Anamnes och riskfaktorer

Sjukdom och åldrande ökar risken för ohälsa i munnen av flera skäl. Många äldre har flera sjukdomar samtidigt vilket gör deras hälsosituation komplex. Begreppet "skör" kan användas för att beskriva äldre personers samlade ohälsa [2-4].

En försämrad munhälsa kan leda till minskad aptit och minskat näringsupptag, vilket fördröjer läkningen av slemhinnor och sår i munnen. Om det finns skador och sår i munnen kan munvård upplevas obehagligt. Försummad munvård kan bidra till en gradvis försämring av munhälsan.

Munhälsa hos äldre

Dagens äldre tillhör en generation som haft tillgång till bra tandvård och därför har tandtekniska material och tandersättningar i form av lagningar, kronor, broar och implantat. Alla dessa konstruktioner kräver omfattande daglig munvård samt regelbundna kontroller hos tandvården.

Äldre personer har en förhöjd risk att drabbas av karies och tandköttsinflammation (gingivit). Detta beror till stor del på muntorrhet på grund av läkemedelsanvändning och svårigheter att själv sköta sin munhygien.

Ett annat hot mot tandhälsan hos äldre är om man förlorar kontakten med tandvården. Det är lätt hänt att tandvårdsbesök prioriteras bort för den som har ett ökat vårdbehov och får använda en stor del av vardagen till att förbereda och genomföra besök hos olika vårdgivare.

Det är av stor betydelse att munhälsan uppmärksammas i samband med övriga hälso- och sjukvårdskontakter för att påminna om vikten av en bibehållen tandvårdskontakt.

Se gärna filmen om munhälsa och tandvården.

Undersöka behovet av att etablera en tandvårdskontakt

För att få en uppfattning om patientens munhälsa och uppmärksamma vikten av munhälsan är det till stor hjälp att använda sig av tre frågor som tagits fram i samarbete mellan vård, tandvård och närstående:

• Har du träffat någon tandläkare de senaste två åren?
• Har du besvär från munnen eller vet du om något som är trasigt i din mun?
• Är det något du undviker att äta?

Saknar patienten fast tandvårdskontakt är det viktigt att patienten får hjälp att få tid hos en tandläkare eller att patienten remitteras till tandvården.

Om patienten är inlagd på sjukhus kan Orofacial Medicin (Sjukhustandvården/Medicinsk tandvård) kontaktas.

Om du ser något vid munhälsobedömning som behöver åtgärdas ska tandvården kontaktas. Läs mer på sidan Riskbedömning om bedömning med instrumentet ROAG  (Revised Oral Assessment Guide).

Se gärna filmen om munhälsa som påminner om hur viktigt det är att personal inom vård och omsorg uppmärksammar, bevarar och förbättrar patienters munhälsa. 

Muntorrhet

Muntorrhet innebär både en upplevd torrhetskänsla i munnen och minskad salivproduktion. Dessa fenomen hänger dock inte alltid ihop. Därför bör tecken på muntorrhet utredas för att hitta orsaker och kunna rekommendera rätt åtgärder. Den vanligaste orsaken är medicinering. Men även munandning kan ge besvär, särskilt nattetid.

Den största risken vid muntorrhet är en ökad kariesaktivitet. Indirekt ökar också risken för tandlossning då muntorrhet gör att det blir svårare att hålla rent och plackmängden på tänderna ökar.

Muntorrhet kan också orsaka:

• minskad aptit
• tugg- och sväljningsbesvär
• sveda i munhålan
• sköra slemhinnor
• dålig andedräkt
• försämrad livskvalitet.

Sjukdomar

Sjögrens syndrom är ett exempel på sjukdom som orsakar muntorrhet. Vissa andra kroniska sjukdomstillstånd som till exempel reumatoid artrit och diabetes kan också påverka salivproduktionen och munhälsan.

Strålbehandling

Minskad salivsekretion är en vanlig följd av strålbehandling, i synnerhet vid strålning mot huvud, nacke och hals samt helkroppsbestrålning. Hos barn påverkas dessutom salivkörteltillväxten av helkroppsbestrålning.

Sjukdom och läkemedelsbehandlingar

Forskningsresultat visar att kombinationen av sjukdom och läkemedelsbehandling ökar risken för minskad salivproduktion [5].

Läkemedelsbiverkningar

Muntorrhet är den tredje vanligaste läkemedelsbiverkan [6]. Läkemedel med rent antikolinerg effekt, som  tri- och tetracykliska antidepressiva läkemedel har, liksom diuretika, en negativ inverkan på salivmängden.

Antalet läkemedel [6] är den enskilda faktor som har störst betydelse både för upplevelsen av muntorrhet och för mängden producerad saliv. Ju fler läkemedel, desto större är risken för muntorrhet.

Karies

Många äldre drabbas av karies, speciellt de äldre som har en eller flera sjukdomar. Orsaken är bland annat muntorrhet, vilket minskar munhålans försvar mot bakterieangrepp och karies.

Försämrad oral motorik, framför allt i kombination med muntorrhet, ger förlängd oral clearence, det vill säga längre sockertid i munhålan och en ökad risk för kariesangrepp.

När de fysiska, sociala och psykologiska förhållandena i livet ändras finns det risk att matvanorna blir sämre och det ger ofta en stor påverkan på kariesaktiviteten. Kolhydratrik, lättuggad mat är ofta av en sådan konsistens att den lätt fastnar i munhålan.

Tandköttsinflammation

Tandköttsinflammation orsakas av att det ligger kvar plack och bakterier runt tänderna och tandköttskanten.

Tecken på inflammerat tandkött:

• svullnad
• rodnad
• ömhet
• lättblödande.

Tandköttsinflammation läker med noggrann tandborstning två gånger per dag och med daglig rengöring mellan tänderna.

Tandlossning

Tandlossning (parodontit) är en inflammatorisk sjukdom som ofta är kronisk. Inflammationen beror på bristande munhygien. Bakteriebeläggningarna (plack) som kvarstår kan med tiden orsaka tandlossning. Det syns inte alltid vid en inspektion men kan ofta kännas igen på sin karaktäristiska odör. Uppemot 60 procent av befolkningen över 60 år visar tecken på tandlossning och hos 10-20 procent av dessa utvecklas tandlossningen till en avancerad form [7].

Tandlossning är en multifaktoriell sjukdom där allt fler belägg har hittats för samband med andra sjukdomar som diabetes, stroke, hjärtinfarkt och pneumoni. Flera faktorer kan påverka tandlossningen såsom genetiska faktorer, övriga inflammatoriska tillstånd samt sociala faktorer som stress och tobaksbruk.

Infektionsbelastningen vid en avancerad tandlossning kan vara betydande och behandlingen av tillståndet syftar till att minska infektionsbelastningen via mekanisk rengöring med hjälp från tandvårdspersonal.