• Du har valt: Sörmland
Thoraxdränage

Inläggning av pleuradränage

Referenser [1,3,6,7,12,13,14-17] gäller generellt för denna sida.

Inläggning av pleuradränage är ett vanligt kirurgiskt ingrepp som ofta utförs på akutmottagning men även på vårdavdelningar. Forskning visar att användande av ultraljud vid inläggning av dränage i pleura har flera fördelar. Med hjälp av ultraljud går det att undvika skador på bland annat inre organ, interkostalartären samt att dränaget placeras subkutant. Ultraljud kan vara extra användbart där anatomiska riktmärken kan vara svåra att hitta till exempel hos överviktiga.  Läs mer om tillvägagångssätt vid steril rutin utanför operationsenhet.

Tillvägagångssätt med klassisk inläggningsteknik

Gör så här:

  1. Personal som ska utföra ingreppet tvättar och desinfekterar händer och underarmar enligt basala hygienrutiner. 
  2. Rengör och desinfektera hudområdet på patienten: Tvätta synligt smutsig hud med tvål och vatten eller med klorhexidintvål enligt lokal anvisning. Torka torrt. Applicera därefter rikligt med klorhexidinsprit 5 mg/mL och gnid in under ½ - 2 minuter, beroende på typ av ingrepp. Använd flera tvättorkar. En steril klisterhandduk alternativt en hålduk med klister fästes nedanför/omkring det tänkta insticksstället. Om ultraljud används under dräninläggningen kläs ultraljudsproben med en steril strumpa.
  3. Ultraljud hjälper till att identifiera det säkraste insticksstället samt kan användas för att lägga bedövningen på rätt plats. Lokalbedövning läggs subkutant och intramuskulärt tills nålspetsen är inne i pleura. Detta verifieras med aspiration av luft eller vätska. Bedövningen får verka innan ett snitt läggs i huden samt subkutant cirka 1-1,5 cm långt.
  4. Läkaren debriderar (vidgar kirurgiskt) en "tunnel" in i pleura mellan två revben. Ett pysande ljud kan höras när man är inne i pleura om diagnosen är pneumothorax, särskilt om ventilpneumothorax föreligger. Läkaren explorerar ofta "tunneln" med ett finger in i pleura.
  5. Dränaget förs in och sutureras fast samt kopplas till dränagebehållaren. Här kan ultraljud användas för en säker inläggning av dränaget, då tippen på dränaget kan ses medan det förs in. När dränaget är på plats kan ultraljud hjälpa till att säkerställa att det hamnat i rätt läge. Sugstyrka ställs in enligt läkarordination, vanligen -15 till -20 cm H2O (sugstyrka mellan -10 till -20 cm H20 förekommer). Dränaget kopplas till en engångssug som innehåller en uppsamlingskammare för vätska, vattenlås samt ett system där önskad sugstyrka kan ställas in och regleras (vid icke digitala dränage). Uppsamlingskammaren rymmer vanligen cirka 2500 mL. Vattenlåset låter luft passera ut från systemet men inte in. På vissa ställen används digitala dränagebehållare, se byte av dränage och dränagesystem längre ner på sidan.
  6. Sterilt förband samt ytterligare fixation av dränaget mot huden enligt lokala rutiner. Val av sterila förband och fixationsmaterial utifrån vad som finns upphandlat.
  7. Om läkaren anser det nödvändigt kan en kontrollröntgen ordineras för att säkerställa dränageläget och lungans expansion.

Efter inläggning

Det är viktigt att den personal, till exempel operationssjuksköterska, undersköterska eller läkare, som är med vid inläggningen förvissar sig om att sjuksköterskan som har ansvar för patienten vet hur dränaget fungerar. Särskilt viktigt är det om patienten vårdas på en avdelning där pleuradränage inte hör till standardvården.

Efter inläggning av dränaget kan patienten lägga sig tillrätta i sängen igen. Får patienten en kraftig hostattack kan slangen klampas, det vill säga klämmas åt med en klämma eller peang en kort stund för att mildra hostan, för att sedan öppnas igen. Lungans expansion avtar vid klampning. Se till att slangen som kopplas till suganordningen i väggen är tillräckligt lång så att patienten kan sitta uppe i fåtölj samt gå på toaletten. Det är viktigt att patienten mobiliseras så snabbt det går. Vid längre förflyttningar används en transportsug. Detta behövs inte vid digitala dränage.

Två peanger ska alltid finnas tillgängliga vid patienten. Om någon av slangarna lossnar ska peangerna sättas på dränageslangen från varsitt håll så att luft inte kommer in i pleurarummet. Denna klampning är tillfällig fram till att dränaget har kopplats ihop igen, då tas peangerna bort.

Byte av dränage och dränagesystem

Dränagesystemet eller canister till digitala dränage byts om den blivit full eller om kopplingarna glidit isär och kontaminerats [8]. Bytet kräver aseptisk teknik. Digitala dränagesystem som ger information om luft- och vätskeläckage introduceras mer och mer. Då dessa system ger information om luft- och/eller vätskeläckaget minskar eller ökar kan de ge en guidning i fortsatt vård av patienten vad gäller drändragning eller eventuell kirurgi [18].

Forskning visar att om pneumothorax behandlas med digitala dränage jämfört med konventionella dränagebehållare minskar dränagetiden, vårdtiden på sjukhus samt kostnaderna i samband med vårdtillfället [19].

Använt material

Stickande och skärande material läggs i behållare för skärande/stickande/smittförande avfall.

Instrument rengörs och desinfekteras för att sedan steriliseras i en kvalitetssäkrad process.

 

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan