Vanliga begrepp inom städning och rengöring

Begrepp som används i texter om städning och rengöring:

• ATP: Adenosintrifosfat, ett energibärande ämne som finns i levande celler och i organiskt material från levande organismer, till exempel bakterier, matrester, hudflagor och kroppsvätskor. Inom städning används ATP-mätning för att påvisa förekomst av biologisk smuts inklusive mikroorganismer.
• Desinfektion: Process som minskar antalet mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för överföring av smitta. I samband med städning och rengöring utförs desinfektion ofta med kemiska medel.
• Diarré: Ökat antal lösa avföringar (fler än tre/dygn).
• Engångsduk: Duk tillverkad av konstfiber och/eller papper avsedd för engångsbruk.
• Hygienklass: Baseras på riskbedömning av lokaler där patienter vårdas, undersöks eller behandlas, samt andra lokaler som används i vårdverksamheten.
• Hygiennivå: Indelning av lokaler utifrån renhetskrav. 
• Isolering: Att skilja en patient från andra patienter i syfte att hindra smittspridning.
• Kritiska ytor: Ytor med smittorisk. Patientnära ytor, utrustning som delas eller andra ytor som används eller vidrörs frekvent (så kallade tagställen) och kan utgöra risk för smittspridning. 
• Kroppsvätskor: Till exempel blod, avföring och sekret. 
• Lokalvårdare: Personal anställd i lokalvårdsorganisation som utför regelmässig städning och rengöring. 
• Omsorgspersonal: Personal anställd för att utföra vård och omsorg. Städning och rengöring kan ingå i arbetsuppgiften.
• Omsorgsverksamhet: Verksamhet som erbjuder stöd och omsorg till olika målgrupper/vårdtagare, exempelvis särskilt boende för äldre (SÄBO).  
• Patientnära ytor: Inredning, inventarier och utrustning vid patientplatsen, till exempel säng, brits, sängbord, lampa, vårdpanel.
• Punktdesinfektion: Metod där spill av smittsamt material och/eller kroppsvätskor torkas upp direkt med ytdesinfektionsmedel innehållande tensid.
• Punktstädning: Innebär att spill av till exempel mat eller dryck torkas upp direkt med vatten och eventuellt rengöringsmedel.  
• Regelmässig städning: Städning och rengöring som utförs regelbundet med städinstruktion som grund. Utförs vanligen av lokalvårdare inom lokalvårds­organisation. 
• Rengöring: Metod där ytor mekaniskt bearbetas för att ta bort smuts, damm och andra orenheter så att ytorna blir synligt rena. 
• Riskfaktorer: Faktorer eller tillstånd hos patient/vårdtagare som innebär en ökad risk för smittspridning och vårdrelaterad infektion, till exempel diarré, vätskande sår, luftvägssymtom och kognitiv nedsättning. 
• Servicepersonal: Personal som utför vårdnära service, såsom daglig patientnära städning och rengöring, slutstädning, förrådshantering med mera. 
• Slutstädning: Städning och rengöring i samband med att patient/vårdtagare skrivs ut, byter vårdplats eller bedöms smittfri efter exempelvis tarmsmitta.
• Städning: Rengöring, materialvård, avlägsnande av avfall med mera. Kan ske med olika intervall och omfattning.
• Tagställe: Yta som patient och personal ofta berör med händer.
• Tensid: Ämne som minskar ytspänning och därmed lösgör smuts. Ingår bland annat i rengöringsmedel och ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt.
• Vårdpersonal: Personal anställd för att utföra vård och behandling. Städning och rengöring kan ingå i arbetsuppgifterna.
• Vårdtagare: Person som får behovsprövad insats från socialtjänsten till exempel inom omsorgsverksamhet eller ordinärt boende, benämns även brukare. 
• Ytdesinfektion: Medel avsett för desinfektion av ytor och medicinteknisk utrustning med mera.