Pulspalpation, pulsmätning - Översikt

PULSPALPATION, PULSMÄTNING

Pulsmätning är en användbar undersökning av en patients tillstånd eftersom den är snabb och enkel att utföra. Ingen speciell utrustning behövs. Pulskontroll används ofta för att utvärdera patientens tillstånd vid till exempel sepsis eller andra former av chock. Pulsen, som kan palperas över olika artärer på kroppen, är den blodvåg som vid varje hjärtsammandragning fortplantar sig ut i artärerna. Lättast är det att palpera pulsen där den ligger centralt och/eller om kärlet är grovt.

Flera faktorer kan påverka pulsens frekvens, rytm och fyllnad. Till exempel om hjärtat fylls med en mindre mängd blod än tidigare och det pumpas ut i kroppen, minskar mängden blod som kommer ut i perifera pulsar vilket gör pulsen tunnare och ibland inte kännbar. Orsaken till det kan vara lågt blodtryck som i sin tur kan bero på bland annat vasovagal reaktion, rytmrubbning och blödning. En annan orsak till svårigheter att känna pulsen kan vara perifer kärlsjukdom, där åderförkalkning är den absolut vanligaste bakomliggande orsaken till förträngningar och ocklusioner. I dessa fall är det av värde att palpera pulsarna bilateralt för att kunna jämföra båda sidorna. Olika typer av medicinering kan också påverka, till exempel om patienten behandlas med blodtryckssänkande eller vätskedrivande läkemedel.

Pulsfrekvens och rytm

Hjärtfrekvensen styrs av det autonoma nervsystemet, sympatikus och parasympatikus. Sympatikus ökar hjärtfrekvensen och parasympatikus sänker, via vagusnerven, hjärtfrekvensen. Den normala hjärtfrekvensen hos vuxna är mellan 50-100 slag/minut och impulsen kommer normalt från sinusknutan i hjärtats högra förmak. Hjärtfrekvensen är normalt regelbunden men det är vanligt att pulsen varierar lite korrelerat till andningscykeln.

Takykardi är när hjärtats frekvens är över 100 slag/minut i vila. Bradykardi är när frekvensen är under 50 slag/minut i vila.

Högre pulsfrekvens kan leda till mindre slagvolym vilket leder till en mindre blodvåg ut i artärerna vilket i sin tur leder till att pulsen kan bli svår att känna och mäta perifert. Eventuellt sjunkande blodtryck försvårar ytterligare pulspalpation och ger en varning om försämrad patient.

Låg puls med en bra slagvolym ger en välfylld och stark pulsvåg. En låg puls och ett lågt blodtryck som i sin tur kan bero på bland annat vasovagal reaktion, rytmrubbning, blödning eller olika sorters medicinering med till exempel blodtryckssänkande eller vätskedrivande läkemedel.

Pulsfrekvensen är inte alltid samma som hjärtfrekvensen

Vid oregelbunden hjärtrytm, vanligen förmaksflimmer, blir slagvolymen och pulsvågen ut i artärerna olika för varje slag. Om det är ett kort mellanrum mellan två kammarkontraktioner hinner hjärtat inte fyllas med tillräckligt mycket blod för att pulsvågen ska kännas i arteria radialis. Vid oregelbunden rytm är alltså pulsen i arteria radialis otillförlitlig och hjärtfrekvensen ska kontrolleras med antingen ett EKG eller annan rytmmonitorering. Ett stetoskop kan också placeras över hjärtat för att fastställa hjärtfrekvensen via auskultation. Även extraslag kan, av denna anledning, missas vid palpation i arteria radialis.

Till toppen av sidan