Öronspolning vid vaxpropp

Öronspolning vid vaxpropp - Översikt

Vaxproppar, ett vanligt och besvärligt problem

Problem med vaxpropp är en vanlig orsak till att söka vård, förekomsten uppskattas till mellan 2 och 6 % av befolkningen. Vaxproppar i hörselgången förorsakar stora problem för patienterna med bland annat hörselnedsättning men också smärtor och lock-, eller tryckkänsla i hörselgången. Ytterligare kan patienterna uppleva brummande eller ringande/pipande ljud samt yrsel och även hosta till följd av vaxproppar. Livskvaliteten kan därmed försämras och borttagandet av en vaxpropp kan förbättra situationen omedelbart [1].

I den yttre hörselgången finns hårfolliklar, svettkörtlar och talgkörtlar som producerar vax. Vax består av talg, svettkörtelsekret och hudpartiklar, framför allt keratin. Syftet med vaxet är att bilda en sur miljö som skyddar mot mikroorganismer, smörja den inre, tunnare hörselgångshuden samt att transportera hudens epitel som ständigt nybildas, ut ur hörselgången [2]. Vax kan vara mjukt eller hårt och variera i färg från ljust till mörkbrunt. Vaxproppar är vanligen mörkt bruna och torra/hårda samt sitter fast i hörselgångens väggar och hårstrån. Mörk färg kan förklaras med vaxproppens oxidation med luftens syre. Orsak till vaxproppar, ökad vaxproduktion eller försämrad vaxtransport kan vara användning av topz, öronproppar, hörapparater, hörselskydd, tidigare kirurgi i området, överdriven renlighet, hårstrån, eksem eller irritation i huden. Vaxpropp kan ibland uppstå lättare i det öra som patienten mest ligger på under sömn. Vaxproduktionen är individuell och ibland upplevs den vara i överkant.

Olika metoder för avlägsnande av vaxproppar

Idag finns ingen säker evidens för vad som är den effektivaste metoden för avlägsnande av vaxproppar, flera metoder används. Vid okomplicerade vaxproppar förekommer två metoder för öronspolning. Den ena utförs med spruta och den andra med ett fast spolsystem som är kopplat direkt till vattenkran, så kallad öronspolare. Oavsett metod ska behandlingen utföras av hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat kompetens, se texten "Vem får genomföra öronspolning". I speciella fall kan läkare avlägsna vaxproppar direkt och använda sig av öronmikroskop, öronspeculum samt curette, vaxslynga eller armerade bomullspinnar alternativt sug [3].

Risker vid öronspolning

Öronspolning kan innebära risker som till exempel trumhinneperforation, andra skador i hörselgången, extern otit, smärta, tinnitus, yrsel och blodtrycksfall [4].

Kontraindikationer

Spolning är kontraindicerat

  • om patienter har insatta dräneringsrör eller andra genomgångna operationer i örat
  • vid trumhinneperforation
  • vid pågående öroninflammation eller om patienten tidigare haft svåra eller upprepade öroninflammationer
  • vid svår yrsel, om spolning inte är ordinerat av specialist i öron-, näs- och halssjukdomar
  • vid svår smärta.

Spolning av små barns öron bör på samma sätt inte utföras utan specialistbedömning. Vid kontraindikationer mot öronspolning bör vaxproppar sugas eller plockas bort av läkare [1].

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan