Kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister

För att förbättra den palliativa vårdens kvalitet och jämlikhet bör enheter som vårdar patienter i livets slutskede använda fastställda kvalitetsindikatorer och följa utvecklingen av dessa [6]. En kvalitetsindikator är en mätbar egenskap inom ett visst område i sjukvården. Data för dessa indikatorer ska kunna registreras och redovisas. Syftet är att följa vårdkvaliteten samt att hitta underlag för att påbörja och följa utvecklingen av förbättringsarbeten.

Socialstyrelsen har formulerat nio kvalitetsindikatorer för palliativ vård i livets slutskede. Statistik för åtta av dem kan hämtas från utdataportalen i Svenska palliativregistret och för sex av dem har Socialstyrelsen även fastställt målnivåer.

De sex kvalitetsindikatorer som har en målnivå är:

• smärtskattning den sista levnadsveckan
• munhälsobedömning den sista levnadsveckan
• avsaknad av trycksår den sista levnadsveckan
• dokumenterat brytpunktssamtal
• vidbehovsordination av läkemedel mot smärta 
• vidbehovsordination av läkemedel mot ångest [58]. 

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där alla dödsfall oavsett diagnos, dödsplats, kön och ålder ska registreras för att visa kvaliteten på den vård som ges. Vårdpersonal på den enhet där patient avlider besvarar en dödsfallsenkät med fokus på vården under patientens sista levnadsvecka. Det finns även en närståendeenkät där närstående digitalt ges möjlighet att återge sin upplevelse av vården [59].

För att vård och omsorg ska kunna utvecklas behöver vårdresultat följas upp systematiskt och kontinuerligt. Forskningen är oftast inriktad på att skapa ny kunskap men det är också viktigt att kunna följa upp hur väl resultaten kommer patienterna till godo i vård och omsorg. I registret kan vårdens resultat och kvalitet följas upp, utvärderas och möjliggöra ett ständigt lärande och skapa grund till förbättringsarbeten [25]. De kvalitetsindikatorer som ingår i Svenska palliativregistret har fokus på den sista levnadsveckan [59] men behov av att identifiera och mäta kvalitetsindikatorer även för tidig palliativ fas har påtalats [25].

Länkar till Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät samt närståendeenkät finns på sidan Relaterad information. Enkäterna finns även på andra språk än svenska.

År 2021 var cancer den diagnosgrupp som hade högst måluppfyllelse för fem av kvalitetsindikatorerna jämfört med de icke-maligna diagnoserna. I vissa fall var måluppfyllelsen nära 20 procentenheter högre för patienter med cancer jämfört med övriga patientgrupper [59].

Den palliativa vården har i flertalet västeuropeiska länder, däribland Sverige, utvecklats positivt genom åren. Trots det kvarstår många förbättringsområden, inte minst sådana som gäller ojämlik vård. Baserat på data från det Svenska palliativregistret och European Atlas of Palliative Care framgår det att den palliativa vården erbjuds i olika utsträckning beroende på patientens ålder, diagnos, bostadsort och vårdnivå [60].