Vård i livets slutskede och dödsfall - Översikt

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE OCH DÖDSFALL

Vård i livets slut är centralt i palliativ vård och innebär lindrande vård för de svårast sjuka och döende. Palliativ vård har en tidig fas som ofta är lång och en kort sen fas. Tidig palliativ fas ses vid till exempel spridd långsamväxande cancer i bröst eller prostata, svår hjärtsvikt, obotlig neurologisk sjukdom, eller demens under ibland flera år. I tidig palliativ fas ges kemoterapi, specifik läkemedelsbehandling och strålning. Det görs också undersökningar för att upptäcka svåra följder av sjukdom i syfte att förlänga liv. Man vill minska obehag och svåra symtom och hjälpa den sjuke att leva så aktivt och normalt så länge som möjligt.

Sen fas av vård i livets slutskede varar dagar till enstaka månader. Målet i sen fas är bästa möjliga livskvalitet den korta tid som finns kvar. Sen fas är ibland svårare att känna igen vid demens, hjärt- och lungsjukdomar och neurologiska sjukdomar än vid cancer eftersom den nedåtgående sjukdomsutvecklingen oftare sker i etapper med perioder av återhämtning som inte alltid finns vid cancersjukdomars sista fas. Symtom för alla sjukdomar i sen fas - när målet inte är att förlänga liv - är bland annat ångest, nedstämdhet, smärta, illamående, orkeslöshet, hosta, förstoppning, diarré, muntorrhet.

Vårdfilosofi med fyra hörnstenar

Att med en helhetssyn på patienten alltid kunna lindra ett lidande är målet för hospicerörelsens vårdfilosofi om palliativ vård som kan tillämpas på alla sjukdomar, i alla stadier, och där såväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga dimensioner finns med. Målen är att lindra plågsamma symtom och ge patienter och närstående psykologiskt stöd under vårdtiden och i sorgen och hjälpa patienter att leva så aktivt som möjligt, var de än vårdas, tills döden inträffar.

God palliativ vård bygger på fyra hörnstenar:
1. Den första handlar om lindring av svåra symtom som smärta, illamående och oro.
2. Den andra hörnstenen markerar betydelsen av teamarbete mellan olika professioner, allt efter patientens behov.
3. Hörnsten tre betonar kontinuitet i vården och bra kommunikation mellan sjuka, närstående och vårdpersonal oavsett huvudman.
4. Den fjärde hörnstenen understryker att närstående får tillräckligt stöd eftersom vård i livets slutskede ofta bygger på stora insatser från närstående. Vården ska därför ges i samverkan med dem och deras önskemål så mycket som möjligt. De närstående måste känna att de får information och att deras närvaro och medverkan är betydelsefull.

Närstående bör i tid informeras om Försäkringskassans närståendestöd för att kunna vara mer med den sjuke. Länk till information om Försäkringskassans närståendestöd finns i Relaterad information.

Kvalitetskriterier för palliativ vård

För att förbättra vården i livets slut finns ett nationellt palliativt kvalitetsregister (Svenska Palliativregistret) som är till för alla som vårdar människor i livets slut men också för patienter, närstående, allmänhet, tjänstemän och politiker.

Här finns de ovan nämnda kvalitetskriterierna i jag-form:
"JAG...
...och mina närstående är informerade om min situation.
...är smärtlindrad.
...är lindrad från övriga symtom.
...är ordinerad läkemedel vid behov.
...vårdas där jag vill dö.
...behöver inte dö ensam.
...vet att mina närstående får stöd."

Riksdagen har från en etisk plattform bestämt vad som ska prioriteras i vården. Människovärde, behov och solidaritet samt kostnadseffektivitet, i den ordningen, är etiska principer som styr prioriteringarna. Vård i livets slut finns i grupp 1 av 4 i riktlinjerna om vårdens prioriteringar. Vård i livets slut är alltså högt prioriterad vård.

Till toppen av sidan