Omläggning av bukdränage

Förband väljs och anpassas individuellt. Förbandets syfte är att fixera dränaget och att skydda insticksstället. Det är viktigt att se till att det inte bildas en knick på dränagekatetern [9].

De första 48 timmarna efter att dränaget lagts in ska det täckas med ett sterilt förband [6,8]. Om det rinner stora mängder vätska eller var från insticksstället kan det bero på att instickshålet är för stort. Dränaget behöver bedömas på nytt avseende funktion och placering och efter bedömning eventuellt behöva sutureras om [6].

Val av förband beror på färgen på insticksställets omgivande hud och mängden vätska som rinner från insticksstället. Det finns olika förband att välja mellan.

Fixeringsförband utvecklat för dränage

Förband med en hudskyddande platta som är hydrokolloid och tillåter läkning av sår med liten sekretion. De har också en fästanordning som väl fixerar dränagekatetern. Dessa förband används för dränage som inte är suturerade eller för olåsta pigtaildränage. Förbandet är vattentätt. Patienten kan duscha utan att förbandet behöver skyddas eller bytas.

Allt-i-ett förband

Förband med transparent film och en absorberande dyna. Förbandet är vattentätt. Patienten kan duscha utan att förbandet behöver skyddas eller bytas. Om det är svårt att få dränaget att ligga plant mot huden under förbandet kan två förband med slits användas. Dessa läggs då åt olika håll, så att slitsarna på respektive förband möts omlott, för att skydda insticksstället och optimera eventuell absorption av vätska.

De första 48 timmarna efter att ett dränage lagts in ska förbandet endast bytas om det blir mättat eller lossnar. Efter 48 timmar byts förbandet och därefter vart tredje dygn för bedömning och övervakning av huden. Vid retning eller läckage behöver det bytas oftare. Lätt retning runt insticksstället är vanligt. Kraftigt rodnad, svullen hud eller gul vävnad runt insticksstället kan vara ett tecken på sårinfektion. Läkare bör konsulteras och en sårodling kan behöva tas [6]. 

Material

Ta också fram:

• Klorhexidinsprit 5 mg/mL eller motsvarande huddesinfektionsmedel (vid omläggning inom 48 timmar) [6] samt vid omläggning av galldränage [10].
• Natriumklorid 9 mg/mL (vid omläggning efter 48 timmar) [6].
• Hygienunderlägg.
• Omläggningsset med sterila kompresser.
• Förband utifrån individuellt behov och typ av dränage. För tunna dränage behövs antingen specialförband utvecklade för dränage alternativt hudvänlig häfta eller specifik häfta anpassad för fixering av katetrar och dränage.
• Odlingspinne vid behov [6].
• Häftborttagningsmedel.
• Avfallspåse.

Lägg allt lätt åtkomligt på en rengjord och desinfekterad yta eller på ett rent underlägg.

Tillvägagångssätt

Följ också instruktionerna nedan:

• Informera patienten om att bukdränaget ska läggas om och hur det går till.
• Säkerställ att patienten har en bekväm kroppsställning och är avslappnad.
• Placera hygienunderlägget under dränaget.
• Avlägsna förbandet runt dränaget.
• Desinfektera händerna på nytt och byt till nya skyddshandskar.
• Inspektera huden runt dränagets insticksställe.
• Rengör huden runt insticksstället försiktigt så att inte granulationsvävnaden påverkas. Använd omläggningsset med sterila kompresser fuktade med Natriumklorid 9 mg/mL alternativt Klorhexidinsprit 5 mg/mL. Rengör även dränageslangen. 
• Torka försiktigt huden runt insticksstället torr med en mjuk kompress och applicera det nya förbandet.
• Fixera dränageslangen:

Tunna dränage såsom pigtaildränage behöver oftast fixeras mot kroppen med hudvänlig häfta så att knickbildning undviks. Dränageslangen fixeras då med en tejp mot huden 10-20 cm från insticksstället.

Det är viktigt att man ser till att dränaget fixeras men inte stramar. Dränaget måste ha viss rörelsemån när patienten rör sig. Sitter det för stramt kan dränaget åka ut och/eller orsaka smärta. Patienten kan med fördel sitta framåtlutad när dränaget fixeras för att skapa en naturlig rörelseförmåga. Ett alternativ till att fixera dränaget med häfta är att använda specialförband utvecklat för dränage.

• Dokumentera omläggningen i patientens journal. 

Det finns både tömningsbara och icke tömningsbara uppsamlingspåsar.

Välj en uppsamlingspåse där längden på slangen anpassas till patientens rörlighet. Fördelen med en kort slang är att risken minskar för att uppsamlingspåsen fastnar i samband med patientaktivitet eller vid sängläge.

Fixera vid behov uppsamlingspåsen i benband/ficka på patientens ben eller montera den på en hängare anpassad för säng eller droppställning. Uppsamlingspåsen ska alltid hänga lägre än dränagets insticksställe.

Innehållet i påsen kan tömmas i spoldesinfektor eller toalett. Uppsamlingspåsen kastas i de vanliga soporna och sorteras som brännbart avfall. 

Lokala anvisningar om vilken typ av uppsamlingspåse som ska användas kan finnas eller behöva upprättas inom din verksamhet.