Ansvar för städning och rengöring

Vårdgivaren har det yttersta ansvaret för att städriktlinjer upprättas. I dessa ska framgå vilken kvalitet städningen ska uppnå. Kvalitetskrav ska stå i relation till en lokals hygienklass enligt Byggnation och vårdhygien (BOV) samt hygiennivå enligt Svensk standard SS 8760014:2025.

En vårdverksamhet ansvarar tillsammans med städorganisation (utförare) för att kvalitetsuppföljning avseende städning och rengöring sker med regelbunden frekvens. Uppföljning sker av samtliga områden, oavsett om städning och rengöring utförs av vård-, omsorg- eller servicepersonal.

En verksamhet inom såväl hälso- och sjukvård som omsorg, ansvarar för att riktlinjer med ansvarsfördelning och tillhörande instruktioner finns tillgängliga och följs. All berörd personal, lokalvårdare, vård-, omsorg- och servicepersonal, ska känna till städinstruktioner och aktuell ansvarsfördelning.

I instruktioner ska det framgå:

• vilka områden som städas och av vem
• metod
• frekvens.

Städning och rengöring består av flera ingående delar:

• Regelmässig städning och rengöring. Utförs vanligen av lokalvårds­organisation.
• Periodiskt underhåll/storstäd. Utförs vanligen av lokalvårdsorganisation.
• Regelbunden städning och rengöring av patient-/vårdtagarnära ytor, eventuellt kompletterat med desinfektion. Utförs vanligen av vård-, omsorg- eller servicepersonal.
• Regelbunden rengöring av medicinteknisk utrustning, eventuellt kompletterat med desinfektion. Utförs vanligen av vård-, omsorg- eller servicepersonal.
• Slutstädning och rengöring som kompletteras med desinfektion av kritiska ytor. Utförs vanligen av vård-, omsorg- eller servicepersonal.

Verksamhetens ansvar för städningens olika delar

För att säkerställa att alla områden städas i tillräcklig omfattning ska verksamheten:

• Utifrån verksamhet identifiera vad som ingår vid patient-/vårdtagarnära städning och rengöring samt slutstädning.
• Definiera kritiska ytor för komplettering med desinfektion (se metod) och vilka ytor som alltid ska desinfekteras mellan patient/vårdtagare. Exempel på kritiska ytor är frekventa tagställen och ytor med ökad risk för förorening av kroppsvätskor.
• Ange metod, det vill säga val av utrustning, material och kemikalier (medel) för städning och rengöring, samt ytdesinfektionsmedel för kritiska ytor.
• Upprätta lokal anvisning alternativt checklista där ovanstående framgår.
• Se till att det vid avtal med serviceorganisation finns tydlig dokumentation (gränsdragningslista) om städfrekvens och vad som ingår.

Städfrekvens bestäms utifrån vilken vård som bedrivs, grad av nedsmutsning och lokala anvisningar.

Vid bedömning av städfrekvens och städningens innehåll måste hänsyn tas till omfattning av riskfaktorer för smittspridning i aktuell verksamhet. Exempelvis vätskande sår, diarré, bristande kognitiv förmåga hos patient/vårdtagare och hög beläggningsgrad.

Vid omfattande riskfaktorer bedöm behov av utökad frekvens avseende städning och rengöring. Utökad frekvens kan omfatta både regelmässig städning och rengöring, exempelvis av toaletter, och regelbunden städning och rengöring av patient-/vårdtagarnära ytor.