Vad tycker du om 1177 för vårdpersonal?

Enkäten riktar sig till personal inom hälsa, vård och omsorg. Syftet är bland annat att få veta vilken funktionalitet det finns behov av på den nya plattformen 1177 för vårdpersonal. Enkäten tar ett par minuter att fylla i och dina svar är anonyma.

 

Till enkäten
Thoraxdränage

Övervakning, behandlingstid och avveckling

Övervakning

Referenser [1,3-4,6,8,12,17] gäller generellt för detta stycke.

Patienten övervakas med rutinmässig omvårdnad som innefattar kontroller samt dokumentation av andning, saturation, puls, blodtryck, andningsdjup (smärta) och vakenhet. Utöver detta ska följande kontrolleras och dokumenteras minst en gång per arbetspass hos patienter med pleuradränage:

  • S (Suction) Kontrollera minst en gång per arbetspass att ordinerad sugstyrka är inställd och justera vid behov.
  • B (Bubbling) Observera och dokumentera luftläckage. Dränage som endast dränerar vätska bubblar inte. Vid digitala dränagebehållare visas luftläckaget i siffror eller grafer.
  • D (Draining) Observera och dokumentera vätskeförlustens mängd och färg. I dränage som endast dränerar luft ska ingen eller mycket lite vätska komma.

Är pleuradränaget passivt och icke digitalt, det vill säga att ingen sug är kopplat till dränaget, så ersätts Suction av Swinging. Det betyder att vätska som finns i slangen ska pendla fram och tillbaka i takt med patientens andetag.

Här finns regionala tillägg

Andningsträning

Indikationer för andningsträning kan vara operation i buk och/eller thorax, samt om det finns problem med slem.

Kontraindikationer för andningsträning är odränerad pneumothorax samt svårt lungemfysem.

Läs mer i Vårdhandbokens texter om Andningsvård.

Behandlingstid

Behandlingstiden varierar beroende på om luftläckage förekommer, hur mycket vätska som kommer samt lungans expansion.

Hemothorax

Vid hemothorax och pleuravätska kan det vara bra med positivt expiratoriskt tryck (PEP/mini-PEP) för att hjälpa lungan att expandera. Är det svårt att få ut vätskan trots ett bra dränageläge kan lägesändringar vara bra. Patienten kan ändra läge i sängen eller sitta upp beroende på vad som är möjligt. Blodet från lungsäcken töms inom några timmar. Serös vätska kan fortsätta komma i cirka 1-2 dagar. Visar kontrollröntgen fullt expanderad lunga kan dränaget avvecklas efter 2-4 dagar.

Pneumothorax

Har patienten en dränerad pneumothorax eller luftläckage efter operation så kan träning med PEP/mini-PEP fördröja läkningen alternativt underhålla läckaget. Dock kan andningsträning övervägas om problem med slem föreligger. I regel upphör luftläckaget efter cirka 3-5 dagar. Dränaget kan stängas på prov i cirka 4 timmar, så kallad klampning, och sedan kan kontrollröntgen genomföras. Syns ingen pneumothorax kan dränaget tas bort. Andra metoder inför borttagning av dränaget är att behålla sugbehandlingen fram till att dränaget dras, eller att stänga av sugen och koppla dränet till en backventil (Heimlichventil) som tillåter att luft kommer ut ur pleuran men inte in.

Klampning innebär att slangen som går från patienten till dränagebehållaren stängs av. Det görs antingen med hjälp av två peanger som sätts från varsitt håll samt en kompress under peangerna för att skydda slangen, eller med befintlig klämma på dränageslangen. Att dränaget klampas inför en kontrollröntgen beror på att luft inte ska kunna läcka ut passivt i dränbehållaren. Skulle det läcka luft från lungan så stannar denna i pleuran och syns på röntgenbilden. Risken för ventilpneumothorax anses liten då avstängning endast sker efter att inget luftläckage (bubblor) observerats i dränbehållaren. Dock ska rutinmässig omvårdnad inklusive saturationsmätning utföras under klampningen.

Ett alternativ till klampning är att kontrollera så att vattenpelaren behåller sitt negativa tryck. Detta gäller inte digitala dränage. Behåller vattenpelaren sitt negativa tryck finns det inget luftläckage, men sjunker vattenpelaren har patienten ett läckage.

Hydrothorax (vätska i lungsäcken)

När den dagliga vätskeproduktionen är mindre än 200-250 mL kan dränaget tas bort.

Under behandlingstiden är det viktigt att patienten mobiliseras så mycket det går även om dränaget är kopplat till sug i väggen. För att detta ska vara möjligt kan det behövas smärtstillande läkemedel, vilket ordineras av läkare.

Avveckling av pleuradrän

Referenser [1,3,4,8,16,17,20,21]  gäller generellt för detta stycke.

Dränage tas bort efter kontrollröntgen och läkarordination. Avveckling av pleuradränage bör göras av läkare, thorax- eller IVA-sjuksköterska.

  • Patienten ligger på rygg i sängen och smärtstillande läkemedel ges efter ordination då borttagandet kan göra ont och ge obehag. Börja med att informera patienten om att pleuradränaget ska avvecklas och hur det kommer att gå till.
  • Använd engångs plastförkläde/skyddsrock, handskar, munskydd med visir om blodsmitta.
  • Avlägsna förbandet och desinfektera med klorhexindinlösning runt dränaget alternativt följ lokala riktlinjer. Lossa suturen som håller dränaget på plats.
  • Uppmana patienten att ta tre djupa andetag och på det tredje andetaget andas ut maximalt och utför en Valsalvamanöver (försöker andas ut mot stängda läppar) samtidigt som dränaget dras ut. En rullad steril kompress placeras med lätt tryck över såret.
  • Patienten kan nu åter andas normalt. Förvissa dig om att patienten mår bra och slappnar av.
  • Suturen knyts för att försluta såret, alternativt används sterila sårförslutningsstrips och sedan ett sterilt förband.
  • Patienten bör vila i sängen cirka 15 minuter och inom 24 timmar görs en avslutande kontrollröntgen.
  • Dokumentera att dränaget är utdraget.

Har patienten haft dränaget en längre tid och det har bildats en kanal/tunnel där dränaget gått in så kan en rullad steril kompress ligga strax ovanför sårförslutningsstripsen men under förbandet som ett tryck ett tag för att sedan tas bort och ersättas med ett nytt förband. Sårförslutningsstripsen kan sitta till de lossnar efter cirka 10-14 dagar och förbandet kan sitta 3-5 dagar. Använd gärna ett plastat förband så att patienten kan duscha. Den allmänna omvårdnaden av ansvarig sjuksköterska får inte glömmas, exempelvis ska förbandet bytas om det blivit blodigt eller dylikt.

Det finns tre dokumenterade sätt hur patienten ska andas under själva borttagandet av pleuradränaget [8, 17, 20-21]. Ett sätt är att dra dränaget under maximal utandning. Ett andra alternativ är att dra dränaget under maximal inandning och det tredje alternativet är att patienten håller andan och samtidigt försöker andas ut genom stängda läppar (röstspringa - valsalvamanövern). Dessa metoder kan även kombineras, det vill säga maximal utandning och samtidigt utföra Valsalvamanövern, som i punktlistan ovan. Se lokala anvisningar.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan