Att vårda patienter med hotbild

HOT OCH VÅLD INOM VÅRDEN

Riktlinjer och rutiner ska regelbundet repeteras och revideras och ingå som en del i informationen till nyanställd personal och studenter. Viktigt är att hela personalgruppen följer riktlinjer och rutiner för att inte riskera sin egen säkerhet eller utsätta sin kollega för risk.

Ensamarbete

I situationer där hot och våld kan förväntas är det viktigt att vården kan bedrivas parvis, det vill säga att två vårdare hjälps åt för att undvika risken att en enskild vårdare ska hamna i en utsatt position. Detta kan vara motiverat, även om två vårdare kan uppfattas som provocerande. Att "tänka efter före", till exempel prata med en kollega innan man agerar, kan vara en strategi för att minimera risken för att utsättas för hot och våld. Det kan gälla vid både etablering av kontakt med vårdtagaren och verbal argumentation till exempel i samband med läkemedelsintag men också fysiskt i form av att ta bort föremål och inredning som kan användas för att skada.Hembesök är ett exempel som måste riskbedömas och följande aspekter kan ses som vägledande:

  • Ha telefonkontakt med vårdtagaren före hembesök.
  • Ta reda på om vårdtagaren har andra besökare samtidigt.
  • Meddela arbetskamraterna var du finns och hur länge du beräknar att vara borta.
  • Ta alltid med mobiltelefon.
  • Ta inte av skorna – använd skoskydd.
  • Placera dig i rummet så att du lätt kan komma ut.
  • Försök att få en samtals- eller ögonkontakt med vårdtagaren.
  • Håll dig på armlängds avstånd från vårdtagaren tills du har "känt in" situationen och på vilket humör vårdtagaren är.

När en hotbild finns

I alla verksamheter kan patienter utsatta för någon form av våldsbrott vårdas. I vissa fall kvarstår en hotbild på patienten under hela eller delar av vårdtiden. Detta innebär en risk för såväl den våldsutsatta patienten som för övriga patienter, vårdpersonal, närstående och andra besökare. En patient kan ha en potentiell hotbild av olika skäl såsom vid gängkonflikter, relationsvåld, hedersrelaterat våld men även om en person med stort massmedialt intresse vårdas vid sjukvårdsinrättningen. Även anhöriga eller närstående kan utgöra ett hot mot främst vårdpersonalen i form av verbala hot och kränkningar. Ibland kan hoten vara sublima som att man kommenterar hem- och familjesituation. Se "När en hotsituation uppstår" hur denna typ av hot kan hanteras. Om patienten har en faktisk hotbild med misstanke om att våldet kan fortsätta in på sjukvårdsinrättningen är det en polisiär uppgift att skydda patienten och vårdinrättningen.

Innan patienten anländer är det viktigt att informera tjänstgörande personal om att patienten är på ingång så att det finns tid för förberedelse, inte minst mental. En överlämning/ avstämning med avlämnande avdelning är viktig ur säkerhetssynpunkt. Det är eftersträvansvärt att avdelningen gör upp en plan i så god tid som möjligt.

Som hjälp presenteras här en checklista med syfte att underlätta planeringen av säkerheten:

  • Ska avdelningen låsas?
  • Är inpasseringskontroller och besöksrestriktioner införda?
  • Behövs extra bevakning med t ex väktare?
  • Är patienten placerad på det mest lämpliga vårdrummet?
  • Har patienten fått information om eventuell sekretess?
  • Är anhörig utsedd för kommunikation (och i så fall vem)?
  • Har personalen kunskap om reträttvägar i lokalerna?
  • Är vårdrummet säkrat för att inventarier inte ska kunna användas som tillhyggen?
  • Känner personalen till hur överfallslarmen fungerar?
  • Är mottagande avdelning informerad om patienten byter vårdgivare?
  • Är rutiner för kontakt med polis framtagna och kommunicerade?
Till toppen av sidan