Tillvägagångssätt

PULSPALPATION, PULSMÄTNING

Vid pulsmätning används 2-3 fingrar, men inte tumme eller lillfinger. Pulsen känns bäst med fingerblomman och med ett lagom tryck så att kärlet inte komprimeras. Frekvensen bör mätas under en minut, speciellt viktigt vid långsam puls eller rytmrubbning. Använd sekundvisare på en klocka eller ett stoppur vid mätningen.

Mätning av puls på mottagningar och avdelningar:

  • Patienten bör vila 5 minuter.
  • Patienten ska inte ha rökt, druckit te eller kaffe de senaste 30 minuterna.
  • Lokalisera radialispulsen (eller brachialispulsen), placera pek-, lång- och eventuellt ringfinger över artären med ett lätt tryck.
  • Räkna pulsen under en minut.

Vid akuta tillstånd tas pulsen direkt och förutom rytmen noteras även pulsens kvalitet och förändringar. När man placerar handen mot patientens handled får man samtidigt upplysning om hudens temperatur och fuktighet som ger ytterligare information om patientens tillstånd.

Mätställen

  • Vid kontroll av allmäntillstånd kan en pulspalpation ge snabb information om patientens tillstånd. Vanligaste stället att känna pulsen på är arteria radialis, på tumsidan av handleden. Finns en stark och fyllig radialispuls är blodtrycket oftast bra.
  • Vid sjunkande blodtryck blir pulsen allt tunnare, oftast snabbare och svårpalperad. Vid cirka 80 mmHg börjar pulsen bli svår att känna i arteria radialis för att vid lägre blodtryck slutligen till sist inte bli möjlig att känna. Radialispulsen kan även vara svår att känna eller saknas vid kärlsjukdom i pulsåder ut mot handen, till exempel i arteria subclavia.
  • Om radialispulsen är svårpalperad kan arteria brachialis palperas lite högre upp på armen, mot lillfingersidan av armvecket. Brachialisartären är grövre och oftast lätt att känna. Vid auskultatorisk blodtrycksmätning läggs stetoskopet över just den artären.
  • I ljumskvecket kan arteria femoralis palperas vilket ofta sker i samband med punktioner i artären eller i samband med hemodynamiskt påverkade patienter där pulsen i radialis inte säkert går att palpera.
  • Pulsen i arteria carotis, som ligger mellan struphuvudet och den sneda halsmuskeln, är en mycket central pulsåder där den palpabla pulsen försvinner sent när blodtrycket sjunker.
  • Efter röntgenundersökningar via arteria femoralis och på patienter med kärlsjukdom i benen kontrolleras pulsarna på foten, dels på fotryggen, arteria dorsalis pedis och dels på fotens insida bakom den inre fotknölen, arteria tibialis posterior. Se pulsarnas lokalisation i nedanstående bild.
Några av de ställen på kroppen där pulsen kan palperas.
Några av de ställen på kroppen där pulsen kan palperas.

Hjälpmedel vid svårigheter att känna/höra pulsationer

Vid svårigheter att känna eller höra pulsslag, till exempel vid lågt blodtryck eller dålig cirkulation i benen - fötterna, kan ljuden av pulsationerna förstärkas med en doppler. Med hjälp av dopplern kan man också mäta ett systoliskt blodtryck på en hemodynamiskt påverkad patient med lågt blodtryck där auskultatoriskt blodtryck inte går att mäta, eller som hjälp vid bedömning av perifer genomblödning hos en patient med uttalad kärlsjukdom.

Till toppen av sidan