• Du har valt: Sörmland

Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten
Trakeostomi

Trakealkanyler och rengöring

Olika sorters trakealkanyler

För att undvika komplikationer som exempelvis slembildning, granulationsvävnad och hosta är det viktigt att patientens trakealkanyl har rätt passform och kurvatur. Funktion och krav på trakeakanyl bedöms av ansvarig läkare tillsammans med personen som ska använda den.

Trakealkanyler kan individanpassas vid Nationellt Respirationscentrum, Danderyds sjukhus för bästa passform, komfort och funktion. Det kan till exempel gälla placering av fenestrering och kanylens form och längd. Om en trakealkanyl inte passar eller sitter fel kan den orsaka allvarliga komplikationer [6,12,21-23].

Bild som visar trakealkanyler i plast
Exempel på trakealkanyler. Trakealkanyler finns tillverkade i olika plaster såsom PVC, silikon och polyuretan eller i silver. Trakealkanylen kan ha kuff, fenestrering eller innerkanyl för att tillgodose olika behov hos patienten.

Trakealkanyler med kuff

En del trakealkanyler är försedda med kuff, en slags uppblåsbar manschett. Kuffen förhindrar att saliv och maginnehåll kommer ner i lungorna, och den tätar vid respiratorbehandling.

Kuffen medför en risk att skada luftstrupens vägg. Risken avgörs av hur hårt kuffen trycker och hur lång tid trakealväggen belastas. Kontrollera trycket i kuffen med en speciell manometer. Vid respiratorbehandling kan kuffen fyllas gradvis med exempelvis 1 mL i taget tills läckage upphör. Kufftrycket ska ordineras av läkare men är oftast mellan 20-30 cm H2O och får inte överstiga 30 cm [6,15,22,24].

Ansvarig läkare bör se över indikationen för att hålla trakealkanylen kuffad.

Om kuffen är avsedd som skydd för aspiration, felsväljning till luftvägen, kan det räcka att kuffa under några timmar kring måltiderna. När sedan luften dras ur kuffen med spruta så rinner det som finns ovanför kuffen ner och måste då sugas bort. En trakealkanyl med sugkanal ovanför kuffen kan med fördel användas.

För många patienter med långvarig respiratorbehandling kan ventilationen fungera bra med tömd kuff dagtid och det ger samtidigt möjlighet att tala på den luft som passerar upp till stämbanden. Alternativt kan en trakealkanyl med fenestrering och som därmed ger talmöjlighet användas. Den är då anpassad för ventilatorberoende patienter.

Om trakealkanylen behöver vara kuffad dygnet runt ökar risken för tryckskador och slemanhopning. Denna risk kan minskas om kuffen töms två gånger per dygn, eller oftare enligt ordination. Var beredd på att suga slem när kuffen töms eftersom det i regel samlats sekret ovanför kuffen. Fyll kuffen igen omedelbart efter sugningen. Det finns speciella trakealkanyler med möjlighet att suga ovanför kuffen när man vill undvika problem relaterade till slembildning ovanför kuffen [5,22,25].

För patienter med långtidstrakeostomi kan det vara bra att ha urkuffat under längre perioder med tanke på risken för tryckskador i trakea. Förutsättningen är att det inte finns risk för aspiration.

Bild som visar trakealkanyl med kuff och ledare
Exempel på trakealkanyl med ledare och kuff.
Bild som visar trakealkanyl med kuff och spruta
Exempel på trakealkanyl med kuff och spruta.

Trakealkanyler med innerkanyl

Vissa trakealkanyler har innerkanyl, en löstagbar kanyl som passar in i den yttre trakealkanylen. Innerkanylen kan lätt tas ut och göras ren från slem för att minska risken att trakeostomin blockeras av luftvägssekret [5,6,12,20,22].

Trakealkanyler av silver används fortfarande av vissa patienter och kan individanpassas av Nationellt Respirationscentrum, Danderyds sjukhus. Där finns också möjlighet till individanpassning av alla slags trakealkanyler för bästa komfort och funktion för patienten, såsom till exempel placering av fenestrering, kanylens form och längd [6,12,26].

Överst: Ofenestrerad trakealkanyl med ledare. Under: Ofenestrerade innerkanyler.
Fenestrerad trakealkanyl med innerkanyl

Fenestrerade trakealkanyler och talventil

Bild som visar luftens väg vid trakeostomi
När kuffen inte är uppblåst kan luften passera i luftstrupen. Fenestreringen fungerar som luftpassage då talventil används (som på bilden).

För att möjliggöra tal kan en talventil sättas på trakealkanylen enligt ordination. Iaktta då patienten så att andningen inte blir för ansträngd. Talventil används vanligtvis tillsammans med en fenestrerad trakealkanyl, en trakelankanyl med hål på ytterkurvaturen som ger fri passage för luften upp till stämbanden [5,12,21]. Även en trakealkanyl med liten diameter kan användas som ger luftpassage vid sidan av kanylen.

Talventilens filter byts dagligen. Själva talventilen rengörs med kranvatten och diskmedel efter dagens användning. Talventilen ska förvaras torrt och kan användas i cirka två veckor eller bytas vid behov [5,12,21].

Hos trakeostomerade patienter blir inandningsluften torr, eftersom den inte passerar de övre luftvägarna och befuktas på ett naturligt sätt. Den torra inandningsluften kan leda till att krustor bildas eftersom sekret torkar in. För att inte patientens slemhinnor ska torka ut alterneras användningen av talventil med en fukt- och värmeväxlare [13,27]. Talventil ska inte användas under sömn eftersom inandningsluften inte blir tillräckligt befuktad. Det finns dock talventiler som har en befuktare inbyggd och som kan användas dagtid.

En fukt- och värmeväxlare, så kallad konstgjord näsa, kan sättas på kanylen för att hålla luftvägarna fuktiga och för att värma inandningsluften. Den filtrerar också inandningsluften från damm och partiklar. Den ska hanteras och bytas enligt ordination, och utifrån leverantörens anvisningar, men alltid när sekret har samlats i den [5,13].

Exempel på talventil.

Bytesfrekvenser för trakealkanyl

Hos vuxna ska en trakealkanyl tas ut i sin helhet för inspektion och rengöring efter 30 dagar. Den rengörs på samma sätt som innerkanyler. En inspekterad och rengjord trakealkanyl kan återinsättas för att användas i ytterligare 30 dagar (SFS 2021:600), därefter måste den kasseras [6,12,28,29].

Hos barn byts en trakealkanyl efter 30 dagar och återanvänds inte. Anledningen till att återinsättande inte rekommenderas för barn är att materialet i trakealkanylen slits snabbt [30].

Rengöring av innerkanyler

Innerkanylen ska rengöras två gånger per dag samt vid behov. Eftersom en innerkanyl alltid ska sitta i är det därför bra att ha två innerkanyler tillhanda så att det alltid finns en ren att byta med [5,12,13,15,18,20,26,31,32].

Tillvägagångssättet för rengöring av innerkanyler gäller oavsett om patienten vårdas på sjukhus, på vård- och omsorgsboende eller i hemmet [12,13,31,33].

Gör så här:

  1. Ta ut innerkanylen och sätt in en ren innerkanyl.
  2. Spola igenom innerkanylen med ljummet vatten. Om slemmet är rikligt eller sitter fast kan innerkanylen blötläggas en stund i ljummet vatten och diskmedel innan rengöring.
  3. Rengör innerkanylen invändigt och utvändigt med milt oparfymerat handdiskmedel och ljummet kranvatten genom att dra uppblötta rena gasvävskompresser genom innerkanylen med hjälp av en böjd peang eller pincett.
  4. Upprepa tills allt synligt slem har avlägsnats. Var försiktig så att trakealkanylen inte repas på insidan. Därför rekommenderas bara kompresser till rengöring.
  5. Låt innerkanylen lufttorka och förvara den rent, torrt och dammfritt.

Rengöringsmetoden gäller för vuxna och barn.

Rengöring av innerkanyl.
Rengöring av trakealkanyl

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan