Daglig munvård

En god munhygien innefattar att regelbundet avlägsna den plackbildning som naturligt bildas i munnen. Placket består av bakteriebeläggningar och är en avskrapbar pålagring i tandköttskanten.

Patientens motorik i händer och ansiktsmuskulatur liksom förmåga att samarbeta, spelar stor roll för resultatet. Att framgångsrikt hjälpa någon med munhygienen bygger på ett stort förtroende, där personens egna förutsättningar och önskemål är centrala för ett lyckat resultat.

Det är viktigt att alla får möjlighet att själva försöka sköta sin dagliga munvårdsrutin. Samtidigt är det många, framför allt äldre och personer med behov av särskilt stöd, som av integritetsskäl inte vill ha hjälp med munvård. De kan värja sig både verbalt och fysiskt.

Många etiska frågeställningar om stöd och hjälp vid munvård kan bli en utmaning för både vård- och omsorgspersonal samt närstående. Det är viktigt att diskutera problematiken och att ta kontakt med tandvården för råd och stöd om det är svårt att hitta en långsiktig lösning. 

Läs mer om personcentrerad vård i Vårdhandbokens avsnitt om värdegrunder för bemötande i vård och omsorg.

Rutiner och tillvägagångssätt för munvård kan också vara olika och behövas anpassas beroende på vårdenhet, diagnos och behandling. Exempelvis kan särskilda anvisningar finnas inom intensivvård, hematologisk vård, vård vid huvud- och halscancer, vid pågående cytostatikabehandling eller i samband med aspirationsrisk och vård i respirator.

Nedan finns länkar till vårdprogram som innehåller särskilda rekommendationer om munhälsa och munvård i samband med specifika diagnoser.

Tandborstar

Det finns många olika modeller av tandborstar. Alla syftar till att underlätta arbetet med munhygienen som ofta kräver både motorik och tid. Ett generellt råd är att använda en tandborste som är mjuk och utformad så att resultatet av tandborstningen är tillfredsställande och inte lämnar oborstade ytor.

Bilden nedan visar tandborstar i olika utföranden. Från vänster till höger visas:

1. Dubbeltandborste: Tandborsten rengör alla tandytor samtidigt. Bra vid samarbetssvårigheter, gapsvårigheter och kväljningsbesvär.
2. En vanlig och mjuk tandborste.
3. Vinkelborste: Tandborste för rengöring av svåråtkomliga områden till exempel kring implantat.
4. Tandborste med extra litet tandborsthuvud till svåråtkomliga områden.

Eltandborste

En elektrisk tandborste kan ibland vara ett utmärkt hjälpmedel. Fråga gärna tandvårdspersonal om tips för användningsteknik.

Mellanrumsborstar

Mellanrumsborstar är en viktig del av den dagliga munhygien. De tar bort plack som inte går att komma åt med vanlig tandborste. Mellanrumsborstar möjliggör stöd och hjälp vid munvård utan att patienten behöver samverka med att gapa.

Borstarna finns i olika storlekar för att passa olika mellanrum mellan tänderna. Tandvårdspersonal kan hjälpa till att välja rätt mellanrumsborstar.

Tandtråd

Specialutformad tandtråd är framtagen för att rengöra utrymmet mellan brokonstruktioner, implantat och slemhinna. Rengöringen är viktig för att förebygga att bakteriebeläggningar ansamlas och orsakar tandköttsinflammation.

Skumgummitork

Skumgummitork är användbara för att rengöra och fukta sköra slemhinnor, och kan även användas när det är svårt för patienten att använda en vanlig tandborste.

Bitstöd

Bitstöd (fingerskydd) används när en person har svårt att gapa. Det hjälper till att hålla munnen öppen och underlättar tandborstning. Bitstödet placeras mellan tandraderna och skyddar mot skador vid ofrivillig sammanbitning. Det rengörs med vatten och diskmedel eller i diskmaskin.

Bitspatel

Bitspateln placeras mellan tandraderna för att lättare komma åt vid assisterande munvård. Sätt in den mellan tänderna och vrid för att få mer utrymme.

Hjälpmedel för munvård och tandbehandling

Se fler bilder och beskrivningar av olika hjälpmedel för munvård och tandbehandling hos det nationella orofaciala kunskapscentret Mun-H-Center som är en del av specialisttandvården inom Folktandvården i Västra Götalandsregionen.

Undervisningsfilmer om användning av material

Se gärna undervisningsfilmer om hur mellanrumsborste, tandtrådsbygel och bitstöd kan användas vid tandborstning och tandrengöring. 

Fluoridtillförsel

Fluoridtillförsel är det viktigaste försvaret mot kariesskador på tänderna. Grunden för den dagliga munvården är att borsta tänderna två gånger per dag med en tandkräm som innehåller 1450 ppm fluorid.

Tandborstningen ska genomföras enligt den praktiska minnesregeln 2 + 2 + 2:

• Borsta i 2 minuter.
• Borsta 2 gånger/dag.
• Använd 2 cm tandkräm på tandborsten.

Se till att personen inte sköljer munnen med vatten efteråt. Då stannar fluorid kvar längre och skyddar tänderna bättre. Om man inte hinner borsta tänderna på morgonen, sträva efter att borsta vid en annan tid på dagen. Det är bättre att borsta någon gång än inte alls.

Extra fluoridskydd vid muntorrhet

Vid muntorrhet behövs komplement med extra fluoridskydd. Som extra fluoridskydd rekommenderas i första hand fluoridsköljning med 0,2 % natriumfluorid. Vid eventuella problem med att spotta ut lösningen rekommenderas istället användning av högfluoridtandkräm, alternativt fluoridgel i skena.

Högfluoridtandkrämen kan skrivas på recept. Ökad fluoridadministration är den viktigaste delen av de förebyggande insatserna. Den långsamma salivomsättningen hos en muntorr person kompenseras också till viss del av att fluorid i tandkräm eller munskölj stannar kvar längre i munhålan.

Förberedelser inför tandborstning:

• Om patienten har avtagbara tandproteser ska de tas ut innan tandborstningen påbörjas.
• Eventuell tandprotes placeras på en servett, i en rondskål eller liknande. Läs mer om rengöring av fastsittande bro- eller käkbensförankrade proteser samt avtagbara proteser i texten om konstgjorda tänder.
• Använd en mjuk tandborste med relativt litet borsthuvud. Ett kraftigt skaft ger bäst grepp.
• Tandkräm ska innehålla fluorid för patienter som har egna tänder. För patienter med torra och känsliga slemhinnor kan specialtandkräm vara nödvändig.
• Även andra munhygieniska hjälpmedel behövs, såsom tandstickor, tandtråd och mellanrumsborstar. Rådgör med tandvårdspersonalen.

Många sjukdomstillstånd ökar risken för karies. Ofta behövs även daglig tilläggsbehandling med ytterligare fluoridpreparat, följ tandvårdspersonalens rekommendationer.

Behandling med klorhexidinpreparat för plackkontroll används endast på individuell indikation och efter ordination från tandvårdspersonal.

Tillvägagångssätt

Det är lättast att hjälpa en person med tandborstning om personen sitter upp i stol eller rullstol. Den som ska borsta står snett bakom och stödjer patientens huvud mot sin kropp med den arm och hand som inte håller i tandborsten. Om det behövs håller patienten en rondskål i hakhöjd.

Om patienten är sängliggande underlättas munvården om huvudändan höjs så att patienten halvsitter.

Gör så här:

• Borsta tänderna systematiskt på tändernas utsidor, insidor och tuggytor.
• Försök hålla ut kinder och läppar med den hand som stödjer patientens huvud för att se bättre.
• Var försiktig när du borstar längst in i munnen där en kväljningsreflex lätt kan utlösas.
• Det blir lättare att komma åt att borsta tändernas utsida, längst bak i munnen, om patienten stänger munnen något.
• Använd en mellanrumsborste som är anpassad efter storleken på mellanrummen mellan patientens tänder.

Nedan kan du se bildspel om hur du hjälper en patient med tandborstning och munvård med patienten i sittande respektive liggande läge.

Undervisningsfilmer om användning av material

Se gärna undervisningsfilmer om hur mellanrumsborste, tandtrådsbygel och bitstöd kan användas vid tandborstning och tandrengöring. 

Patienter som saknar tänder eller får mat via sond har också behov av daglig munvård. Bakteriebeläggningar kan uppkomma utan att föda intas via munnen, och utan att det finns tänder för placket att fästa emot. Då bildas istället krustor av intorkat slem och bakterierester som fäster mot slemhinnan.

Betydelsen av en god munhygien ökar om personens immunförsvar är nedsatt på grund av exempelvis långvarig sjukdom eller särskild medicinsk behandling. En mer omfattande munvårdsrutin krävs också när bakterieväxten i munhålan ökar, till exempel vid muntorrhet. 

Tillvägagångssätt

Vid daglig munvård och rengöring ska hela munhålan inspekteras. Det är viktigt både för patienter som saknar tänder och för dem som har tänder.

Skapa komfort för dig och patienten genom att i förväg fundera över ergonomin. Se bildserie ovan under rubriken Tandborstning. Se till att du har god insyn genom att arbeta med en LED-ficklampa eller LED-pannlampa. Förbered genom att smörja patientens läppar med vaselin eller annan fuktgivande kräm om läpparna är torra.

Gör så här:

• Om patienten har avtagbara tandproteser ska de tas ut innan rengöring av munhålan med skumgummitork påbörjas.
• Om det finns beläggningar på tungan eller i gommen - rengör med en mjuk tandborste doppad i ljummet vatten. Alternativt används en skaftad torrpackad skumgummitork som doppats i ljummet vatten eller i lösning som tandvårdspersonal rekommenderat.
• Var extra noga med att inspektera patientens omslagsveck i kinden. Omslagsveck är vecket där den mjuka kindslemhinnan möter den fasta slemhinnan (tandköttet/tandraderna). I vecket samlar det sig ofta mat- och läkemedelsrester hos de patienter som är muntorra, har sänkt oral motorik och som till stor del är sängliggande.
• Låt patienten skölja med vatten.