Energi-, närings- och vätsketillförsel
Energibehov
Den säkraste metoden för att beräkna behovet av energitillförsel är genom indirekt kalorimetri då man mäter syreförbrukning och koldioxidproduktion i utandningsluften. Indirekt kalorimetri används främst inom intensivvården [3].
Vid avsaknad av indirekt kalorimetri kan energibehovet beräknas med formel utifrån patientens kroppsvikt, ålder, kön, aktivitet och sjukdomstillstånd. Vid användning av kcal/kg/dygn, observera att kroppsvikten bör vara justerad för eventuell övervikt. För vägledning, läs mer under rubrik energibehov i Vårdhandbokens text om Energi-, närings- och vätskebehov. Vägledningen nedan gäller oavsett vilken metod som används för att bestämma det totala energibehovet.
För att kunna beräkna behovet av parenteral näringstillförsel behöver energi-, närings- och vätsketillförseln som kommer från andra källor alltid bedömas [4].
Andra källor för tillförsel av energi, näring och vätska är:
- mat
- dryck
- enteral näringstillförsel
- parenteral vätsketerapi
- eventuellt energigivande läkemedel.
Proteinbehov
Vätskebehov
Det basala vätskebehovet per dygn kan generellt beräkas till 30 mL per kg kroppsvikt. Tänk på att kompensera för eventuella vätskeförluster. Har patienten ätit och druckit dåligt eller haft vätskeförluster till exempel på grund av diarré eller kräkningar ska i första hand vätskebalansen korrigeras.