Sekretess och tystnadsplikt
Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) gäller för många personalgrupper.
I Vårdhandbokens texter om sekretess tas några delar av lagen upp som har särskild betydelse inom hälso- och sjukvården.
Enligt offentlighets- och sekretesslagen får hälso- och sjukvårdspersonal inte lämna ut uppgifter om patienter, vare sig muntligt, genom allmänna handlingar eller på annat sätt.
Personal i offentlig hälso- och sjukvård omfattas av offentlighets- och sekretesslagen. För personal hos privata vårdgivare gäller i stället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659).
Sekretess
Sekretessen innebär att patientuppgifter bara får delas med personer som deltar i patientens vård eller behandling. Man får inte diskutera uppgifterna med andra kollegor, även om de också har tystnadsplikt.
Patientuppgifter får inte automatiskt lämnas ut till anhöriga eller andra närstående. Det finns ingen särskild sekretessbrytande bestämmelse som generellt tillåter att sådana uppgifter lämnas ut. Ett utlämnande av uppgifter kan därför bara ske om patienten samtycker till det eller om det står klart att patienten inte lider men, enligt 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen.
Vid en sjukhusvistelse bör patienten så snart som möjligt och när det är lämpligt, tillfrågas om sin inställning till att närstående får information om hens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Den som ansvarar för patientens vård ska inhämta patientens samtycke. Patientens ställningstagande ska dokumenteras i patientjournalen.
Tystnadsplikt
Hälso- och sjukvårdspersonal får bara lämna ut uppgift om att en patient vårdas på en avdelning om patienten har samtyckt till det eller om det annars står klart att patienten inte tar skada av att uppgiften lämnas ut.
Genom särskilda bestämmelser i patientsäkerhetslagen finns det undantag som innebär att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att på begäran lämna ut uppgift om att en viss person vistas på en sjukvårdsinrättning. Det gäller till exempel om en sådan begäran kommer från Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten.
Tystnadsplikten gäller även efter det att man har slutat arbeta inom hälso- och sjukvården.
Uppgifter som omfattas av sekretessen
Sekretessen och tystnadsplikten gäller till exempel:
- uppgifter om vem som är patient
- patientens sjukdom och behandling
- patientens adressuppgifter
- uppgifter om familjeförhållanden och andra sociala förhållanden
- uppgift om en patients oförmåga till arbete
- uppgifter om en patients arbetsgivare.
Den här typen av uppgifter finns ofta i patientjournaler eller i anteckningar som förs på annat sätt. Sekretessen och tystnadsplikten omfattar också sådant som patienten eller dess närstående själva har berättat för vårdpersonalen.
Vid frågor om sekretess
Frågor om sekretess och tystnadsplikt kan vara svåra att besvara. Om man är osäker på hur reglerna ska tillämpas kan man diskutera frågorna med närmaste chef. Vid behov kan verksamhetschefen kontaktas eller, i kommunen, den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS).
Man kan också vända sig till regionens eller kommunens jurist för råd och stöd. Ofta finns informationsmaterial på arbetsplatsen där det framgår hur sekretessfrågor bör hanteras.
Alla inom vården har tystnadsplikt
All personal som arbetar inom den offentliga eller den privata vården omfattas av tystnadsplikten. Den gäller inte bara för hälso- och sjukvårdspersonalen utan också för till exempel administrativ personal, driftpersonal, vaktmästare och lokalvårdare.
Även tolkar och översättare som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården omfattas av tystnadsplikten. Detsamma gäller för praktikanter eller studenter som i ett led i sin utbildning deltar i vården hos en offentlig eller en privat vårdgivare.
Vårdgivaren bör, helst skriftligen, göra sina anställda och uppdragstagare uppmärksamma på att tystnadsplikten gäller för dem.