Efter inläggning
Referenserna [1-3,5,7,11,14] gäller generellt för denna sida.
Personal som är med vid inläggningen, till exempel operationssjuksköterska, undersköterska eller läkare behöver förvissa sig om att sjuksköterskan som har ansvar för patienten vet hur dränaget fungerar. Det är särskilt viktigt om patienten ligger på en avdelning där pleuradränage inte hör till standardvården. Se till att personalen har kontaktuppgifter dit de kan vända sig vid frågor om dränaget.
Ett pleuradränage består dels av själva dränaget men även av en steril engångsbehållare med en eller flera kammare som samlar upp eventuell vätska. Denna behållare ska placeras under nivån för pleuradränagets insticksställe, för att vätskan ska kunna dräneras med hjälp av gravitationen. Numera finns det även digitala system som kan spela in flödet av vätska och/eller luft, monitorera trycket i pleura och grafiskt rapportera den insamlade datan.
Tänk på följande:
- Efter inläggning av dränaget kan patienten lägga sig i sängen igen.
- Får patienten en kraftig hostattack i samband med inläggningen kan slangen klampas, det vill säga att den kläms åt med en klämma eller peang en kort stund för att mildra hostan och sedan öppnas igen. Lungans expansion avtar vid klampning.
- Se till att slangen som kopplas till suganordningen i väggen är tillräckligt lång så att patienten kan sitta uppe i fåtölj samt gå på toaletten. Det är viktigt att patienten mobiliseras så snabbt det går.
- Vid längre förflyttningar används en transportsug. Detta behövs inte vid digitala dränage.
- Två peanger ska alltid finnas tillgängliga vid patienten. Om någon av slangarna lossnar ska peangerna omedelbart sättas på den del av dränaget som sticker ut från patienten. Peangerna placeras från varsitt håll, tätt intill varandra, för att effektivt förhindra att luft tränger in i pleurarummet. Denna klampning är tillfällig och ska sitta kvar tills dränagesystemet har kopplats ihop igen. Därefter tas peangerna bort.
- Om förbandet runt dränaget har lossnat, är smutsigt eller blodigt ska det bytas. Tillämpa aseptisk teknik.
Övervakning
Patienten övervakas med omvårdnadsåtgärder som bland annat innefattar kontroller och dokumentation av andning, saturation, puls, blodtryck, andningsdjup (smärta) och vakenhet. Utöver detta ska följande kontrolleras och dokumenteras minst en gång per arbetspass hos patienter med pleuradränage:
- S (Suction) - Kontrollera minst en gång per arbetspass att ordinerad sugstyrka är inställd och justera vid behov.
- B (Bubbling) - Observera och dokumentera luftläckage. Dränage som endast dränerar vätska bubblar inte. Vid digitala dränagebehållare visas luftläckaget i siffror eller grafer.
- D (Draining) - Observera och dokumentera den dränerade mängd och färg. I dränage som endast dränerar luft ska ingen eller mycket lite vätska komma.
Vid passivt icke digitalt pleuradränage
Är pleuradränaget passivt och icke digitalt, det vill säga att ingen sug är kopplat till dränaget, så ersätts Suction av Swinging. Det betyder att vätska som finns i slangen ska pendla fram och tillbaka i takt med patientens andetag.
Andningsträning
Ibland behöver patienten andningsträning. Det kan behövas efter operation i buk eller thorax, samt om det finns problem med slem.
Kontraindikationer för andningsträning är odränerad pneumothorax samt svårt lungemfysem.
Läs mer i Vårdhandbokens texter om Andningsvård.
Lokala anvisningar kan finnas angående vilken andningsträning som tillämpas under pågende behandling med pleuradränage.
Behandling
Under behandlingstiden är det viktigt att patienten mobiliseras så mycket det går även om dränaget är kopplat till centralt suguttag i väggen. För att detta ska vara möjligt kan det behövas smärtstillande läkemedel, vilket ordineras av läkare.
Behandlingstiden varierar beroende på om luftläckage förekommer, hur mycket vätska som kommer samt lungans expansion. Avveckling av pleuradränage sker efter läkarordination.
Hemothorax
Åtgärder och observationer:
- Vid hemothorax och pleuravätska kan det vara bra med positivt expiratoriskt tryck (PEP/mini-PEP) för att hjälpa lungan att expandera.
- Är det svårt att få ut vätskan trots ett bra dränageläge kan lägesändringar vara bra. Patienten kan ändra läge i sängen eller sitta upp beroende på vad som är möjligt.
- Blodet från lungsäcken töms inom några timmar efter inläggning av dränaget.
- Serös vätska kan fortsätta komma i cirka 1-2 dagar.
- Visar kontrollröntgen fullt expanderad lunga kan dränaget avvecklas efter 2-4 dagar.
Pneumothorax
Åtgärder och observationer:
- Har patienten en dränerad pneumothorax eller luftläckage efter operation så kan träning med PEP/mini-PEP fördröja läkningen alternativt underhålla läckaget. Dock kan andningsträning övervägas om problem med slem föreligger.
- I regel upphör luftläckaget cirka 3-5 dagar efter inläggning av dränaget.
- Dränaget kan stängas på prov i cirka 4 timmar, så kallad klampning. Läs om klampning längre ned på sidan under rubrik Klampning. Sedan kan kontrollröntgen genomföras. Syns ingen pneumothorax kan dränaget tas bort.
- Andra metoder inför borttagning av dränaget är att behålla sugbehandlingen fram till att dränaget dras, eller att stänga av sugen och koppla dränet till en backventil (Heimlichventil) som tillåter att luft kommer ut ur pleuran men inte in.
Hydrothorax (vätska i lungsäcken)
Om ett pleuradränage anläggs på grund av hydrothorax brukar dränaget kunna avvecklas när den dagliga vätskeproduktionen är mindre än 200-250 mL.
Klampning
Klampning innebär att slangen som går från patienten till dränagebehållaren stängs av. Klampning görs med hjälp av två peanger som sätts från varsitt håll samt en kompress under peangerna för att skydda slangen, eller med befintlig klämma på dränageslangen.
Att dränaget klampas inför en kontrollröntgen beror på att luft inte ska kunna läcka ut passivt i dränagebehållaren. Skulle det läcka luft från lungan så stannar denna i pleuran och syns på röntgenbilden.
Risken för ventilpneumothorax anses liten då avstängning endast sker efter att inget luftläckage (bubblor) observerats i dränbehållaren. Under klampningen ska omvårdnadsåtgärder genomföras, inklusive saturationsmätning, för att tidigt upptäcka eventuella komplikationer.
Ett alternativ till klampning är att kontrollera så att vattenpelaren behåller sitt negativa tryck. Detta gäller inte digitala dränage. Behåller vattenpelaren sitt negativa tryck finns det inget luftläckage, men sjunker vattenpelaren så finns ett läckage.
Byte av dränage och dränagesystem
Dränagesystemet eller behållare till digitala dränage byts om den blivit full eller om kopplingarna glidit isär och kontaminerats [7]. Tillämpa aseptisk teknik. Digitala dränagesystem som ger information om luft- och vätskeläckage introduceras mer och mer. Då dessa system ger information om luft- och/eller vätskeläckaget minskar eller ökar kan de ge en guidning i fortsatt vård av patienten vad gäller dragning av dränage eller eventuell kirurgi [18].
Om pneumothorax behandlas med digitala dränage istället för med konventionella dränagebehållare, minskar dränagetiden, vårdtiden på sjukhus samt kostnaderna i samband med vårdtillfället [19].
Följ lokala anvisningar vid byte av dränagesystem/canister.
Använt material
Stickande och skärande material läggs i behållare för skärande/stickande/smittförande avfall.
Instrument rengörs och desinfekteras för att sedan steriliseras i en kvalitetssäkrad process.
Lokala anvisningar kan finnas angående kassering av dränagebehållare vid byte eller borttagning av dränage.