Förberedelser
Information
Referenser [5,6] gäller generellt för denna sida.
Informera om följande:
- Vad som ska ske och varför hen är i behov av pleuradränage.
- Hur ingreppet går till och hur det kan kännas och att känseln fortfarande finns kvar även om området är bedövat. Hen kan fortsatt komma att känna beröring och tryck, men det ska inte göra ont.
- Ingreppet utförs i lokalbedövning, fråga om patienten är överkänslig eller allergisk mot lokalbedövningsmedel.
- När dränaget är inlagt och sug kopplats är det vanligt att patienten får en hostattack när lungan expanderar igen. Detta är normalt och helt ofarligt [14].
- Dränagebehållaren, till exempel att den kan bäras med in på toaletten samt övriga upplysningar som är viktiga att känna till om den behållare som används.
Inför inläggning av pleuradränage
Lungröntgen görs enligt läkarordination före ingreppet och dessa röntgenbilder bör sedan finnas tillgängliga på den avdelning där ingreppet sker. Ibland används datortomografi thorax för att få en tydligare bild. Vid inläggning av pleuradränage kan de röntgenbilder som redan finns användas [8].
Tänk på följande:
- Medicinerar patienten med blodförtunnande läkemedel bör dessa vara kontrollerade av läkare. Beslut om utsättning och om eventuella förebyggande åtgärder mot blödningskomplikationer bör om möjligt fattas i god tid inför inläggning av dränaget.
- Inläggning av pleuradränage sker oftast på vårdavdelning där patienten är inlagd och kan utföras i patientsängen.
- Patienten ligger på rygg med armen på den berörda sidan upp ovanför huvudet eller bakom nacken. Huvudändan kan vara höjd upp till cirka 45 grader.
- Läkare ska markera vilken sida som ingreppet ska göras på.
-
Respektera patientens integritet och skydda mot oönskad insyn.
Det är läkaren som lägger in dränaget som avgör vilken teknik som ska användas vid varje specifikt tillfälle. Rekommenderat insticksställe är mellan revben 4 och 5 men dränaget kan också läggas in ovanför tredje revbenet. I litteraturen beskrivs den säkra triangeln - lateralt om pectoralismuskeln, ovan mamillen och framför medioaxillarlinjen [1,2,5,6,10,12].
Även ventral (anterior) teknik beskrivs i litteraturen då dränaget läggs in mellan revben 2 och 3 i medioclavikularlinjen [10]. Denna teknik kan med fördel användas på överviktiga patienter då risken minskar för att dränaget "pressas ut" på grund av avståndet mellan fästpunkten i huden och bröstkorgsväggen som är stort vid lateral inläggningsteknik (den säkra triangeln) [10].
Material
Ta också fram:
- Engångs plastförkläde alternativt steril operationsrock.
- Visir eller skyddsglasögon i kombination med munskydd.
- Sterila handskar.
- Sterilt instrumentgaller med kniv, sax, nålförare, peang 15 och 18 cm, tvättpeang.
- Klorhexidinsprit 5mg/mL, alternativt 20 mg/ml, eller huddesinfektionsmedel med motsvarande effekt.
- Pleuradränage enligt läkarordination. Finns i olika utförande, storlekar och med eller utan troakar.
- Hålduk eller dylikt för steril drapering.
- 20 mL spruta.
- Uppdragningskanyl.
- Injektionskanyl.
- Sterila kompresser.
- Lokalbedövningsmedel enligt läkarordination.
- Icke resorberbar sutur för dränagefixering.
- Sterilt förband.
- Tejp eller förband att fixera dränaget mot huden (utöver suturen) för att förhindra att det dras ut.
- Dränagebehållare.
- Eventuell sugslang för att kunna koppla till sug.
- Sterilt ultraljud-probeskydd samt steril gel.