Hur nöjd är du med Vårdhandboken?

Vartannat år erbjuder Inera en enkät med frågor om Vårdhandboken för att undersöka hur användbar den är. Enkäten består av 10 frågor och tar cirka 4 minuter att besvara. Svaren är helt anonyma.

Till enkäten
Om Vårdhandboken

Vårdhandboken

Vårdhandboken innehåller cirka 120 ämnesområden med kliniskt anpassad information. Innehållet produceras i samverkan med sakkunniga manusförfattare och faktagranskare från hela landet.

Vårdhandboken är ett nationellt metod- och kunskapsstöd för verksamheter inom vård och omsorg i kommuner och regioner. Vårdhandboken används även i vårdutbildningar, både på universitet och gymnasier.

Vårdhandboken innehåller förutom texter även filmer och bildspel, kunskapstest, illustrationer och foton.

Vårdhandboken förvaltas av Inera på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner. 

Besök på Vårdhandboken

Vårdhandboken finns endast på webben sedan 2002. Vårdhandboken har cirka fem miljoner besök per år vilket innebär över tolv miljoner sidvisningar. Läs mer om besöksstatistik på Inera.se.

Vårdhandboken är öppen för alla och kräver ingen inloggning. Den är responsiv och anpassas automatiskt till skärmstorlek för desktop, mobil och surfplatta.

Vem kan använda Vårdhandboken?

Vårdhandbokens målgrupp är i första hand personal inom vård och omsorg, oavsett huvudman. Den kan användas på sjukhus, i primär- och hemsjukvård, äldreomsorg och tandvård. Vårdhandboken kan också användas i samband med studier och vissa texter kan användas när vård utförs av närstående.

Ansvar

Anställda inom vård och omsorg ska alltid handla utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har hälso- och sjukvårdspersonal eget ansvar för de handlingar som görs utifrån enskild patient och situation. Ibland kan även annan person ha del i ansvaret, exempelvis genom att det finns tydliga instruktioner och rutiner på arbetsplatsen. 

Inera ansvarar inte för tillämpningen av Vårdhandboken, till exempel medicinska bedömningar som görs med stöd av Vårdhandboken. Inera ansvarar inte för skyldigheter som vårdgivare har inom ramen för sitt vårdgivaransvar.

Vårdhandbokens syfte

Syftet med Vårdhandboken är att bidra till god och säker vård på lika villkor. Vårdhandboken bygger på hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och bidrar till att de nationella målen för hälso- och sjukvården ska uppnås.

Innehållet är främst utformat för vårdarbete med vuxna patienter. Webbplatsen ger riktlinjer för arbetet inom hälso- och sjukvården så att kvaliteten och säkerheten i vården kan behållas och vidareutvecklas i hela landet. Vårdhandboken erbjuder, efter bästa kunskapsläge (best practice, evidens, vetenskap och beprövad erfarenhet) kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg för hur vården bäst kan utföras. Resurser kan användas effektivare genom ett minskat behov av att utarbeta lokala riktlinjer och PM, rutiner och arbetsmetoder.

På 1990-talet samordnades lokala metod- och handböcker till en gemensam Handbok för hälso- och sjukvård. Den nationella handboken har funnits på webben sedan 2002. Webbplatsen fick namnet Vårdhandboken 2010.

Hur tas Vårdhandbokens innehåll fram?

Kvalitetssäkrat innehåll tas fram i samarbete med cirka 230 sakkunniga manusförfattare och faktagranskare med specialistkunskaper inom respektive område. De rekryteras genom förslag från exempelvis Vårdhandbokens nationella råd, kunskapsstyrning, yrkes- och riksföreningar eller tidigare manusförfattare och faktagranskare. Manusförfattare och faktagranskare ska om möjligt vara verksamma inom olika delar av landet och såväl medicinska aspekter som omvårdnadsaspekter ska speglas i Vårdhandbokens texter.

Ett nationellt råd samverkar med redaktionen för innehållsplanering och prioritering. Det nationella rådet representerar olika verksamheter, är spridda i landet och har därmed via sina respektive nätverk stor kontaktyta i vård och omsorg. Rådet kan bestå av representanter inom vårdhygien, kommun, högskola, vård- och kvalitetsutveckling och klinisk träning. Rådet och redaktionen har regelbundna möten.

Vårdhandboken har avtal med en extern illustratör för bildproduktion i samverkan med redaktionen och respektive manusförfattare. Vårdhandboken innehåller foton som publiceras med tillstånd från exempelvis sjukhus. Filmmaterialet i Vårdhandboken är producerat av Vårdhandboken eller publiceras med tillstånd från vårdverksamheter som bidrar med sitt material.

Revideringsprocess med kvalitetssäkring

Revideringsprocessen börjar med att Vårdhandbokens nationella råd och deras nätverk lämnar synpunkter på de avsnitt som ska revideras. Synpunkter och förslag som inkommit till redaktionen från användare beaktas också. De inkomna synpunkterna och förslagen sammanställs och skickas till manusförfattaren som underlag inför revideringsarbetet. Vårdhandboken har även samverkan med informationsspecialist vad gäller referensgenomgång.

Faktagranskare lämnar synpunkter på avsnittens innehåll och redaktionen bearbetar texten och gör eventuell bildsättning innan manusförfattare och faktagranskare godkänner för publicering. Manusförfattaren intygar i och med sitt godkännande att innehållet är enligt bästa kunskapsläge. Manusförfattaren bevakar eventuella förändringar inom området som kan kräva uppdatering av innehållet innan nästa planerade revidering. 

Läs mer på sidan Så här arbetar vi

Aktualitet

Vårdhandbokens innehåll revideras löpande men tidplanen styrs även av prioriteringar, exempelvis behov av snabbare uppdatering. Längst ned på varje enskild webbsida står datum för godkännande angivet så att du ska kunna värdera uppgifternas aktualitet. Vid utskrift läggs ett utskriftsdatum till. 

För produktspecifika uppgifter såsom hållbarhetstid, anvisning om hantering och rengöring gäller tillverkarens anvisningar eller lokala anvisningar.

Vårdhandbokens struktur

Det finns många sätt att hitta innehåll i Vårdhandboken. Sökmotorn som används är EpiFind och när man söker sorterar den automatiskt sökträffarna. Man kan också gå in via toppmenyn, exempelvis Vård och behandling, Undersökning och provtagning eller A-Ö som finns längst ner på sidan. På startsidan finns länkar till de senast reviderade avsnitten.

Varje avsnitt i Vårdhandboken består av ett antal tillhörande webbsidor som syns i högerspalten. Här finns även länkar till sidor med referenser och regelverk för aktuellt avsnitt.

Lokala anvisningar

Vårdhandbokens texter ger rekommendationer som ibland behöver kompletteras med lokala anvisningar eller tillverkarens bruksanvisning. Detta anges i löpande text och ibland på sidan Lokala anvisningar.

Tipsa om sidan

Information om en webbsida i Vårdhandboken kan enkelt delas genom att använda någon av de delafunktioner som finns längst ner på varje sida.

Prenumeration nyhetsbrev

Man kan prenumerera på Vårdhandbokens nyhetsbrev för att få information om de senaste revideringarna och om nyproducerade avsnitt. Registrering för prenumeration görs i formuläret på sidan Prenumeration. 

Redaktionen för Vårdhandboken

  • Emma Frid, tjänsteansvarig  
  • Karin Strand, medicinsk redaktör
  • Lisa Nordqvist, medicinsk redaktör
  • Sandra Tidblom, medicinsk redaktör

Vårdhandbokens nationella råd

  • Beatrice Lennartsson, specialistsjuksköterska inom intensivvård och kirurgisk omvårdnad. Simuleringspedagog och instruktör på kliniskt träningscentrum (KTC). Patientsäkerhetsenheten, Hälso- och sjukvården, Region Örebro län. Representerar Klinisk träning och medicinsk simulering i Sverige (KlinSim).
  • Berith Carlsson, leg. sjuksköterska vårdhygien. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH).
  • Graciela Carlson, leg. barnmorska, regionutvecklare patientsäkerhet. Västra Götalandsregionen.
  • Helena Thulin, med.dr omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid Karolinska Universitetssjukhuset samt assisterande lektor vid Karolinska Institutet. Region Stockholm-Gotland.
  • Robert Eklund, ordförande i redaktionsrådet, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Falköpings kommun.  
  • Sara D. Alvrud, specialistsjuksköterska kirurgi, kirurgisk vård Ystad. Region Skåne.
  • Ulf Nilsson, leg. sjuksköterska och med.dr inom kardiologi. Undervisar vid läkarprogrammet på Umeå Universitet. Forskar på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Region Västerbotten.
  • Ulrica Hedlund, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Timrå kommun.

Adjungerad till nationella rådet för Vårdhandboken:

  • Gita Singh, specialistläkare i allmänmedicin, medicinskt sakkunnig Inera AB.

Uppdragsgivare är samtliga kommuner och regioner, läs mer på inera.se.

Till toppen av sidan