Orörlighet, komplikationer - Översikt
Kroppens förutsättningar för att vara frisk
Det förebyggande arbetet är en del av hälso- och sjukvårdens uppdrag. Vetenskap och beprövad erfarenhet visar att förebyggande insatser ger goda resultat i form av ökad hälsa. Inaktivitetsfysiologi är ett område som utforskats mycket den senaste tiden. Det mest inaktiva tillståndet är långvarigt sängläge och det påverkar många fysiologiska faktorer. Även regelbundet stillasittande, att under många år sitta stilla, är förknippat med många sjukdomstillstånd [1,3].
Att vara stillaliggande ger mer komplikationer än att vara stillasittande men båda ger stora påverkningar på kroppen såsom:
- psykisk påverkan
- cirkulationsbesvär
- andningsproblem
- minskad muskelmassa
- risk för sår
- risk för kontraktur
- förstoppning
- minskad tolerans för fysisk aktivitet och träning
- minskad tilltro till vardagliga aktiviteter.
Ett salutogent synsätt hos personalen och anhöriga ger personen större möjlighet att själv bestämma och därmed ökad självkänsla.
Om man ges möjlighet att vara aktiv och röra sig dagligen efter förmåga ökar bland annat psykiskt välbefinnande, muskelmassa, metabolism och aptit. Ett bra sätt att minska risker för kontrakturer är att personen själv utför sina dagliga aktiviteter såsom att tvätta sig, klä sig, äta själv eller att förflytta sig. Om personen själv saknar förmåga är det viktigt att en hjälpare kan bistå med rörelserna man kommit överens med personen om.
Sätt personen i centrum och använd teamets alla kunskaper vilket ger bättre förutsättningar för god omvårdnad. Tänk på att använda anpassade hjälpmedel om behovet finns. Det kan vara exempelvis glidlakan, sängens funktioner, anpassad rullstol eller rollator.
Psykisk påverkan
Inaktivitet leder ofta till ökad rädsla för att vara fysiskt aktiv på grund av minskad tilltro till förmåga att utföra olika aktiviteter, som exempelvis att ställa sig upp eller gå. Använd personens egen förmåga i så stor utsträckning som möjligt och ge möjligheter att vara aktiv och upprätthålla hälsan. Vissa sjukdomstillstånd, till exempel demens och depression, kan göra att initiativförmågan försämrats men funktionerna finns kvar. Då behöver vårdpersonalen stärka personen genom att guida och muntligt stötta. Det är ett salutogent synsätt vilket betyder att man utgår från de faktorer som bidrar till att personen kan upprätthålla hälsan trots till exempel sjukdom och funktionsnedsättning. Det brukar beskrivas som KASAM, känsla av sammanhang.
Begreppet KASAM består av tre komponenter:
- Begriplighet, vilket leder till att man kan utveckla förståelse. Att situationer är förutsägbara leder till begriplighet.
- Hanterbarhet, som utgår från upplevelsen att ha tillräckliga resurser för att möta olika situationer i livet. Att ha känslan av att kunna påverka gör att man inte känner sig som ett offer för olika omständigheter.
- Meningsfullhet, att livet har en känslomässig värdefull mening som det är värt att engagera sig i. Meningsfullhet uppstår när personen får känna delaktighet och medbestämmande [2].
Använd personens egen förmåga i så stor utsträckning som möjligt och ge möjligheter att vara aktiv och upprätthålla hälsan. Vissa sjukdomstillstånd, till exempel demens och depression, kan göra att initiativförmågan försämrats men funktionerna finns kvar. Då behöver vårdpersonalen stärka personen genom att guida och muntligt stötta.
Inaktivitet leder ofta till ökad rädsla för att vara fysiskt aktiv på grund av minskad tilltro till förmåga att utföra olika aktiviteter, som exempelvis att ställa sig upp eller gå.