En god munhälsa har stor betydelse för livskvaliteten, självkänslan och det sociala livet. Det gäller i alla åldrar vilket innebär att munhälsa behöver finnas med som en del av folkhälsoarbetet.
Sjukdom och åldrande ökar risken för ohälsa i munnen av flera skäl. Många äldre har dessutom flera sjukdomar samtidigt vilket gör deras hälsosituation ännu mer komplex, begreppet "skör" kan användas för att beskriva äldre personers samlade ohälsa.
Åldrande i sig kan ge en torrare slemhinna men muntorrhet är också en vanlig biverkning av medicinering. Muntorrhet minskar aptiten, försämrar munnens förmåga till självrengöring (oral clearence) och kan också ge besvär med att tugga och svälja.
I den mån det är möjligt ska patienten själv ges tillfälle att utföra sin munvård. Samtidigt är det många, framför allt äldre och personer med behov av omvårdnad, som av integritetsskäl inte vill ha hjälp utan värjer sig både verbalt och fysiskt.
Det är lättast att hjälpa en person med tandborstning om personen sitter på en stol eller i sin rullstol. Den som ska borsta står snett bakom och stöder patientens huvud mot sin kropp med den arm och hand som inte håller i tandborsten.
Vid första vårdtillfället ska en munbedömning göras, lämpligen med hjälp av ett validerat munbedömningsinstrument som ROAG (Revised Oral Assessment Guide) och nödvändiga åtgärder sättas in.
Vid bedömningen av ohälsa i munnen används instrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide) [8,9]. Ur tandvårdens perspektiv är ROAG ett verktyg som gör det naturligt att uppmärksamma munhälsan inom all vård och omsorg och ett sätt att öka samarbetet med tandvården.
Vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar orsakar specifika problem med munhälsan och ofta behövs då en tätare kontakt med tandvården och få mer tandvård utförd.
Här kan du lära dig mer om munhälsa. Undervisningsfilmerna visar hur mellanrumsborste, tandtrådsbygel och bitstöd kan användas vid tandborstning och tandrengöring.