade aggregat som kan/ska användas.

Linjär peristaltik

Bild som visar volympump, linjär peristaltik
Pumpens "fingrar" pressar vätskan framåt med konstant hastighet.

 

Roterande peristaltik

Bild som visar volympump, roterande peristaltik
De små rullarna på hjulet trycker mot slangen och vätskan transporteras framför dem då hjulet roterar.

Sprutpumpar

En sprutpump är som namnet antyder en pump i vilken en spruta monteras. Sprutkolven trycks in motsvarande det flöde som ställts in på pumpen. Till dessa pumpar ska endast avsedda tryckbeständiga slangar kopplas. Slangarna kan vara med eller utan tryckavkännare. Finns avkännare så placeras de i tillhörande sensor på pumpen.

Sprutpumpar används när en noggrann läkemedelsdosering krävs. 

Vid neonatalvård understiger exempelvis flödeshastigheten ofta 0,5 mL/h. Vid så små flöden är precisionen för vanliga peristaltiska volympumpar nästan lika bra. Sprutpumparna däremot har vid korrekt handhavande nästan samma precision vid höga respektive låga flöden .

Användningen av sprutpumpar har ökat kraftigt på senare tid. En orsak är utvecklingen inom läkemedelsområdet, bland annat genom införandet av nya narkosmedel där sprutpumpar används, ökad användning av analgetika i sprutpumpar och genom att fler intravenösa infusioner ges till en och samma patient.

Sprutpumpar ser idag olika ut beroende på vilken typ av läkemedel som ska administreras och till vilken patient. Det finns sprutpumpar för anestesi (TCI och TIVA), patientstyrd smärtlindring (PCA), generella läkemedel och intensivvård med mera.

Användandet av sprutpumpar

Använd tillbehör enligt lokala anvisningar, slangar, portar, ventiler med mera. Det är viktigt ”prima” slangsetet vilket innebär att verifiera att infusionsvätska når fram till patientkopplingen. Koppla in sprutan i sprutkolven och se till att det är bra kontakt. Om kolvföraren och sprutkolven har ett litet glapp kan det ta några minuter till upp till en timme, beroende på flödesinställning och sprutstorlek, för kolvföraren att återigen få kontakt med sprutkolven och föra den framåt så att infusionen fortsätter. Ställ in flöde/hastighet.

Sprutpumpar kan normalt programmeras för att användas med i stort sett alla de vanliga spruttillverkarnas sprutor på marknaden. Varje vårdgivare beslutar vilka sprutor som skall användas efter upphandling. Sprutpumpen anpassar då sprutförarens rörelse av sprutkolven utifrån sprutans diameter och längd så att rätt flöde erhålls. Sprutpumpen känner av att rätt storlek på spruta är insatt i pumpen. Om flera olika sprutmodeller är möjliga att välja kan en förväxling ske. Även om sprutpumpen inte larmar för fel sprutstorlek kan fel flöde erhållas om inte rätt sprutmodell har angetts. Det beror på att två sprutor av olika modeller kan se lika stora ut men ha en liten skillnad i diameter som inte sprutpumpen kan känna av. 

Använd alltid en spruta med luer lock-fattning.

Bild som visar exempel på sprutpump
Exempel på sprutpump.

Kassettpumpar

Små bärbara infusionsapparater med volymkassetter där läkemedlet förvaras används idag av många patienter så att de slipper vara bundna till en sängplats eller till sjukhuset. Kassetterna levereras ofta förfyllda från apoteket för att ge längre hållbarhet och bättre säkerhet. Kassettpumparna är oftast batteridrivna och små nog att rymmas i en midjeväska eller liten ryggsäck.

Exempel på användning är total parenteral nutrition (TPN) eller patientstyrd smärtlindring (PCA). TPN innebär att patienten får hela näringsbehovet intravenöst och PCA innebär att patienten vid smärta trycker på en knapp och pumpen ger förinställd mängd smärtlindrande medel.

Insulinpumpar

En insulinpump kan vara ett bra alternativ för vissa personer med diabetes. Pumparna är inställda för att avge en dos som överensstämmer med patientens förväntade blodsockernivå. Infusionslösningen finns i någon form av kassett som ofta fås färdigladdad från apoteket. En "måltids-" eller "bolusknapp" ger extra dos vid behov.

Bild som visar exempel på insulinpump
Exempel på insulinpump

Elastomeriska pumpar

Elastomerisk pump är en infusionspump för engångsbruk som används för administrering av främst läkemedel. Exempel på användning är patientstyrd administrering av lokalbedövningsmedel med sårkatetrar för smärtlindring. Andra exempel är långsam administrering av antibiotika intravenöst.

Pumpen drivs av det tryck som skapas när pumpen fylls med lösning och det elastiska membranet spänns ut. Ofta startas och stoppas infusionen med hjälp av slangklämmor. Det är samma krav på fyllande av slangar innan användning och aseptiskt handhavande av portar in till patienten. Elastomeriska pumpar ansluts av utbildad sjukvårdspersonal eller av en på produkten utbildad person.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan