Arbetsbeskrivning för städning och rengöring i vårdlokal

Vårdplats

Regelbunden daglig patient/vårdtagarnära städning och rengöring av vårdplats utförs av vård-, omsorgs- eller servicepersonal. Skriftlig rutin ska finnas i verksamheten med anvisning om vad som ingår samt utförare. Identifiera även vilka ytor som ingår och vilka kritiska ytor som eventuellt behöver kompletteras med desinfektion.

Exempel på patient-/vårdtagarnära ytor är sängbord, säng-/vårdpanel, kritiska ytor på säng exempelvis sänggrind och dävert och stol i vårdrum. Tänk även på kanter, ovan- och undersida på möbler och utrustning.

Tänk på att:

• Vid omfattande riskfaktorer, bedöma behov av utökad patientnära städning och rengöring. Det kan omfatta både högre frekvens och fler ytor. 
• Vid exempelvis längre vårdtid, bedöma behov av mer omfattande patientnära städning och rengöring, exempelvis hela sängen.
• Patientbundna tillhörigheter såsom handdukar och toalettartiklar inte ska finnas på gemensamma ytor, exempelvis på tvättställ.

Hygienutrymme (toalett och dusch)

Regelbunden daglig städning och rengöring av hygienutrymme utförs vanligen av lokalvårdsorganisation. Skriftlig rutin ska finnas i lokalvårdsorganisationen. Städfrekvens i hygienutrymme avgörs av antal patienter i förhållande till antal toaletter och patientkategori. Hygienutrymme som används frekvent städas minst två gånger/dag.

Tänk på att:

• Vid rengöring av tvättställ, även rengöra kran/blandare.
• Vid rengöring av toalettstol, även rengöra spolknapp, över- och undersida på toalettlock, sittring och eventuellt handikappstöd.
• Rengöra strömbrytare och dörrhandtag, samt hållare för toalettpapper/torkpapper och vid behov byta toalettpapper.
• Se över duschutrymme inklusive duschpall. Bedöm behov av rengöring utifrån användning.
• Patientbundna tillhörigheter, såsom handdukar och toalettsaker, inte ska finnas på gemensamma ytor.

Vårdnära lokaler och gemensam utrustning på enhet

Regelbunden rengöring och städning av gemensam utrustning och och inventarier i vårdnära lokaler på vårdenheten utförs av vård-, omsorgs- eller servicepersonal. Exempel på vårdnära lokaler är dagrum, kök, desinfektionsrum, läkemedelsrum och behandlingsrum.

Skriftlig rutin ska finnas i verksamheten med anvisning om vad som ingår, frekvens samt utförare. Identifiera även vilka kritiska ytor som eventuellt behöver kompletteras med desinfektion. Hjälpmedel som används av flera patienter eller vårdtagare rengörs och desinfekteras mellan varje patient/vårdtagare.

Identifiera vilken gemensam utrustning och vilka ytor i vårdnära lokaler som behöver desinfekteras mellan varje patient, på grund av ökad risk för förorening av kroppsvätskor och biologiskt material. Följ tillverkarens anvisningar.

Exempel på utrustning som rengörs och vid behov desinfekteras:

• Hjälpmedel, till exempel gåbord, rullstol och lyfthjälpmedel.
• Medicinteknisk utrustning, till exempel blodtrycksmanschett, stetoskop, pulsoximeter.

Exempel på ytor och utrustning som kan kräva desinfektion mellan patienter:

• Patientbrits.
• Undersöknings-/provtagningsstol.
• Undersökningslampa.
• Skötbord.
• Gynstol.
• Tagställen på hjälpmedel (gåbord, rollator, rullstol).
• Duschpall/stol och duschvagn.
• Arbetsytor.

Förråd

För regelbunden städning och rengöring av förråd utanför operations- eller sterilteknisk enhet gäller följande:

• Rengöring av hyllor, skåp och lådor i förråd sker med mikrofiberduk (fuktad med vatten eller förfuktad), alternativt engångsduk fuktad med vatten och rengöringsmedel.
• Ytor där sterilt eller desinfekterat material förvaras, rengörs och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel innehållande tensid.
• Ytan ska vara torr då material och textiler åter placeras i förrådet.
• För frekvens, se tabell i SIV-dokumentets texter om "Städning av förråd". Länk till dokumentet finns på sidan Referenser och regelverk.

Leksaker

Leksaker är att jämföra med annan utrustning som delas mellan patienter och ska tåla rengöring och desinfektion. Skriftlig rutin ska finnas i verksamheten med anvisning om vad som ingår, frekvens samt utförare. Identifiera även vilka kritiska ytor som eventuellt behöver kompletteras med desinfektion.

Textilleksaker är svåra att rengöra och desinfektera och ska inte delas mellan patienter/vårdtagare. Tillhandahålls detta av verksamheten ska de vara personliga och tas hem efter avslutat vårdtillfälle. 

Verksamheten ansvarar för regelbunden tillsyn av leksaker.

För leksaker gäller följande:

• Leksaker rengörs regelbundet och ska helst kunna desinfekteras i diskdesinfektor.
• Leksaker som inte tål värmedesinfektion rengörs och desinfekteras enligt arbetsbeskrivning i texter om städmetoder alternativt rengörs i diskmaskin eller tvättmaskin i minst 60 °C.
• Leksaker som inte kan rengöras eller desinfekteras (till exempel böcker, tidningar, pussel, obehandlade träleksaker) kasseras om de är förorenade med kroppsvätskor eller biologiskt material.
• Verksamhet ansvarar för att textilleksaker som används vid terapeutisk lek exempelvis nålsättning och demonstration av undersökningar, inte förorenas under moment alternativt kasseras.

 Mottagningsrum

Daglig rengöring och städning på mottagningsrum utförs av vård- eller service­personal. Skriftlig rutin ska finnas i verksamheten med anvisning om vad som ingår, frekvens samt utförare. Identifiera även vilka kritiska ytor som eventuellt behöver kompletteras med desinfektion.

Tänk på att definiera vilka kritiska ytor som rengörs och desinfekteras mellan varje patient, exempelvis patientbrits efter omläggning, gynstol och skötbord.

Väntrum

Städfrekvens i väntrum avgörs av antal patienter och patientkategori. Exempelvis i väntrum där barn vistas på golv kan städfrekvens av golv behöva utökas. Möbler och inredning ska rengöras regelbundet. Verksamhet ansvarar för regelbunden tillsyn av väntrum.

Tänk på att:

• Identifiera kritiska ytor exempelvis armstöd på soffor och fåtöljer.
• Begränsa mängden tidskrifter och böcker och kassera vid behov.

Lokal där läkemedel tillreds eller där cytostatikabehandlad patient vårdas

Rengöring och städning i lokal där läkemedel tillreds och där cytostatikabehandlad patient vårdas följer gällande regelverk.

Slutstädning utförs när patient/vårdtagare skrivs ut, byter vårdplats och i samband med att patient bedöms smittfri efter isolering, exempelvis efter tarm­smitta.

Slutstädning utförs av vård- omsorgs- eller servicepersonal. Skriftlig rutin ska finnas i verksamheten med anvisning om vad som ingår samt utförare.

Identifiera vilka ytor som ska:

• Rengöras med mikrofiberduk (fuktad med vatten eller förfuktad), alternativt engångsduk fuktad med vatten och rengöringsmedel.
• Kompletteras med ytdesinfektionsmedel innehållande tensid.

I slutstädningen ingår följande:

• Hela sängen, inklusive kudde och madrass.
• Hela sängbordet, inklusive låda och undersida av bordskiva.
• Utrustning kring patientenhet, exempelvis garderob, vikvägg, lampa, radio, manöverdosa och vårdpanel.
• Medicinteknisk utrustning vid patientenhet, exempelvis droppställning, volympump och blodtrycksmanschett.
• Hjälpmedel, exempelvis rullstol, gåbord och patientlyft.
• Personbunden utrustning, exempelvis lyftskynke som skickas till tvätt eller byts.
• Hygienutrymme på enkelrum.
• Hygienutrymme på flerbäddsrum: Bedöm behov (omfattas vanligen inte av slutstädning på grund av högre regelbunden städfrekvens).

Tänk på att:

• Kontrollera ytskikt på madrass för eventuellt utbyte eller reparation.
• Rengöra kritiska ytor, exempelvis runt handtag på garderobsdörr, värde­skåpsnyckel.
• Byta draperi vid behov och enligt lokal anvisning.
• Kassera förbrukningsmaterial som inte bedöms rent.
• Skicka textilier som inte bedöms rena till tvätt.
• Bedöma om det finns ytterligare inventarier eller gemensam utrustning på rum som behöver rengöras och desinfekteras.

Inom kommunala vårdformer förekommer en variation av verksamheter och lokaltyper, exempelvis enskilda vårdtagarbostäder och gemensamma utrymmen i särskilda boenden och LSS-boenden.

Alla utrymmen kräver specifika rutiner för städning, rengöring och i vissa fall även desinfektion. Varje verksamhet behöver ha fastställda, lokalt anpassade och skriftliga anvisningar, rutiner och arbetsbeskrivningar.

Anvisningarna ska definiera:

• ansvarsfördelning
• städfrekvens
• metodval
• kritiska ytor och situationer där kompletterande desinfektion kan vara nödvändig.

Korttidsenhet

Följ anvisningarna ovan för regelbunden patientnära städning och rengöring, samt slutstädning av vårdplats eftersom korttidsenhet i detta sammanhang kan likställas med hälso- och sjukvård.

Särskilt boende

Skriftlig rutin ska finnas i verksamheten med anvisning om vad som ingår, frekvens samt utförare. Detta gäller oavsett vilken organisation som ansvarar för städning.

I rutiner ska framgå:

• Vad som ingår, frekvens, utförare samt vilka områden som eventuellt behöver kompletteras med desinfektion.
• Vilket material och utrustning som ska kasseras eller bytas ut i samband med utflyttning/slutstädning. Exempelvis duschslang med munstycke, toalettborste, tvål- och handdesinfektionsbehållare.
• Vilken kvalitet städningen ska hålla.

Verksamheten har det yttersta ansvaret för att städriktlinjer upprättas och att lägenhet vid utflyttning och slutstädning är grundligt rengjord innan nästa vårdtagare flyttar in.

Ordinärt boende

Biståndshandläggaren beslutar omfattningen vid städning i hemmet utifrån behov.

Vid städning i vårdtagares hem bör städmaterial vara rent när arbetet påbörjas. Grundprincipen är att börja med det renaste utrymmet, exempelvis städas köket först och toalett/duschutrymme sist.