Handläggning
På olycksplats
Åtgärder innan patienten uppsöker vård:
- Gnugga inte ögat.
- Skölj ögat med ljummet kranvatten, koksaltlösning eller linsvätska.
- Be personen blinka flera gånger.
- Ta bort kontaktlinser.
- Kontrollera ögat i en spegel. Dra försiktigt ned det undre ögonlocket och lyft det övre.
- Om skräp syns så försök försiktigt att ta bort det med en fuktad bomullspinne.
Sök vård om:
- Skräpet inte går att ta bort.
- Besvär finns kvar efter sköljning.
- Personen har nedsatt syn, uttalad smärta, svårt att hålla ögat öppet eller om det finns misstanke om skada från slipning eller borrning.
På mottagande enhet
När patienten ankommer bör en kort anamnes tas. Be patienten detaljerat beskriva händelseförloppet.
Frågor att ställa:
- Vilken typ av främmande kropp? Exempelvis trä, metall, sand.
- Vid vilken tidpunkt inträffade detta?
- Användes skyddsglasögon?
- Är synen påverkad?
- Gör det ont? Om ja, på vilket sätt?
Undersökning
Undersök patienten:
- Kontrollera synskärpan, gärna med en syntavla.
- Undvik att mäta ögontrycket med tonometer om det finns misstanke om en penetrerande skada [2] .
- Använd fluoresceinfärgning för att hitta skador på hornhinnan eller främmande föremål [3].
- Vänd försiktigt ögonlocken ut och in för att kontrollera om något gömmer sig under dem. Gör detta särskilt om patienten upplever skav men ingen främmande kropp syns [4].
De flesta ytliga främmande kroppar på bindehinnan eller ytliga delar av hornhinnans kan behandlas på vårdcentral eller akutmottagning. Vid misstanke om djupare skada, kvarvarande symtom efter behandling eller andra avvikande fynd bör patienten bedömas av ögonläkare.
Skicka remiss till ögonläkare vid:
- Främmande kropp som sitter centralt eller djupt i hornhinnan.
- Misstanke om penetrerande skada, till exempel metall mot metall.
- Metallflisor med rost, som kan behöva tas bort med ett sterilt instrument [5].
- Synnedsättning, stark smärta eller oförbättrade symtom efter 2–3 dygn.
- Om det råder osäkerhet kring diagnos, behandling eller skadans omfattning, till exempel vid svårundersökt öga eller oklara kliniska fynd.