Påverkansfaktorer för munhälsa

MUNHÄLSA

Muntorrhet

Åldrande i sig kan ge en torrare slemhinna men muntorrhet är också en vanlig biverkning av medicinering. Muntorrhet minskar aptiten, försämrar munnens förmåga till självrengöring (oral clearence) och kan också ge besvär med att tugga och svälja. Orsaker till muntorrhet bör utredas och åtgärdas eller kompenseras. En ibland förbisedd anledning till muntorrhet kan vara munandning.

Sjukdomar

Sjögrens syndrom är ett exempel på sjukdom som orsakar muntorrhet. Vissa andra kroniska sjukdomstillstånd som till exempel reumatoid artrit och diabetes kan också påverka salivproduktionen och munhälsan.

Strålbehandling

Minskad salivsekretion är en vanlig följd av strålbehandling, i synnerhet vid strålning mot huvud, nacke och hals samt helkroppsbestrålning. Hos barn påverkas dessutom salivkörteltillväxten av helkroppsbestrålning.

Sjukdom och läkemedelsbehandlingar

Forskningsresultat visar att kombinationen av sjukdom och läkemedelsbehandling ökar risken för minskad salivproduktion [5].

Läkemedelsbiverkningar

Muntorrhet är den tredje vanligaste läkemedelsbiverkan [6]. Läkemedel med rent antikolinerg effekt, som  tri- och tetracykliska antidepressiva läkemedel har, liksom diuretika, en negativ inverkan på salivmängden. Antalet läkemedel [6] är den enskilda faktor som har störst betydelse både för upplevelsen av muntorrhet och för mängden producerad saliv. Ju fler läkemedel, desto större är risken för muntorrhet.

Karies

Många äldre drabbas av karies, speciellt de äldre som har en eller flera sjukdomar. Orsaken är bland annat muntorrhet, vilket minskar munhålans försvar mot bakterieangrepp och karies. Försämrad oral motorik, framför allt i kombination med muntorrhet, ger förlängd oral clearence, det vill säga längre sockertid i munhålan.  När de fysiska, sociala och psykologiska förhållandena i livet ändras finns det risk att matvanorna blir sämre.

Tandlossning

Tandlossning (parodontit) är en inflammatorisk sjukdom som ofta är kronisk. Det syns inte alltid vid en inspektion men kan ofta kännas igen på sin karaktäristiska odör. Uppemot 60 procent av befolkningen över 60 år visar tecken på tandlossning och hos 10-20 procent av dessa utvecklas tandlossningen till en avancerad form [7]. Tandlossning är en multifaktoriell sjukdom där allt fler belägg har hittats för samband med andra sjukdomar som diabetes, stroke, hjärtinfarkt och pneumoni. Flera faktorer kan påverka tandlossningen såsom genetiska faktorer, övriga inflammatoriska tillstånd samt sociala faktorer som stress och tobaksbruk.

Infektionsbelastningen vid en avancerad tandlossning kan vara betydande och behandlingen av tillståndet syftar till att minska antalet infektioner via mekanisk rengöring med hjälp från tandvårdspersonal. I sällsynta fall kan antibiotikabehandling behövas.

Tandlossning kännetecknas av ett inflammerat tandkött och en bennedbrytning av käkbenet som gör att tänderna ser långa ut som en följd av den blottlagda rotytan.
Tandlossning kännetecknas av ett inflammerat tandkött och en bennedbrytning av käkbenet som gör att tänderna ser långa ut som en följd av den blottlagda rotytan.
Till toppen av sidan