Teamarbete och kommunikation - Översikt

TEAMARBETE OCH KOMMUNIKATION

Team och teamarbete

Modern sjukvård kräver att vi samarbetar som välfungerande team för att säkerställa en god patientsäkerhet. För att få effektiva team behövs kunskap och förståelse för varandras roller och kunskap om vikten av tydlig kommunikation. Teamarbete behöver precis som tekniska färdigheter tränas. Ett sätt att göra detta är genom simulatorträning där teamet får öva ett relevant scenario och lära sig om och med varandra under scenariot och i den efterföljande reflektion [1]. Inom sjukvården har arbetet med att förbättra teamarbete och kommunikation idag kommit längst inom operation, anestesi och intensivvård. Där finns flera studier som beskriver hur kulturen förändrats med aktiva åtgärder för effektivare team. Flera har infört checklistor och kommunikationsverktyg som verkat gynnsamma för patientsäkerheten. Det finns även beskrivet att utfallet för patienterna förbättrats av en ökad förståelse för teamarbetet. [2].

Vid effektivt teamarbete samarbetar alla i teamet mot ett väl definierat gemensamt mål. Dessutom kommunicerar alla inblandade effektivt samtidigt som de skapar förtroende till varandra. Alla i teamet ska känna sig så trygga att de vågar säga ifrån om de ser något som skulle kunna vara en säkerhetsrisk för patienten [3,4].

Bild som visar simuleringsövning
Klinisk träning, teamarbete. Originalbild: Kompetenscentrum Falun.
Bild som visar simuleringsövning
Klinisk träning, teamarbete. Originalbild: Kompetenscentrum Falun.

Definition av team

Inom hälso- och sjukvården finns det sedan länge en tradition att arbeta efter ett utifrån ett hierarkiskt förhållningssätt, men utan klart definierade roller (ledare och följare). Gruppen runt patienten består ofta av ett antal individer (experter) som beslutar och andra som tar emot order och utför uppgifterna. Idag vet vi att team som består av experter, automatiskt inte är detsamma som ett expertteam. För att bli ett expertteam måste vissa kriterier uppfyllas [5].

Det finns olika definitioner på team men de flesta är överens om några delar; teamet behöver tydliga mål, ha en god kommunikation med regelbundna avstämningar och medlemmarna ska ha tydliga roller [6].

Katzenbach och Smith definierar ett team enligt följande:

  • Teamet har ett tydligt definierat mål som ska uppnås.
  • Teamets medlemmar har olika roller och funktioner och arbetar efter den erfarenhet och yrkesmässiga kompetens som finns hos var och en.
  • Teamets roller med ledare och följare är tydliga för alla. Följarna har oftast liknande "ställning" (exempelvis sjuksköterskor) i teamet men bidrar med olika kompetenser för att nå målen.
  • Medlemmarna är ömsesidigt beroende av varandra och samordnar arbetet mot det gemensamma målet (vilket skiljer ett team från en grupp).
  • Medlemmarna har en ömsesidig förståelse för situationen som bidrar till gemensamma beslut.
  • Teamet har en begränsad livslängd i dess nuvarande konstellation. Teamet blir upplöst när målet är nått eller om teamet förändras [7].

West och Lyubovnikova menar det finns tre viktiga delar för att uppnå ett gott teamarbete för hälso- och sjukvården:

  • Relativt komplexa uppgifter som kräver ett teamarbete för att lösas. Teamet måste arbeta i ett ömsesidigt beroende för att lösa uppgiften – som ett team.
  • Teamet måste bestå av ett tillräckligt antal personer som dessutom har de kvalifikationer uppgiften kräver.
  • Stöd för teamarbete från organisation och ledning [8].

"Falska team" (Pseudoteam)

Även om ordet "team" och "teamarbete" används flitigt i den dagliga vården är det inte så enkelt att verkligen arbeta som ett effektivt team. Många som arbetar inom hälso- och sjukvården upplever att de arbetar i team men ganska ofta saknas tydliga och uttalade mål och det ses även brister i samarbetet. Dessa team benämns som "falska" team (pseudoteam). Dessa "falska" team presterar sämre jämfört med "riktiga" team och det kan till och med vara en ökad risk för allvarliga misstag som kan leda till skada för patienten. Anledningen till att dessa pseudoteam uppstår är flera. Det kan exempelvis vara team med inbördes konflikter men det kan även vara team med ett gott arbetsklimat men utan tydliga gemensamma mål [6].

En studie som gjordes i England 2006 av den offentliga sjukvården (NHS) visade att av drygt 120 000 sjuksköterskor upplevde 90% att de arbetade i team. Vid en kontrollstudie visade det sig att 40% av dessa inte arbetade i några ”riktiga” team utan i olika grader av pseudoteam. Dessa ”falska” team består av ett antal personer som inte samarbetar med de andra. De upplever sig heller inte vara beroende av någon annan i teamet för att klara sin uppgift. Målet är inte klargjort och medlemmarna kan därför ha olika mål vilket gör det svårt att lösa uppgiften man ställs inför, på ett effektivt sätt. Det förekommer väldigt lite tid för reflektion såväl under arbetets gång som efter slutfört arbete. Det finns därför ingen möjlighet för deltagarna att lämna sin information eller reflektioner till övriga i teamet. Det finns studier som antyder att om fler anställda i vården skulle arbeta som team skulle patientdödligheten kunna minskas [8].

För att få effektivt teamarbete behövs kunskap om hur det ska gå till redan i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal men även mer regelbunden träning i teamarbete för all sjukvårdspersonal. En metod för att säkerställa ett bra teamarbete är att arbeta med CRM (Crew Resource Management) som beskrivs mer i aktuell text.

Till toppen av sidan