Tillvägagångssätt

PLEURATAPPNING

Referenserna [1,2] gäller generellt för denna text.

Patienten får sitta/ligga i rätt läge för tappningen och läkaren markerar det tänkta insticksstället, vanligen ett eller två revbensmellanrum nedom skapulaspetsen (skulderbladsspetsen). Det lägsta rekommenderade insticksstället är i mellanrummet mellan revben åtta och nio. Ultraljud kan användas dels för att lokalisera vätskenivån i pleura men även som guidning under själva tappningen. Studier [1,7,8,9] visar att risken för komplikationer minskar om ultraljud används. En studie visar att risken för pneumothorax vid pleuratappning minskar med 19% om ultraljud används [10]. Ultraljud kan även användas för att lokalisera och undvika interkostalartären inför intervention i thorax [11].

Pleuratappningen utförs med aseptisk teknik, vilket innebär bland annat att det hudområde som desinfekteras inte får beröras med händer eller osterila handskar. Sker detta måste hudområdet desinfekteras på nytt. Sterilt material ska bevaras sterilt vid handhavandet.

Gör så här:

  1. Desinfektera området med god marginal antingen i en fyrkant eller i en spiralformad rörelse utåt från insticksstället, en steril klisterhandduk fästes på patientens rygg en bit nedanför det tänkta insticksstället. Använd klorhexidinsprit; Klorhexidinglukonat 5 mg/mL i kombination med etanol 70%, alternativt klorhexidinglukonat 20 mg/mL i kombination med 70% isopropanol eller annat desinfektionsmedel med motsvarande effekt. Om patienten är överkänslig mot klorhexidin används etanol cirka 70% utan klorhexidin, isopropanol cirka 60% utan klorhexidin eller annat alkoholbaserat desinfektionsmedel med motsvarande effekt kan användas som något sämre alternativ till klorhexidinsprit.
  2. Gnid med ordentligt genomblöt tork eller kompress under minst 30 sekunder och låt därefter lufttorka. Desinfektionen kan med fördel utföras i två omgångar, låt då huden lufttorka mellan och efter desinfektionsomgångarna. För bästa effekt ska huden hållas fuktig minst 2 minuter totalt sett.
  3. Lokalbedövning ges subkutant och intrapleuralt, då pleura parietale är mycket smärtkänslig är det viktigt med noggrann smärtstillning.
  4. En liten mängd pleuravätska aspireras genom injektionskanylen för lägeskontroll och därefter görs vanligtvis ett litet snitt i huden (0,5 cm) för att kunna föra in den grövre tappningskanylen.
  5. Kanylen förs in vinkelrätt eller nedåtriktad på ovansidan av revbenet för att undvika att sticka i kärl och nerver.
  6. Pleuratappningssetet kopplas ihop med kanylen och pleuravätskan aspireras i sprutan i ett lugnt tempo, eventuellt kan pleuravätskan passivt rinna ner i uppsamlingspåsen.
  7. Om tappningen utförs i diagnostiskt syfte kan det räcka med 50-100 mL vätska, i terapeutiskt syfte tappas maximalt cirka 1000-1500 mL pleuravätska vid ett och samma tillfälle.
  8. Om patienten börjar hosta, blir andfådd eller får smärtor i thorax avbryts tappningen. Om patienten har stora mängder pleuravätska kan man för att undvika upprepade pleuratappningar lägga in ett thoraxdränage.
  9. Om pleuravätska ska skickas till odling eller dylikt, använd sprutan i punktionskittet för att föra önskad mängd pleuravätska ner i ett sterilt rör.
  10. När tappningen är färdig avlägsnas kanylen, en kompress trycks över punktionsstället och därefter sätts ett sterilt förband på.

 

Pleuratappning med slutet system. Om patienten ska sitta upp under ingreppet är det viktigt att tänka på att han/hon har någon form av stöd framför sig, till exempel ett bord.

Använt material

Punktionskanyl läggs i behållare för smittförande skärande/stickande avfall. Vätska som inte sänds till analys hälls ut i spoldesinfektor och övrigt avfall hanteras som icke farligt avfall om inte lokala anvisningar anger annat.

Under pleuratappningen

  • Kontrollera patientens saturation och puls under pleuratappningen.
  • Iaktta patienten med tanke på eventuell smärta och oro.
  • Observera punktionsstället.

Efter pleuratappningen

  1. Förvissa dig om att patienten mår bra efter undersökningen. Kontrollera patientens saturation, puls, hudfärg, blodtryck vid behov och eventuell oro. Auskultation av thorax vid behov.
  2. Undvik onödiga rörelser som till exempel påklädning och dylikt direkt efter tappningen. Låt patienten vila liggande minst en timme.
  3. Kontakta ansvarig läkare om patienten får besvär med andningen eller på annat sätt blir påverkad. Komplikationer i form av pneumothorax kan uppstå.
  4. Dokumentera punktatmängden.
  5. Ta ordinerade prover.
  6. Förvissa dig om att patienten vet vem som kan kontaktas om det uppstår problem efter undersökningen. Detta är särskilt viktigt om undersökningen utförs polikliniskt.

 

Till toppen av sidan