• Du har valt: Sörmland
Förflyttningskunskap

Förflyttningshjälpmedel

Reglerbar vårdsäng

När det gäller viktbelastning på sängar är SWL (Safe Working Load) en branschstandard. Skillnaden mellan SWL och högsta tillåtna brukarvikt är vikten på allt annat som läggs i sängen – madrass, kuddar, grindar, dävert med mera. Högsta tillåtna brukarvikt på vårdsängar är vanligtvis 135-200 kilo men finns även upp till 450 kilo.

Patienten

Liggytans reglerbarhet och olika sängtillbehör till exempel dävert, uppresningsstöd, sänghandtag eller korta sänggrindar ger patienten förutsättningar att så långt det är möjligt ändra sin position i sängen och vara självständig eller medverkande i sina förflyttningar i eller till och från sängen.

Vårdpersonalen

Bäst ergonomi för vårdpersonalen blir det om sängens höjdinställning anpassas efter den aktuella förflyttningen.

En låg säng kan ge vårdpersonalen och patienten fördelar. Exempel på det är att patienten ofta behöver en lägre sänghöjd för att nå ner med fötterna i golvet, när hen ska ställa sig upp från sängkanten eller vid förflyttning mellan sin säng och rullstol med glidskiva. 

En extra hög säng ger en bättre arbetsställning när man för in sina händer/underarmar under patientens huvudkudde och skuldror i förflyttningen längre upp i säng.

En medelhög säng (i nivå med dina handleder) ger en bra arbetshöjd i flera förflyttningssammanhang och när man bäddar sängen.

Grepphjälpmedel

Exempel på grepphjälpmedel är: 

  • Band med grepp är tillverkade av nylon eller polyester. De har handtag i båda ändar.
  • Draglakan.
  • Repstege fästs vid sängens fotgavel. Används av patienten till att komma upp på sängkanten.
  • Vårdbälte finns i olika storlekar. De har i allmänhet ett antiglidmaterial på insidan. Handtagen sitter horisontellt och/eller vertikalt beroende på fabrikat.
  • Överflyttningsplattform är ett mobilt överflyttningshjälpmedel. Det används till patienter som kan greppa och dra sig upp till stående och som kan stå upp med stöd för underbenen. Som tillbehör finns två-delade bälten som ger stöd bakom/under patientens stuss.
  • Sänghandtag är ett alternativ till långa grindar. De finns beroende på fabrikat i längderna 30-80 cm

Friktionspåverkande hjälpmedel

Friktionsökande

  • Antihalksockor. Om patienten går upp utan skor/tofflor minskar risken för fallskador om man har antihalksockor på fötterna. Dessutom halkar inte patienten med fötterna mot underlaget när hen ändrar position i sängen.
  • Antihalkmatta finns i färdiga storlekar och på metervara. De kan tvättas i maskin upp till 80 grader.

Friktionsminskande

  • Glidlakan har en glidyta av satin, som underlättar förflyttningar i sidled. Det finns glidlakan som täcker hela sängens längd och de som täcker sängen till två tredjedelar. Kortare glidlakan än så rekommenderas inte. Glidlakanets övre kant ska placeras intill sängens huvudända. Glidlakan bäddas alltid in i sängen, ovanpå underlakanet med glidytan vänt uppåt, mot taket.
  • Gliddraglakan används alltid tillsammans med ett glidlakan. Det har en undersida av satin och är halt i  fyra riktningar när det placeras med glidytan mot glidlakanets. Kombinationen gör att patientens förflyttningar till stor del avlastas från friktion och det motstånd som friktionen ger upphov till. För att undvika risken att patienten glider av sängkanten bör en bedömning om sänggrindar göras. 
  • Glidkudde är en kudde med ett örngott med en glidyta i satin på undersidan. Den används i kombination med ett glidlakan. För att glidkudden ska kunna användas till att minska friktionen under patientens huvud och skuldror vid förflyttningen längre upp i säng måste glidytan på örngottet fungera precis som gliddraglakanets, det vill säga vara halt i 4 riktningar.
  • Glidskivor finns i olika längd och form: Glidskiva mini används i par. De har en glatt yta på både ovan och undersidan och är lätta att föra in under patientens lårben i sittande position. Skivorna används främst vid förflyttningar längre bak i rullstol där de minskar motståndet (friktionen) mellan patientens kläder och rullstolsdynan och jämnar ut eventuella ojämnheter på sittdynor som inte är helt släta. Glidskiva medel används i sittande överflyttningar mellan säng och rullstol. De har en antiglidremsa undertill för att ligga still mot underlaget. Glidskiva extra lång avlastar fler kontaktpunkter och används vid liggande överflyttningar.  
  • Glidtyg/glidmatta är tillverkade i tunn polyamid vilket gör dem lätta att applicera och ta bort. De tål att spritas och torkar snabbt men fuktiga glidtyger har också effekt. Glidtyger på metervara ska vikas dubbla när man använder dem. När glidtyg placeras mellan patienten och underlaget glider glidtygets lager mot varandra och avlastar patientens hud från skjuvning. 

Hjälpmedel som används för att motverka tyngdkraften

  • Förhöjningsplatta är en fotpall som beroende på tillverkare finns i olika former och höjder vanligtvis 5 alternativt 10 cm. Den ger patienten förutsättningar att aktivt trycka ifrån med fötterna till exempel när hen inte når ner till golvet med sina fötter. 

Lyftar och lyfttillbehör

  • Förflyttningslakan används till positionering i sängen, liggande överflyttningar och överflyttningar med personlyft. Maximal användarvikt är 200 - 570 kilo beroende på modell och tillverkare. 
  • Lyftselar finns med olika ryggstödshöjder (låg, axelhög och hög) och i tre olika benstödsöppningar: vid (hygiensele), medium och snäv (amputationssele). En lyftsele är ett kroppsnära hjälpmedel som ska provas ut och användas med hänsyn till patientens individuella stödbehov.
  • Taklyft är en takmonterad personlyft. Taklyftens lyftmotor kan monteras på en rak skena eller på en flyttbar skena i en så kallad traverslösning. Mobil personlyft har ett underrede med fyra hjul varav de två bakre är låsbara, en lyftmast och en rörlig lyftarm med lyftbygel. Om den mobila personlyften ska vridas runt med patienten i lyften underlättas det väsentligt om man först låser ett av de bakre hjulen.
  • Speciallyftar för förflyttning upp från golv. 

Rengöring av hjälpmedel

Hjälpmedel som används av flera personer ska kunna rengöras och desinfekteras så att de inte bidrar till smittspridning. Läs mer om rengöring av hjälpmedel i Vårdhandbokens text Hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar.

Till toppen av sidan