Tillvägagångssätt

En legitimerad sjuksköterska är genom sin utbildning och sitt yrkesansvar formellt kompetent och kan därmed själv bedöma om hen också är reellt kompetent för olika medicinska uppgifter. Legitimerade sjuksköterskor får därför bedöma behov av, och utföra öronspolningar utan att tillkalla läkare om de anser att de kan klara av det.

Hälso- och sjukvårdspersonal har eget personligt ansvar för hur det egna arbetet utförs. Grunden i yrkesansvaret är att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull vård. En förutsättning för en patientsäker vård är att personalen har rätt utbildning, till exempel som legitimerad eller på annat sätt förvärvad kompetens genom praktisk yrkesverksamhet eller fortbildning [12].

Undantag

Undersköterska som har skriftlig delegering kan utföra öronspolning på patient efter det att sjuksköterska eller läkare fastställt diagnosen vaxpropp och att inga kontraindikationer föreligger.

Läs mer om förutsättningar för delegering i Vårdhandbokens avsnitt Delegering och ansvar.

Vårdgivarens och verksamhetschefens ansvar

För många arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården finns inga särskilda regler om vem som får utföra dem. Det finns till exempel inga särskilda regler för vem som får spola öron. Som beskrivet i stycket ovan är det hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens som kan utföra uppgiften.

Det är ofta verksamhetschefen eller den arbetsledande chefen som fördelar arbetsuppgiften. Vårdgivaren ansvarar för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att den lever upp till kravet på god vård enligt allmänna regler i hälso-och sjukvården. De allmänna reglerna ger en ram för hur arbetsuppgifter kan fördelas [13].

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) reglerar vårdgivarens skyldigheter och övergripande mål [14]. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) reglerar hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar och skyldigheter tillsammans med andra författningar [8]. Patientlagens (SFS 2014:821) syfte är att stärka patientens ställning i vården [15].

Kontraindikationer

Säkerställ att patienten inte har några kontraindikationer för öronspolning.

Öronspolning är kontraindicerat vid:

• Dräneringsrör eller andra genomgångna operationer i örat.
• Trumhinneperforation och om det har runnit ur örat.
• Svår yrsel, om spolning inte är ordinerat av specialistläkare i öron-, näs- och halssjukdomar.
• Svår smärta.

Bedömning inför öronspolning

Tillstånden listade nedan måste uteslutas och kräver läkarbedömning före öronspolning.

Fråga därför om patienten har:

• Feber.
• Främmande kropp.
• Hörselgångseksem.
• Kolesteatom (pärlcysta).
• Kronisk otit.
• Pågående öroninflammation eller om patienten tidigare haft svåra eller upprepade öroninflammationer.
• Sudden deaffness (plötslig hörselnedsättning).

Vid osäkerhet rådfrågas läkare.

Bedömning av små barns hörselgångar görs på samma sätt som vuxnas innan öronspolning.

Ta också fram:

• Otoskop.
• Plasttratt, engångs.
• Plastförkläde till patienten för att skydda mot vatten.
• Cellstoff eller liknande torkpapper.
• Rondskål, alternativt rondskål sammankopplad med slang för returvätska.

Till öronspolning med spruta behövs även följande material:

• Vattenskål
• Öronspolspruta av metall eller plast, 60-125 mL.
• Vid behov munstycke för öronspolning till plastspruta.

Till öronspolning med öronspolare behövs ett fast spolsystem kopplat till vattenkran. Se sidan Fast öronspolsystem kopplat till vattenkran.

God vård genomförs i samråd och med respekt för patientens självbestämmande och integritet. Sjuksköterskan ansvarar enligt patientlagen (SFS 2014:821) för information till patienten i samband med omvårdnad. Informationen anpassas till patientens ålder och mognad och ges även vid behov till närstående [15].

Följ också instruktionerna nedan:

• Inspektera båda hörselgångarna med ett otoskop, vilket som regel endast bekräftar vax, då trumhinnan brukar vara dold bakom vaxproppen. Om patienten har vaxproppar i båda öronen, men akuta besvär från det ena kan det vara lika bra att spola båda öronen på en gång om man ändå spolar. Många personer har en benägenhet att få vaxproppar och återkommer därför ofta med vax i båda hörselgångarna.
• Informera patienten om vad som ska göras och varför. Illustrera eventuellt med bilder av örat (se bild ovan). Visa instrumenten i förväg och be patienten säga ifrån om det känns obehagligt. Uppmana hen att om möjligt inte röra huvudet under spolningen. Vårdpersonalens rörelser bör vara mjuka och försiktiga.
• Skydda patientens kläder med ett engångs plastförkläde eller underlägg.
• Placera rondskålen horisontellt under örat med den konkava sidan mot patientens hals och be patienten om hjälp att hålla fast den under spolningen. Om patienten inte själv kan hålla kan man behöva assistans av kollega. Lägg lite torkpapper under rondskålen för att absorbera läckande spolvatten.
• Kontrollera vattnets temperatur med patienten så det känns behagligt, cirka 37 ^oC . Detta görs kontinuerligt med både spolspruta och fast spolsystem med eller utan termostatblandare.
• Om man bedömer att det kan bli problem att spola ut vaxet, till exempel om vaxet ser mycket svart och hårt ut, så kan man instillera lite 37-gradigt vatten i hörselgången, sätta in en tuss med fetvadd och därefter låta patienten vänta i 15 minuter innan spolningen. Om vaxet ser ljust och mjukt ut eller om patienten har förbehandlat med öronvaxlösande medel så kan man försöka spola direkt.
• Välj en av följande metoder:

Öronspolning med spruta

Fyll en plast- eller metallspruta (60-125 mL) med 37-gradigt vatten och dra lite i örat uppåt och utåt för att räta ut hörselgången. Innan man börjar spola in vattnet i hörselgången frågar man patienten om vattnets temperatur känns behagligt mot ytterörat. Justera vid behov innan fortsatt öronspolning.

Öronspolning med fast öronspolsystem kopplat till vattenkran

Använd ett fast öronspolsystem som är kopplat till en vattenkran. Systemet kopplas ihop och spolas sedan igenom så att all luft töms ut. Se till att temperatur och tryck stabiliseras. Före och under behandlingen kontrolleras att spoltrycket inte överstiger det av tillverkaren angivna maximala trycket. Före och under behandlingen kontrolleras att vattnets temperatur håller 37 ^oC eller överenskommen temperatur. Läs mer i texten om fast öronspolsystem kopplat till vattenkran.

Efter öronspolning

Observationer och åtgärder efter behandling med öronspolning:

• Avsluta behandlingen med att inspektera hörselgången och torka patienten runt öra och hals.
• Ibland kan inte hela vaxproppen spolas ut. Informera då patienten om egenvårdsråd och boka eventuellt en ny tid för öronspolning.
• Ibland kan läkemedelsförskrivning behövas för efterbehandling, till exempel örondroppar innehållande en kombination av mild hydrokortison (grupp I) och antibiotika för att dämpa irritation eller extern otit som kan upptäckas bakom vaxet.
• Kontrollera att det inte finns vatten på golvet så att det blivit halt.
• Förvissa dig om att patienten mår bra. Vid problem relaterat till spolningen konsulteras vid behov läkare. Det är vanligt att patienten upplever ljud som hårda och starka efter att en vaxpropp spolats bort. Lockkänsla efter spolning hör som regel samman med vatten i hörselgången och försvinner om patienten försöker skaka ut vattnet ur örat. En stunds vila kan vara nödvändig innan hemgång. Kontrollera patientens status innan hemgång.
• Rengör och desinfektera flergångsinstrument. Kasta engångsinstrument i avsedd avfallsbehållare.
• Dokumentera öronspolningen.

Dokumentation

Enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) [17] ska en patientjournal innehålla dokumentation för att kunna bedriva en god och säker vård. Vad gäller öronspolning ska alla uppgifter dokumenteras och signeras av den läkare eller sjuksköterska som utfört åtgärden eller handlingen.

Dokumentationen kan till exempel innehålla följande gällande öronspolning:

• Patientens subjektiva besvär.
• Information till patienten.
• Bedömning av eventuella riskfaktorer.
• Indikation för öronspolning.
• Användning av eventuell öronvaxlösande produkt.
• Eventuella komplikationer i samband med öronspolningen.
• Behandlingens resultat.
• Eventuell uppföljning.

Komplikationer vid öronspolning förekommer i 1 % av behandlingarna [3].

Förekommande komplikationer:

• Hörselgångsinfektion.
• Hörselnedsättning.
• Skada på hörselgången.
• Smärttillstånd.
• Svimning.
• Trumhinneperforation.
• Yrsel.