Indikationer
Referenser [1-7] gäller generellt för denna sida.
Om det uppstår en skada på pleura viscerale eller pleura parietale och luft eller vätska samlas i pleura, drar lungan ihop sig (elastisk kraft) och det negativa trycket i pleurarummet försvinner. Detta medför att lungan helt eller delvis faller ihop. Skadan kan uppstå spontant eller i samband med ett trauma.
Vid kirurgiska ingrepp i thorax sker en avsiktlig öppning in till pleurahålan, vilket gör att det undertryck som normalt håller lungan utspänd försvinner. Detta är en förväntad konsekvens av ingreppet och leder till att lungan faller ihop. Dränage behövs därför postoperativt för att hjälpa lungan att expandera igen.
Syftet med pleuradränage är att avlägsna pleuravätska, luft eller en kombination av båda. Med hjälp av ett vattenlås eller en Heimlichventil förhindras reflux tillbaka till pleurahålan. Samtidigt återställer pleuradränaget det negativa trycket för att möjliggöra att lungan expanderar.
Pneumothorax
En indikation för pleuradränage är pneumothorax, vilket innebär att luft läcker ut i pleura. Det beror i de flesta fall på en skadad lunga och i enstaka fall på grund av en skada i de större luftvägarna. I sällsynta fall kan det bero på en skadad matstrupe (esophagus).
Har patienten råkat ut för ett trauma så kan lungan perforeras av ett revbensfragment eller så kan luftläckaget ske via en ruptur i lungparenkymet. Diagnosen ställs genom klinisk undersökning och lungröntgen. Klassiska symtom är dämpade eller uteblivna andningsljud. I vissa fall syns skillnaden i andningsrörelserna i den drabbade thoraxhalvan.
Uppstår pneumothorax utan någon uppenbar orsak kallas det spontan pneumothorax [8]. Långa unga män, personer med låg kroppsvikt samt personer som röker har högre risk att få spontan pneumothorax.
Vid pneumothorax används ett smalare dränage (12-20 Ch), som placeras framför lungan med spetsen högst upp vid lungspetsen för att evakuera luft. Även ett pigtaildränage kan användas. Pigtaildränage kan övervägas som initial behandlingsform vid primär och sekundär spontanpneumothorax då den generella risken för komplikationer är lägre, behandlingstiden och sjukhusvistelsen kortare [9].
Ordinerande läkare avgör vilken storlek på dränage som ska användas.
Komplikationer i samband med pneumothrax
Subkutant emfysem
En komplikation som kan uppkomma i samband med pneumothorax är subkutant emfysem, det vill säga luft som sprider sig i underhudsfettet. Tillståndet är ofarligt och försvinner efter ett par dagars dränagebehandling. Det subkutana emfysemet är oftast mest påtagligt över thorax men kan även finnas på hals och i ansiktet. Vid palpation känns det som ett knastrande under huden, det kan liknas vid att gå på "knarrig" snö [1,5,10].
Ventil- eller tensionspneumothorax
Vid misstanke om pneumothorax bör man ha i åtanke att det kan vara en livshotande ventil- eller tensionspneumothorax. Det innebär att luft läcker ut i pleura vid varje inandning men luften kan inte komma ut vid utandning. Mängden luft i pleura ökar för varje andetag och trycket stiger, lungan komprimeras och mediastinum förskjuts åt den friska sidan.
Detta tillstånd innebär att ventilationen i den friska lungan påverkas samt att blodåterflödet till hjärtat via hålvenerna minskar vilket kan leda till hjärtstillestånd och måste åtgärdas akut. Läkare kan då släppa ut luft med hjälp av till exempel en kanyl som sticks in i ett revbensmellanrum strax under nyckelbenet. Därefter sker alltid akut inläggning av dränage [1,7,11].
Kompakt dränage med Heimlichventil
Ett litet kompakt dränage med Heimlichventil som fästs på bröstkorgen kan vara ett alternativ till traditionellt pleuradränage. Användandet av den här typen av dränage är ett säkert och effektivt sätt att behandla primär spontan pneumothorax samt att minska kostnaderna inom vården. Den största fördelen är att patienten kan gå hem efter inläggningen och skötas polikliniskt [8, 12-13].
Hemothorax
En indikation för pleuradränage är hemothorax, vilket uppstår när blod läcker ut i pleura. Det orsakas oftast av blödning från en lungskada eller från interkostalartärer i thoraxväggen. Detta kan ske till följd av en traumatisk skada, som komplikation vid kirurgi eller spontant.
Syftet med pleuradrän vid hemothorax [4] är att:
- evakuera blodet
- återställa normal andningsfunktion
- förebygga koagelbildning
- monitorera pågående blödning
- förebygga komplikationer så som fibrothorax.
Diagnosen ställs med hjälp av klinisk undersökning, lungröntgen eller ultraljudsundersökning.
Vid hemothorax används ett grövre dränage (>20 Ch, vanligast 24-28 Ch) som placeras ovanför diafragma med spetsen riktad bakåt och nedåt för att evakuera blod eller vätska.
Forskning visar att 14 Ch pigtaildränage kan vara lika effektiva som 28-32 Ch dränage hos patienter med traumatisk hemothorax eller hemopneumothorax [4]. Dessutom medför det ett minskat obehag för patienten under och efter instättningen, om mindre dränagestorlek används.
Ordinerande läkare avgör vilken storlek på dränage som ska användas.
Komplikationer vid hemothorax
Vid inläggning av dränage på grund av hemothorax bör följande uppmärksammas:
- Om mer än 1500 mL blod dräneras vid insättningen av dränaget eller en fortsatt blödning på mer än 200 mL per timme i över 2-4 timmar kan det finnas behov av kirurgisk åtgärd så som en thorakotomi för att kontrollera och åtgärda blödningen [4].
- Om koagler finns kvar i pleurahålan trots dränage kan videoassisterad thorakoskopi (titthålskirurgi) vara effektivt för att lokalisera och evakuera koaglerna. Detta reducerar risken för infektion och fibrothorax [4].
Hydrothorax
Hydrothorax (vätska i lungsäcken) innebär att det samlas en onormal mängd vätska i utrymmet mellan lungan och brösthålan. Detta kan orsaka andnöd och uppstår ofta på grund av tillstånd som hjärtsvikt, lunginflammation eller andra underliggande sjukdomar.
Vid hydrothorax är pleuratappning en vanlig åtgärd. Men det kan även bli aktuellt med ett pleuradränage.